skrev IronWill i Under tiden i min hjärna
skrev IronWill i Under tiden i min hjärna
Tack Märthan det var ett väldigt klokt inlägg. Och tack JE för bra synpunkter! Jag är såklart fokuserad på problem. Negativ grundsyn. Det vill jag inte ha. Alla problem måste inte lösas, vad främmande det låter för mig :) ?
Som jag skrev nånstans, acceptans är nog en nyckel. Men jag är tyvärr inte lagd åt att acceptera saker. Tvärt om, det finns en liten rättshaverist i mig som ogillar gråsoner, dumheter och dålig regelefterlevnad. En av mina värsta egenskaper enligt mig själv. Men här är ju ett gyllene tillfälle att jobba på det. Acceptera. Halvsvårt att stava, ganska lätt att säga, men fruktansvärt svårt att göra.
Skriver det en gång till så kanske det fastnar. Acceptans, acceptera.
Kom att tänka på en rolig bok, 101 vardagsfilosofiska experiment. Undrar var jag gjort av den. Tack ska ni ha för svar!
skrev John-Erik i Gör Om gör Rätt
skrev John-Erik i Gör Om gör Rätt
Tack bra Märthan. Jo jag mår bra nu... :-)
Funderar lite över varför jag inte tål alkohol längre.
Jag kommer inte att hitta svaret det vet jag men en misstanke är att kroppen
säger ifrån på ett väldigt tydligt sätt.
Då vill jag inte försöka släcka elden med mer bensin.
Är nykter och mår bra nykter. Stort hopp om framtiden.
Känns alltigenom väldigt, väldigt bra...Skön känsla
Kram Märthan :-)
John
skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..
skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..
Vi måste varit inne hos varandra och hälsat på samtidigt..?!
Visst är det så! Känns som jag landat. Skönt. Och precis som du säger, nu är livet fullt upp med det som det ska va fullt upp med..?!
Visst kommer det säkert dippar igen, men för var gång kommer jag starkare ur dem och med mer och mer övertygelse och tillförsikt om att jag "reder" det utan alkohol.
Känner mig trött men inte jobbigt trött, utan lugn och samlad och jag fortsätter att göra vad jag kan för att påverka sömnen i positiv riktning. Det går på rätt håll!
Tack för grattis och pepp??!
Kram/Fibblan?
skrev Märthan i Gör Om gör Rätt
skrev Märthan i Gör Om gör Rätt
Tack ❤️ Hur mår DU?
skrev PimPim i Nykter till midsommar! And beyond..
skrev PimPim i Nykter till midsommar! And beyond..
När mam har fullt upp så flyger tiden iväg och mam får mindre tid till att tänka på alkoholen!??
Njut av lite avkoppling och grattis till dina 23 dagar! ?
Kram PimPim ?
skrev Fibblan i Mitt första riktiga försök
skrev Fibblan i Mitt första riktiga försök
Hej Nejlika!
Vad skönt att det går bra -
Blir så glad för din skull ?!
(Hoppas det håller i sig..?)
Joggingtur OCH bokläsning..! Du gör helt rätt som bara njuter av detta, (svåra dagar kommer ändå, utan att vi behöver tänka på dem..), så du gör helt rätt som håller full fokus på de positiva skillnaderna du märker?!
Grymt, och fantastiskt bra jobbat?!
Om jag inte räknat fel är det tvåsiffrigt idag, helt klart värt att firas på ngt vis ?!
Här kommer en liten bukett tulpaner ??!
Kram/Fibblan?
skrev John-Erik i Gör Om gör Rätt
skrev John-Erik i Gör Om gör Rätt
Coolt... Fint att du är så bestämd..
Du fixar det... :-)
Håller på dig..
John
skrev Märthan i Gör Om gör Rätt
skrev Märthan i Gör Om gör Rätt
Imorgon blir min första dag Nykter på arbetstid, sjukaste meningen ever att skriva men så är det. Aldrig mer! Har sprit i skåpet som jag ska hälla ut, det blir tungt... känns rätt och konfyst samtidigt. Klarat av att inte dricka dagtid nu i dagarna tre, en vinst!
Imonrgon är målet total nykterhet, vågar nu... inget delirium...
skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..
skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..
..för din omtanke?!
Inte varit inne här sedan 20e, haft mkt o stå i och med tanke på hur kämpig helgen ändå var för mig, så har jag verkligen försökt komma i säng i tid och inte orkat med så mkt mer än det nödvändiga och viktigaste; barnen och deras skola och aktiviteter, läxor och jobb och "hushållsbestyren"..
Men jag klarade ändå mina 10.000 steg igår, vilket jag är supernöjd med✨?!
Och det viktigaste av allt- jag är fortfarande NYKTER ?✨!
23 dagar?!! Milstolpe avklarad ✔️?!
