Senaste kommentarerna i forumet

Ikväll har jag cyklat med lillprinsen 🤩 Han springer på jättebra, flåsar kontrollerat, och så fort vi stannar slutar han flåsa direkt. När jag segar i uppförsbackar springer han steget före mig och hjälper till och drar cykeln nästan. Han är så redo för det här 🥰

Vi börjar och avslutar med kisspromenad, totalt 3 km. Sen cyklar/springer vi 7 km. Cirka 70 min tar det. Planen är att göra det två kvällar per vecka, och kanske en gång på helgen.

Om han blir ordentligt motionerad några gånger per vecka bygger han muskler, får upp flåset - och äter och sover bättre. Och matten får träna benmuskler och flås. Bra för mina artrosknän.

Jag har nästan slutat lyssna på ljudböcker, poddar och musik när jag promenerar - och cyklar. Jag vill istället vara närvarande i stunden ihop med lillprinsen, njuta av naturens ljud. Om tankar på annat kommer får de komma - oftast kan de vara stimmiga i skallen inledningsvis men de faller på plats efterhand. Stillar sig.

Två jobbdagar den här veckan har jag börjat och avslutat med att jobba hemifrån, och sex timmar mitt på dagen har jag kört till kontoret och jobbat. Kändes bra, både för hund och matte. Och jobbets lunk.

Ska utöka dagarna på kontoret stegvis efter semestern. Jag behöver jobbgemenskapen. Jag trivs med att jobba hemifrån också, det är väldigt bekvämt. Men idag har jag haft gött lunch- och fikaprat med 7-8 personer, och jag behöver verkligen det. Samtidigt vill jag inte lämna lillprinsen för länge. Sex timmar är max. Annars måste jag hitta en hundrastare.

Kram 🐘

Du ska vara stolt, så fint att läsa! Ja såklart har det varit oerhört viktigt för din sons utveckling att ha dig där, i närvaro och med tid och kärlek. Stort grattis! Kram 🤗

@varafrisk och @vår2022 tack för era kommentarer och uppmuntran
Jag har gått mkt i terapi genom åren, kring skilsmässan, när jag var deprimerad första gången. Jag och min man har gått i parterapi flera vändor. Det har betytt så mycket. Nu var det länge sen. Jag tänker att jag också står i en brytpunkt i arbetslivet, annat pockar på- livet! Jag behöver prioritera. Gå till botten med vad som är viktigt nu- det är ju andra saker än vad som var viktigt då.
Jag tror också att det nyktra livet liksom svept undan en massa slöjor, livet blir i någon mening ”sant” eller åtminstone så som det är.
Jag har varit så trött ett par dagar nu. Jag tycker det känns som jag gått en lång väg, liksom burit en nyckel med mig, och att det kanske är dags att testa att låsa upp.
Parallellt så driver jobbet på. Jag blir trött av alla möten, planering, allt som ska hinnas med, människor som behöver stöd och som utvecklas massor men det kräver också sitt.
Jag är otroligt tacksam över min stora kärlek i livet som gör kaffe till mig varje morgon, som låter mig vakna långsamt och som har så lätt att skratta.
Bliss heter det kanske 😍

Tack finaste @Himmelellerhelvette ❤️
Precis så är det! Det är den där jäkla självkänslan som ställer till det! Under min utbildning så var jag på en föreläsning där föreläsaren sa ”självkänslan behöver man övervinna varje dag”. Så är det nog för mig…jag är ju 61,5 år så jag kan ju tycka att nu borde den få ett riktigt fäste inom mig💪🏻!

Nu har jag pratat m läkaren och jag blev sjukskriven 50% juni ut 25% juli och augusti. Mitt mål är att försöka lära mig mina signaler bättre. När kroppen börjar signalera trött då behöver jag lyssna på den och varva ner inte tvärtom. Behöver verkligen ta bort vissa saker som jag äter men kanske ska jag tänka att jag lägger till istället. För när jag äter sött då glömmer jag av tex frukten. Jag tror aldrig jag har känt det så tydligt ngn gång vad jag behöver göra.

