Senaste kommentarerna i forumet

27 dagar är en blinkning men även en evighet om man skall slåss med drakar och annat otyg. Efter ett helgpass brukar min måndag vara ett rus, började redan på sönagkväll och sen små pimplade hela måndagen. För att på tisdagen vara helt slut och inte kunna förstå hur jag skulle kunna jobba på onsdagen.
Tror jag för första gången i går kände mig naturligt trött, somnade gott och vaknade tidigt med en bra känsla av lite ork.
Här är en fantastisk morgon med fågelsång och sol, kan inte komma ihåg när det kändes så här. Det kanske nu det vänder livet och jag vågar hoppas lite.
Skall prata med chefen idag om semester, vill vara hemma och lära känna den kvinnan som håller på att vakna i mig och ge henne alla möjligheter till att klara detta.
Idag skall jag ut i skogen, möta våren och hämta energi till ännu en dag som jag väljer att vara nykter.
Så ser ni en tant i skogen med galna hundar som ger ett vårskrik, då är det bara jag som en minut kramar livet
Ha en fin dag och styrka till er alla

Med vila och återhämtning.
Att jag är alkoholist fick några till veta.
De vet inte hur de ska bemöta det och försöker att förstå. Det viktiga är att jag vet.
Stå stadigt med fötterna på jorden.
Balansera och åter balansera är ledord.
Lagom med prestation spara på energi.
Ny jobb vecka väntar.
Kram alla?

Jag tror inte ångest/panikångest bara upphör för att man slutar dricka,däremot ökar pga att man dricker.
Jag tror snarare man behöver hjälp av en psykolog/kurator/samtalsterapeut för att bli av med ångest helt pga att man ofta dricker pga att det finns ett grundläggande problem (i mitt fall dålig självkänsla och självbild/alltid tro att man blir omtyckt pga prestation och inte för den man är)

Så svaret på din fråga: tror det är individuellt hur länge ångest sitter kvar, men som sagt, bara för att man slutar dricka försvinner nog inte ångesten helt utan man behöver gå till roten av den plantan för att få upp den ur rabatten..
Ingen quickfix med nykterhet mao.

(Jag går hos en psykolog jag fått remiss till via VC, kostar knappt nått och har varit ett bra komplement - annars hade jag nog trillat dit igen månne?)

Vaknade upp brevid militären. Blev sent igår. Massor av grejer har gjorts idag. Lägenheten börjar bli klar. Mitt ena ögonlock har svällt upp, haft massa ångestpåslag idag igen. I morgon säger jag upp mig.

I natt var första gången som jag fick flashbacks från våldtäkten när jag lekte med en annan. Så jag avbröt, vi pratade igenom det. Militären är genomgod. Rolig är han oxå. Är så glad att jag kan vara trygg med män trots det som hänt.
Det är skönt.
(Nu har jag blåmärken runt halsen dock ? inte jättebra inför morgondagen, får ha polotröja.) Kom ihåg att samtycke är A&O. Alltid.

Nu ska jag och min härliga ångest äntligen lägga oss för natten.
Måndag, jag är redo för dig!

Fridens ?

Kramar om och klappar på .

Vet hur det känns men vet också att det kommer blåsa bort....
Jag brukar ställa mig frågan om jag orkar börja om. Ett återfall, när man tar ett sådant
har en tendens att bli mycket kraftigt och leder till en överjävlig ångest som gör att man
dricker ännu mer. Spiralen är igång igen. Det håller mig borta. Jag skulle inte orka en gång
till, börja om - nä fan inte värt det.

Var snäll mot dig själv. Du gör det så bra.
Snart kan vi ligga o snacka skit i vårsolen....

MM

Du är stark och modig. Du fixar det här. Kämpa, kämpa och kämpa tills du slagit bort dessa A tankar.
/mrx

Ångest Panik Dåligt mående när man slutar dricka Hur länge sitter det kvar

Helgen gick väldigt bra. Jag har druckit rött vin och öl i lagom mängd tillsammans med vänner. Blev ej full och minns allt jag gjort och sagt. Har fått beröm av frun för hon tyckte jag skötte mig väldigt bra. Nu kämpar jag med en kass mage. Undrar varför den är kass? Känner att jag nu vill köra vidare med vita dagar. Stress är min värsta fiende. Jag SKA försöka jobba mindre och inte känna panik för att jag själv tycker jag kan prestera mera. Det är jag själv som till största del tar på mig för mycket och kör så det ryker. Hitta balansen i livet är något jag kommer att jobba mycket med framöver.
/Mrx

Hei! Jeg har lest rundt om på forumet et tag, men aldri tidligere skrevet noe.

Som du ser er jeg norsk, håper det går greit å lese.

Først: Fy fader hvor sterk og reflektert du er! Jeg kjenner meg helt sikker på at det kommer å gå bra. For det andre, når jeg leste din siste post, mintes jeg noe jeg hadde lest i en engelsk blogg jeg følger. Det ser ut til at A-djevelen er enda mer lumsk enn man først skulle tro.

https://mummywasasecretdrinker.blogspot.com/search?q=paws

Kram og styrke til deg! :)

Detta klarar du! 100 dagar är ju skitbra, det kan du inte kasta bort. Och jag vill ju ogärna gå förbi dig. ?