Trött, men tillfreds och i grunden positiv. Som du så klokt påminde mig om i helgen, så kan det vända lika snabbt åt andra hållet! Lika förtvivlad och uppjagad som jag kände mig då, lika lugn och samlad känner jag mig nu..?.
Känns så fint att du tittade inom och ville följa upp. Tack igen för din omtanke ?!
Kram/Fibblan ?
skrev Märthan i Under tiden i min hjärna
skrev Märthan i Under tiden i min hjärna
Kan det vara så att problemlösare faktiskt letar problem att lösa ibland? DU är grym och viktig, förminska dig inte och kanske är det så här.... man måste inte ha svar på alla frågor ❤️ Good enough ?
skrev John-Erik i Under tiden i min hjärna
skrev John-Erik i Under tiden i min hjärna
Att du är problemlösare.. Du hjälper ju många här på forumet och försöker meka in folk på bra tankar och nya bättre spår.
Du får/bör inte glömma bort dig själv. Lättare sagt än gjort. Du verkar iofs må bra av att hjälpa andra om man läser dig.
Någon form av ångestsyndrom är det nog som du har. Är också i viss mån van av att vara problemlösare och då som du i affärslivet.
Har problem som kan bli stora om man inte plockar ned dem och benar ut dem i tid. Så där håller det på..
Det verkar som att stress inte är din bästa grej...För mig funkar det att vara organiserad in i minsta detalj. Annars går jag
sönder totalt. Minskar mina stresspåslag...Stress under ordnade former står jag ut med...
skrev IronWill i Under tiden i min hjärna
skrev IronWill i Under tiden i min hjärna
Jag är en sorts problemlösare till yrket. Jag löser och ordnar upp allvarliga problem. Jag ska vara lugnet i stormen.
Men jag har börjat undra om alla människor har en sorts gräns för hur många problem man orkar lösa? Jag kanske har fått nog med elände. Orkar kanske knappt lösa mina egna när jag löser alla andras till vardags. Men vad ska jag då göra? Jag är ju bra på det...
Och relaterat till mitt förra inlägg. Det mesta jag kan komma på är lindring av symptomen, medicinering, alkohol, yoga, mindfullness, avslappning.
Problemet är nog att jag inte får nån ordning på vem jag är, vad mina egna förväntningar på mig själv är, vart jag vill, vad som gör mig glad och vems förväntningar jag egentligen lever efter. Men jag hittar inget sätt att reda ut det. Psykologer har delvis hjälpt men inte till något varaktigt. Ironiskt att jag inte vet in eller ut rörande någonting verkligen viktigt, men är expert på att lösa vissa typer av problem i affärslivet... ha ha fasaderna vi sätter upp.
skrev John-Erik i Under tiden i min hjärna
skrev John-Erik i Under tiden i min hjärna
Det är nu din styrka ska fram. Du är stark innerst inne. Glöm inte det..
Ta ett lugnande bad, släng dig naken i en snödriva, vad som helst men ta inte glas nr:1.
Har du lugnande medicin hemma ?
Träna brukar hjälpa för mig...
Håll ut IW.. Vet att du klarar det för du vill inte. Viljan är det viktigaste du har.
Du har kommit långt.. Glöm inte det..
Man förstorar lätt problem vid negativ sinnesstämning. Bästa är att sova på saken och lösa problemen
ett i taget nästa dag. Blir mer rationellt om man är utvilad..
Styrka till dig
John
skrev IronWill i Under tiden i min hjärna
skrev IronWill i Under tiden i min hjärna
Oerhört frustrerad, arg, trött, less, stressad, irriterad och jävlafuckingskit. Inte en orsak, många. Jobb, familj, livet, mig själv. Explosionsrisken är överhängande.
Så enormt frestande att börja klunka och få en paus. Farligt att vara så arg och frustrerad eftersom jag känner att ”skit i den där jävla nykterheten, vem bryr sig ändå?”. Och det är väl frågan vem fan som bryr sig? Gör jag det? Bara knappt tror jag svaret är. Precis över katastrofstrecket.
Hur fixar man min hjärna, så den bara håller käften ett tag? Nån som har någon idé? Är så less just nu. Vill bara ha lite lugn och ro och tystnad. Vill inte dricka men om jag inte kan få kontroll över mig själv igen så lär det hända närmsta tiden. Inte bara ett problem idag.
*suuuuuuuuuuuuuuck*
skrev Max36 i Sluta för gott
skrev Max36 i Sluta för gott
Känner igen mig. Kan själv inte dricka en heller. Med tusentals och åter tusentals misslyckade försök. Ska jag var ärlig så vill jag inte heller kunna det längre . Jag vill vara nykter.
skrev anonym24098 i Here we go again!
skrev anonym24098 i Here we go again!