Allt det bästa t dig❤️❤️

@Varafrisk Jag tycker verkligen att du ska försöka fortsätta vara sjukskriven 50% till semestern och vila upp dig ordentligt under semestern för att sedan få komma upp på 75% och mera ansvar efter semestern❤️Skynda långsamt!

Jag tror en stor del av hur din känsla blir i olika situationer handlar om den dåliga självkänslan. Min självkänsla var obefintlig när jag slutade dricka, jag hade verkligen supit bort den helt och hållet och överkompenserade med allt, exakt allt för att vara ”duktig flicka” istället. Att jag genom allt mitt ”görande” fick bekräftelse på att jag var värd något var det ända jag hade kvar och när jag inte längre orkade prestera någonstans var jag ingenting värd i något sammanhang, enligt mig själv. Jag har sakta byggt upp min självkänsla under min nykterhet och det ser jag att du gjort också. Det är en otrolig skillnad på hur du tänker nu och för ett år sedan❤️ Jag tänker ofta att jag skulle vilja ha ett gäng nykterister som jobbat med sig själva som bästa vänner för det är dom människorna som blir dom ärligaste och finaste i slutändan på nått vis. Förstår du hur jag tänker? Vi har synat oss själva, står för våra misstag, försöker bli den bästa versionen av oss själva, erkänner när vi gör fel, vi går inte till motangrepp när någon säger elakheter eller gör något dumt utan tänker efter ett varv på vad som händer innan vi agerar.

Precis som du sa till din dotter är vår oro något vi själva får ta ansvar för. Jag blir väldigt orolig lätt men vill inte att det hämmar mina barns utveckling utan behöver bearbeta den oron själv och lära mig behärska den. Din oro är så inpräntad/automatiserad för du haft befogenhet till den. Det har hänt massa hemskt och det är inte konstigt att du hamnar i kris-tänk så fort din dotter inte svarar. Så hade jag det med min mamma men jag har lärt mig, sakta men säkert att ta det lugnt, hon har inte dött varje gång hon inte svarar. Det är min oro och den har varit svår att komma över men nu tycker jag mig verkligen ha bra koll på den oron och många andra orosmoment kring henne.Kram❤️

@Himmelellerhelvette Tack snälla🙏🏻Så glad jag blev för dina ord❤️ Jag känner att jag utvecklas men förstår kanske inte riktigt hur mycket…i mitt förnuft förstår jag att jag är betydelsefull för min dotter och en helt ok mamma men det är lite svårare för känslan att landa inom mig.
Min dotter var hemma igår en stund och vi fick en fin stund tillsammans. Jag kunde prata om min oro men säga att jag tar ansvar för den. Att jag får stöd av min terapeut i att utvecklas och att släppa taget om henne så att vi blir två vuxna men jag finns som det stöd hon behöver, för hon behöver stöd. Hon kämpar verkligen för att kunna må bra. Hon skulle lika gärna kunnat ge upp men det gör hon inte.

Idag har jag en telefontid inbokad m läkaren på vc. Min terapeut tyckte att jag skulle vara fortsatt sjukskriven 50%. Hon frågade mig…”det är väl inte så att du anpassar dig?”. Och lite så kan det vara..för om jag jobbar 75% kommer jag vara ordinarie kurator och får bestämma själv..och det kan vara lockande när all min rätt till att säga ngt i princip togs ifrån mig. Fast 50% t semestern vore kanske inte fel.

Ha en fin tisdag! Kram🌺

@Se klart Det är så lätt hänt att man själv försöker reda ut i problem utan att ta hjälp. Man ska vara duktig och kunna ta hand om det själv. Även att man råder andra att ta stöd och hjälp, men när det kommer till en själv så kan det bli svårare.