Var stark! Njut av våren! Ett liv utan alkohol är så mycket mer värt. Det vet du. ???

Önskar så att jag kunde skriva något med kraft och mod, men känner mig som en liten blöt flck på golvet.

Försöker att inte släppa in några A-tankar, men de bryter sig in ändå, trots tredubbla lås och larm.

Jag visste att det kan bli så här, har rustat gör det, men känner mig ändå helt vapenlös.

Jag vacklar. Jag tvivlar. Jag gråter.

Än så länge har jag klarat mig, men litar inte på mig själv längre. Feltänk, jag vet, men orkar inte uppbåda någon kraft för att bryta.

Hur kunde det bli så här svårt?

Kram från en liten och livrädd Vinäger, som snart skulle räkna 100 dagar.

Vad f-n skriver jag? Skulle räkna... Jag menar förstås SKA räkna hundra dagar. Någon j-a måtta får det ändå vara på uppgivenheten...

Jag provar igen, gör om och gör rätt:

Kram från en visserligen liten och rädd Vinäger, men som snart räknar hundra dagar. Hörde ni, 100 dagar.

Ge mig styrka att ta mig igenom detta! ?

Framför allt långvarig stress är farlig att gå med. Den tillfälliga är ju just tillfällig, men det är lätt att vi vänjer oss vid den och inte märker hur den skadar oss.

Finns det någon som helst möjlighet att ta ett steg tillbaka på jobbet, då det är där jag uppfattar att stressen föds?

Jag själv backade rejält i höstas, vilket blev min räddning. Även IronWill tog ett rejält kliv bakåt i karriären. Vet att det inte är lätt och på många arbetsplatser ses det inte med blida ögon, men ändå. Något kanske du kan ändra på?

Åh, denna stress som genomsyrar hela vårt samhälle. Är ingen bakåtsträvare, men önskar att vi använde alla bra framsteg på ett bättre sätt.

Hoppas att du fick en fin helg i alla fall!

Kram

Vilken hoppingivande text. Så glad för din skull. 75 dagar. Wow.

Dina ord vittnar om att du börjar landa naturligt i nykterheten. Vardagen tar över, den nya vardagen utan A. Vilken skön känsla. Problem har vi ändå, men det finn ingen gång A läser dem, det vet vi. I förlängningen blir det bara värre.

"Jag är för stark just nu för att låta alkohol få ta plats i mitt liv."

Underbart. ?

Kram

Känner igen ångesten för sjukdomar.
Jag har haft dödsångest anfall, där jag vart övertygad om att jag ska dö. Man måste arbeta sig igenom. Andas. Se framåt.

Kanske leta upp en läkare som du kan prata med om dina mediciner? Berätta om dina känslor. Ta tag i situationen och ta tillbaka kontrollen. Kämpa på!

Nu är det värsta suget passerat. Men nu kommer sommar, sol, grillkvällar och rose. Ska köpa på mig lite alkoholfritt bubbel så att man har och är redo!

Jag känner mig stabilare och stadigare. Jag ser klart vilka som är mina vänner och inte. Jag har kontroll och kan styra situationer istället flr att "supa bort dom". Jag känner mig stark!

En dag i taget forstätter jag.

Jag har haft ångest i hela mitt liv mer eller mindre. Ibdag tror Jsg eller vet att Jsg tagit till alkoholen som tröst. Jag hsr druckit mycket och länge. Jag har inte velat visa någon att Jsg har haft problem. Ett tag tror jag att de märkte på jobbet men Jsg hsr hållit det i det tysta. Min man jobbar ofta dygn och jag har då druckit mer. Mitt blodsocker har gått upp och jag har sista tiden varit mer och mer orolig. Så fick jag något för ett par veckor sedan. Jag blev så yr. Kunde inte fästa blicken och kräktes. Kunde inte stå inte heller gå. Jag åkte inte in den dagen men dagen efter eftersom jag blev så rädd.När jag kom in ville de utesluta stroke. Då blev jag otroligt rädd CT skalle visade inga proppar eller blödning men en gammal skada troligen infarkt Oh jag blev så rädd. Skulle på magnetröntgen men fick inte tid direkt. Oh så spänd och rädd jag var. Jag tog min MR röntgen och så blev jag mer rädd eftersom jag väntade på svaret. Min man skulle jobba då brast det höll på att svimma och blev så rädd. Blodtrycket gicknupp massa som vid stress. Ambulanspersonalen blev så rädda Kom till sjukhuset igen och då fick ja reda på att röntgen var så fin. Ingen gammal infarkt det var ett litet blodnystan som hade snott ihop sig Jag fick massa läkemedel hem Jag är så rädd att ta mediciner eftersom jag lätt reagerar. Det är detta trauma. Ångesten är så förlamande så jag vågar inte gå ut. Jag tror jag dör. Känner overklighetkänslor mm mm. Förstår att detta är resultatet sv mitt drickande. Så jobbigt???