Tack! För några år sedan yogade jag vilket hjälpte mig ur en då stressig period. Borde nog börja med det igen eftersom jag gillade det och det hjälpte mig att slappna av. När jag är stark och motiverad så är nykterheten hur lätt och självklar som helst, men när jag är trött och utarbetad så längtar jag mest efter avslappningen och belöningskänslan som vinet skapar.
Har ett krävande jobb med personalansvar (som jag verkligen älskar) och det blir oftast mer än 40 h/v
skrev Pianisten i Några steg senare
skrev Pianisten i Några steg senare
i alla fall för mig tror jag att det här med träning och hälsa som jag alltid dragit iväg mot när jag brutit en A-period har varit en grej för att ge vardagen en mening.
Var bara snäll mot dig själv och känn din kropp sen kör hårt :) Som ännu en klyscha så säger man ju att den enda positiva vanan är den vi klarar att hålla kvar.
Vet inte hur det har gått med vinglas å så men hoppas du är försiktig. Vad tror du att du flyr ifrån, vad kan det vara i ditt liv som du tror att du vill bort ifrån i så fall?
Kram
skrev Picard i Here we go again!
skrev Picard i Here we go again!
Bra jobbat, starkt att ta dig ur suget! Jag ligger bara lite före dig nu, men har tidigare varit nykter över ett år. Motivationen räckte länge och väl, men avslappningen och det sociala nöjet som alkoholen utlovar gav ständiga utmaningar. Jag hade nytta av mindfulness, med daglig meditation, samt att träna efter program där jag skulle uppnå något, som t.ex. springa halvmaraton eller bara gå ned några kilogram. Då blev känslan av att alkohol skulle fördärva allt jag jobbat för betydligt starkare. Sedan fungerar smakrika, alkoholfria öl väldigt bra för min del att slappa och njuta av.
skrev anonym24098 i Here we go again!
skrev anonym24098 i Here we go again!
Förstår att träningen är pusselbiten som fattas. Årskort på lokala gymet är betalat och klart men har inte riktigt kommit igång än. Längtar efter att träningen ska bli min nya ”drog”. Tack! Nu åker träningsväskan med till jobbet.
skrev anonym24098 i Here we go again!
skrev anonym24098 i Here we go again!
God morgon. Verkligen en GOD morgon. Slet med ett fruktansvärt sug i går kväll men vaknade lycklig med konstaterandet att jag, trots suget, ändå nöjde mig med the och en kvällsmacka.
Ni som varit med länge. När går dessa ”attacker” av A-sug över? OBS! Snackar inte party-längtan utan mera ”slappna av i soffan efter en lång arbetsdag-längtan”
25 days clean & sober ??
skrev Sannah i Here we go again!
skrev Sannah i Here we go again!
Precis detta!! Idag så tränar jag i stället..
Kram!
skrev Danielitokyo i Vilken hjälp fungerar for er?
skrev Danielitokyo i Vilken hjälp fungerar for er?
Tack så mycket för snabbt svar, jag märker hur ensam kag känner mig i detta då jag blev så rörd av ditt mail.
Jag tänkte heller inte att AA fanns i Tokyo men hittade nu en hel del organisationer och möten, otroligt.
Tack igen!
skrev John-Erik i Gör Om gör Rätt
skrev John-Erik i Gör Om gör Rätt
Jag gör allt för mina A-polare här. Vi sitter i samma båt och hjälps åt :-)
I Stockholm finns många A-terapeuter. Värt att åka dit..
Sen kan ni ha kontakt via telefon eller via mail.
Första besöket måste dock göras personligen...
Lycka till Märthan, du fixar det <3
John
skrev anonym24098 i Here we go again!
skrev anonym24098 i Here we go again!
Den tjugofjärde dagen har varit tuff på insidan. Utsidan signalerar dock att allt är bra. Har blivit specialist på att hålla ytan välpolerad och snygg.
Känner mig uppe i varv och stressad. Gamla Sofia tog ett glas vin när hon var uppe i varv och stressad. Nya Sofia vet inte riktigt vad hon ska göra istället...
Jag jobbar, tränar, äter, sover, handlar, diskar, tvättar, funderar, filosoferar, ler, skrattar, älskar...
Helt enkelt, jag bara är - och det är jag nykter. Naturligt, utan kamp.
Och vet ni, jag älskar varje minut av det. Känslan av lugn och ro i själen är obeskrivbar. Jag tror ta mig sjuttsingen att jag är lycklig på riktigt.
Det är nu två månader sedan jag nådde min absoluta botten. Tänker och läser tillbaka och försöker förstå att det var mitt liv då. För bara några veckor sedan. Det går inte, helt omöjligt. Skillnaden är enorm. Det är som att det handlar om två helt olika personer. Vilket det ju på ett sätt gör.
Jag har valt bort forumdiskussioner under ett tag av den enkla anledningen att jag behövt distans till alkoholfunderingar. Hoppas att ni tycker att det är ok.
Tack för att ni funnits här och fortfarande gör. Ni är bäst. ?
Kram på er