Rummet du beskriver låter mysigt. Det är så jag upplevt det när jag gått i terapi. Att man med en professionell närmare sig ”mysteriet” tillsammans för att klura ut vad som finns där, vad det består av och bottnar i. Skrev igår i min tråd om hur jag närmade mig och fick tag på en obehaglig känsla som funnits inom mig och tog upp den på ytan. Hur befriande det var att komma på vad den bestod av och bottnade i och hur det medförde att jag blev av med obehaget jag kände när jag satte ord på det. Som att rensa ett stopp i ett avlopp och när vattnet rinner bort som det ska igen. Det är spännande att nyfiket närma sig känslor som skaver inom en och undersöka vad det är för något. En lättnad som uppstår för att man är i kontakt med det, även om saken i sig kan vara svår. Det är också klokt att ta hjälp om man inte kan reda ut det själv, man är snäll och omtänksam mot sig själv.

Ha en fin dag och ta hand om dig❤️

@Himmelellerhelvette @Se klart Tänk…jag är precis tvärtom! Har haft många samtalskontakter genom åren. Många gånger har det handlat om att söka m bekräftelse. Jag har träffat dem där kontakten inte gett mig ngt men min förra och min nuvarande är helt outstanding. Jag måste säga att min nuvarande terapeut är bäst! Nu är jag ju även nykter!
Jag får delvis traumabehandling men stöd i att utvecklas, att förstå mig själv och tro på min förmåga. Jag tänker att det här är verkligen ett sätt att ta hand om sig själv. I mitt arbete möter jag föräldrar som verkligen inte tror att de behöver ngt stöd, är vana att klara sig själva. Vid första besöket kan jag nästan säga vilka som kommer tacka nej resp ja.

@Se klart vad gott att du fick träffa en terapeut som du fick förtroende för. Lycka till fortsättningsvis med samtalen!

Kram 🌺

Tack gulliga @himmelochhelvette ❤️
För mig handlar det om att på samma sätt som jag faktiskt kapitulerat för att alkoholen är för ”svårt” att reglera och hantera, så är detta också en livsproblematik som jag försökt att ”ta hand om” på egen hand. Men det är för svårt för mig. Det är för grumligt, för komplext och inte alls självklart att det är på ena eller andra sättet.
Igår träffade jag en terapeut som jag tyckte mycket om. Ett varmt rum, en lugn stämning, lyssnande och professionalism.
Det kändes väldigt bra. Jag är fostrad i att ta hand om alla svårigheter på egen hand, jag har aldrig haft hjälp när jag växte upp. Så det känns som ett stort steg att känna ”det här kanske någon annan kan hjälpa mig med”.
Tack för pepp och tankar! Kram 🥰

@vår2022
Vilken upptäckt och så långt du har kommit när du helt utan hjälp kan stanna upp och fånga upp den känsla som ”stölmer till det” för dig.
Det låter som om din man lyssnade och förstod din känsla och så bra att du kunde berätta den för honom, trots att den var ”skämmig @ Du går från klarhet till klarhet !
🌸

@Himmelellerhelvette Visst var det meningen att just lillprinsen skulle komma till mig ❤️

Första valpen jag hade på g blev aldrig ens på g eftersom matten inte orkade med att få en valpkull till.

Andra valpen på g bidde bara en enda valp i kullen, en enda som inte överlevde 😢 Det fick jag veta den 10/6, exakt ett år sedan idag.

Dagen därpå körde jag i princip på vinst och förlust på en blocketannons.15 mil enkel resa. Blev ögonblickligen förälskad ❤️ Fyra dagar senare hämtade jag hem honom.