Börjar man kl 7 är det inte kul idag, sno en timme bara så där.
Läste något kul på fb, att det var som att klippa av en matta i ena änden och sen sy på i andra änden. Sen säga att den blivit längre.
Sista dagen på dessa pass, söndag är en bra dag systemet stängt och draken vilar.
Så väljer i dag att vara nykter, så ha fin dag där ute och styrka till er

Det går att stoppa tankar om man vill. Men det krävs ju att styra om fokus. Jag har stundtals dödsångest och då kan jag snurra in i de tankarna. Det måste jag stoppa om jag inte ska in i ett panikläge. Då är det stopptankar som gäller. Finns olika strategier för sådant. Det borde gå att applicera på det mesta.

Jättebra beskrivning av en missbrukares vardag..Alkoholen i din text kan bytas ut mot droger, sex, spel ja alla beroenden..Hjärnan letar och planerar automatiskt efter lösningar för att få sin substans eller kick..Vår vardag och allt det viktiga i livet hamnar i bakvattnet..Vill heller inte ner i träsket mer någonsin...Kram?

Välkommen hit!

Vad bra att du har slutat dricka - alltid ett klokt beslut!
Har du haft ångest tidigare när du drack?

Jag har haft massor med ångest, känner mig som en professor i ämnet ångest ibland! För mig tog det inte långt tid efter att jag slutade dricka som jag lyckades tämja min ångest, men då och då nu nykter hälsar ångesten på. Det brukar vara särskilda händelser eller sinnesstämningar som triggar min ångest, senast var igår när jag väntade på ett viktigt besked.
Det är lika obehagligt varje gång, men det finns sätt att hantera den på.
Vad är du rädd för?

Hur brukar du göra när du har ångest?
Jag har lärt mig efter många år med ångest, att ångest bara är en känsla. Jag kommer inte dö. Det är bara extremt obehagligt att ha ångest. Det är en känsla som går över, ibland är den känslan flyktig, ibland rätt segdragen.
Oftast när jag har ångest nuförtiden (sen jag slutade dricka) brukar jag försöka stanna kvar i den obehagliga känslan som finns i kroppen, och känna på den ordentligt. Analysera hur den känns rent fysiskt. Sen brukar jag försöka välkomna känslan (jag vet, det låter lite märkligt) men jag brukar tänka "Hej ångest, välkommen". Tidigare har jag försökt fly den. Det gick ett tag men till sist var varenda flyktväg blockerad och jag hade kronisk ångest. Jag drack för att få bort känslan. Jag sprang för att få bort känslan. Jag jobbade för att få bort känslan. Det går ett tag, men inte på längre sikt.
Om man istället tänker att ångest är en känsla, och att den inte skadar dig, eller någon annan, och att den får vara där och att den intensiva fasen oftast släpper om man bara låter den vara där, så går känslan fortare över.
Jag kan, när jag stannat i känslan en stund och jag känner att den kanske kommer att bli kvar, skingra tankarna med att göra något, till exempel fokusera på en arbetsuppgift eller kolla på en serie eller träna, för att få en paus från känslan i kroppen. Oftast hjälper det.

/Dee

Ja, det kanske var dumt uttryckt, men det Tolle pratar om är att skapa en förståelse för tankarna och varför de kommer och jag tror nog att i alla fall jag behöver jobba på att vara och uppleva hör och nu istället för att planera nästa steg eller grubbla och tänka. Det är klart att det inte går att stoppa tankar, men det ligger mycket i vad Tolle säger och jag märker att jag kan göra ett försök att slå bort dem genom att uppleva med sinnena. Jag menar inte att bagatellisera varken ångest eller tankar, men jag tror att det ligger nåt i det Tolle säger och mig hjälper det i alla fall hur omöjligt det än ör.

Man kan inte heller stoppa ångest.
Däremot kan man låta alltihop finnas. Även skammen.
Det är kampen mot tankarna, kampen mot känslorna som är skadliga, strategierna för att få bort naturliga mänskliga reaktioner.

Så trött i huvudet, skall prata med min chef på måndag och ta ut två veckor semester om det går. Skulle behöva lufsa omkring i skogen och få ordning på tankarna.
Hur har ni andra gjort, klarade ni bara att jobba på som vanligt och sluta med alkohol?
Är så trött när jag kommer från jobbet så jag måste sova en stund för att vila hjärnan, var faktiskt lättare de första dagarna då var jag så upp i varv av allt som hände

Så trött i huvudet, skall prata med min chef på måndag och ta ut två veckor semester om det går. Skulle behöva lufsa omkring i skogen och få ordning på tankarna.
Hur har ni andra gjort, klarade ni bara att jobba på som vanligt och sluta med alkohol?
Är så trött när jag kommer från jobbet så jag måste sova en stund för att vila hjärnan, var faktiskt lättare de första dagarna då var jag så upp i varv av allt som hände

Jag har druckit i många år.Ibland inte så mycket och ibland många glas Känner så mycket ångest nu Har slutat dricka helt för 2 veckor sedan Är så rädd. Har någon annan känt så här