På lördag 15/6 har vi vår ”Gotcha day”, dvs dagen då vi fick varandra ❤️

Kram 🐘

Jag har gått omkring med en känsla som gnagt inom mig ett tag. Den poppar bara upp ibland och jag gillar inte känslan jag får och jag kan känna igen den. Jag har inte orkat eller velat gå in i vad känslan bottnar i och vad den står för. Jag har viftat bort den. Idag åkte jag bil till jobbet och åkte sedan hem vid lunch. När jag satt där ensam i bilen tänkte jag att nu ska jag grotta i den känslan och försöka fått fatt i vad det är. Jag måste få bort den genom att ta upp den i dagsljuset. Vet att känslan jag haft är lite primitiv till sin natur och den vill jag inte ha, den är lite skämmig. När jag verkligen gick in i känslan fullt ut så uppenbarades det i vad den bottnade i. En känsla av att inte få tillhöra i ett visst sammanhang, att inte räknas in. En känsla som jag tidigare brottas med, men som jag inte längre känt av på en lång tid. Det var en lättnad att komma på det, att förstå det. En börda som släppte bara av att kunna se vad jag burit på för känsla. Jag ringde genast min man och satte ord på det också. Det är ett sammanhang som han är inblandad i och nu förstod han också bättre varför jag känner som jag gör och mitt beteende kring frågan. Nu är känslan inte alls den samma. Det är liksom inte lika viktigt för mig längre. Det var en triggad känsla från förr men inte från nu och jag kan stå över den utan att det gör mig ont.

Jag är fascinerad över att det kan lätta upp så bara genom att gå in i den obehagliga känslan och ta upp den på ytan. Vrida och vända på den till man förstår vad det handlar om och vilken substans den består av. Magic! Ju mer jag tränar på att undersöka mina skav desto bättre har jag blivit på att identifiera det och att kunna hantera det. Det är att följa min inre kompass och min värderade riktning❤️

@Torn Fantastiskt underbart! Du har all rätt att vara jätte stolt! Så häftigt att kunna vara den trygga pappan som alltid kan finnas där❤️Jag är så oerhört glad för din skull och för din sons❤️Kram

@Varafrisk Wow va härligt att läsa hur mycket du utvecklas i ditt tänkande kring olika situationer❤️ Du är helt fantastiskt! Förstår du hur långt du kommit? Hur mycket du utvecklats? Underbart att läsa❤️ Förstår att du har det svårt med oron kring din dotter och jag önskar verkligen att hon bara mognar mer och mer och lär sig massa bra strategier som hjälper henne utvecklas framåt! Med så underbart stöttande föräldrar har hon gudomliga förutsättningar att lyckas! Hon får så mycket kärlek och stöd av er och jag tror det hjälper henne tusen gånger mer än du tror❤️Kram

@Se klart Så bra att du ger dig själv lyxen att ta hjälp ur en jobbig grej du inte vill lösa själv❤️
Jag är också väldigt bra på att övertyga mig själv om att jag klarar mig själv. Vet att jag borde ta hjälp ibland men jag har förtroendeproblem! Kan inte ta mig över tröskeln att be om hjälp för jag skulle ändå bara kritisera psykolog/terapeuten. Tycka att hen borde… och så vidare.
Jag blir väldigt glad för din skull! Hoppas det kändes bra❤️Kram

@Varafrisk @Charlie70 Ja, det var nog flera anledningar till att vi var så få. Hoppas att det kommer flera nästa gång. Vi diskuterade också hur rådgivarna bättre ska nå ut till alla. Som det var nu missade många infon då den endast fanns under deras forumdel.

Du, Varafrisk, vi gjorde, jäklar vad bra vi är! 🤩

@Andrahalvlek Det är så härligt att läsa hur fint du har det med din hund! Så underbart att ha en sån vän och så mycket kärlek❤️Så otroligt bra val du gjorde när du skaffade honom! Jag minns att du hade lite krångel innan du tillsist fick just Han och att du var ledsen och besviken! Så coolt ändå hur ledsen man kan vara och hur hemskt det kan kännas, kanske hopplöst ibland men det går över och det blir bra. Det är sånt man ska tänka på när man är i jobbiga situationer! Det löser sig tillslut och när man ser tillbaka på det förstår man hur lite tid det var som var dåligt i just den situationen även om det, när man är mitt i det, känns som en evighet.
Kram❤️

@Geggan Åh så glad jag blir när jag läser hur bra du får det! Du har verkligen haft mycket men klarat det så otroligt bra❤️Kram!

@Flarran Tack för hälsningen kompis!

Kram 🐘

Tack snälla för era stöttande kommentarer när jag var så arg❤️ Det hjälpte mycket att få ur mig det här. Dagen efter mådde jag mycket bättre och har fått rätsida på mitt och hennes jobb! Det blev en bra fördelning tillslut även om vi inte pratade något direkt med varann mer på flera dagar.

Just nu mår jag väldigt bra faktiskt! Firade 22 månader nykter i förrgår! Bara två månader till min 2års dag! Tiden har gått så enormt fort! Känns som det är 10månader jag varit nykter och ska fira min 1års dag om två månader! Konstigt att ett år bara försvann så! Men jag har gjort ett gediget jobb med mig själv! Gått till botten med så många känslor och beteenden och grävt i mina inre vrån för att syna även det som jag varit mest rädd för. Det har varit läskigt men så givande.
Nu försöker jag kommunicera mina tankar och känslor så gott jag kan till dem som betyder något för mig. Vågar visa mig svag och säga att jag inte orkar när jag inte orkar.

Jag vill vara ärlig mot mig själv och andra, jag vill vara snäll mot mig själv och andra. Jag vill vara omtyckt av mig själv och andra för den jag är, inga fasader. Jag vill vara en förebild för mina barn, visa att man kan vara självsäker och ha lika kul som alla andra när det är festligheter utan att behöva dricka alkohol. Vill att dom ska lära sig att man kan gå på fest nykter, lära dom att det inte är alkoholen som gör festen utan sällskapet med dom man tycker om.❤️

@Geggan Oj, jag som inte läst alla inlägg i din tråd blir oerhört imponerad av hur du har rett ut allt du har gått igenom under relativt kort tid. Man orkar oftast mer än man tror.

Kul att träffas, synd att vi inte var flera, men intressanta diskussioner blev det i alla fall

Lycka till med allt det nya!

Hej! @Andrahalvlek, tittade bara in för att se vad du pysslar med kompis. Har förstått att du har mycket att göra för de mesta. Läst att du varit trött ett tag och håller med andra som skrivit att du nog måste prioritera att ta det lite lugnare så att du inte går in i väggen så att säga.

Har själv inte mycket energi. Skulle fixa med lite enkel bokföring, bara nån faktura och nån skrivelse åt nåt håll av ekonomisk natur att få avklarat. Men blev trött mitt i liksom och var tvungen att gå och vila. Somnade naturligtvis till och sov tre timmar här på eftermiddagen vilket kändes lite fånigt, men som väl behövdes. Var ju ut på en rätt trevlig, men ansträngande cykeltur igår alltså.

Förra året när man kände sig trött blev det ju bara att man drack nåt starkt och körde vidare utan att låta kroppen få vila fast den ju sade till på skarpen liksom. Nu är man ju som alkoholfri lite klokare för tillfället på den punkten. Känner att jag borde städa och rensa lite i ett förråd, men får väl se om det blir nåt av med den saken idag. Hur som helst, ta det lite lugnt och unna dig lite vila.

Ha det gott!

@aeromagnus Andas, andas, andas. Håll ut. Två veckor, sen får du vila.

Kram 🐘

Helgen inleddes men en konflikt med Netonnet som skulle inom 8 dagar köra ut och installera diskmaskin. Maskinen beställdes 29/5 och första utkörning var 26/6. Helt sjukt dåligt. Fick dra iväg och köpa en annan och installera själv. Missade mitt AA-möte men men får gå i veckan. Två veckor kvar på mitt jobb sedan välförtjänt semester. Värsta läsåret i mitt yrkesliv.

… källarvrår skulle det stå innan tummen slant. Haha. Nu kommer en katt promenerande med små svala tassar över mig och lägger sig till rätta i sängen. Som att de saknar oss när huset är fullt av andra. Som jag saknar min man då fast vi är tillsammans hela tiden kan jag längta ihjäl mig efter att få äta ihop, sitta i soffan och se valresultatet (🙏) och vara i hans närhet bara.
Kram på er. Förutom själavård är det jobb och ögonbryn-fix som står på schemat imorgon. Glad att få ta mig an dagen lite i min egen takt istället för att mötesproppade dagar och helger rusar emot mig som ett tåg.
Idag har jag städat hela dagen. Min meditation. Och 10 000 steg blev det. Kram alla!