Senaste kommentarerna i forumet

En riktig egoboost blev det att läsa alla fina kommentarer. ?

Hoppas att ni inte tog mina ord om att ingen snart orkar läsa som att det var en koll på vilka som tar sig igenom all text. Nåja, nu är jag i och för sig mycket glad över att ni tycker att det är kloka ord. Kan jag hjälpa någon, så är det värt hur mycket som helst. ? Precis som jag blivit hjälpt av så många här. Ge och ta. Växeldragning.

Fibblan, vad gäller brutal ärlighet... Ja, först och främst är det som alltid en lättnad när man väl vågar. Sedan är det självklart helt avgörande både att forumet är anonymt och består av människor med liknande erfarenheter.

När jag berättade om handspriten förstod jag på alla reaktioner att jag passerat en gräns. Visst, jag tyckte det väl själv till en viss del, men A-tankarna rättfärdigar mycket ibland. Alldeles för mycket. Min man vet fortfarande inte att jag drack den. Däremot grät jag vid ett tillfälle i samband med händelsen och sa att jag mådde så dåligt att jag skulle kunna dricka Alcogel. Det räckte för att han skulle bli alldeles förskräckt, minst sagt. Där och då tror jag också att han på allvar förstod HUR starkt giftet är och vilken makt det har.

I efterhand kan jag se att den händelsen kan användas i syfte att visa hur fort det kan gå utför. Som jag har skrivit förr, jag är en helt vanlig (nåja, nästan iaf... ?) människa. Om någon bara några veckor tidigare påstått att jag skulle kolla in Alcogelen skulle jag känt mig mycket förnedrad och förnärmad: "Dricka handsprit? Jag? Nej, nej, nej, det kommer aldrig hända mig. Så illa är det inte." Det tog alltså inte längre tid att släppa på den sista spärren. Så kanske i avskräckande syfte då...

Det var alltså då jag förstod att jag nådde min absoluta botten. Genom att jag satte ord på det blev det verkligt, inte bara för alla människor jag skrämde upp här inne, utan också för mig själv. Det hände. På riktigt.

Inte vet jag om du blev klokare av det här. Är trött och skulle bara skriva något kort, men som vanligt drar det i väg.

Kram på er

Vinäger, tack för pepp. Hur går det för dig? Precis som du skriver blir man stark när man kommer till insikt om sitt riskbruk/missbruk. Jag känner att mitt förhållande till alkoholen har blivit avspänt för jag vet att jag mår bäst utan den. Har haft ett knasiga tvångsbeteende till alkoholen tidigare. Då jag gick på autopilot och drack vin och öl i stora mängder flera gånger i veckan. Jag kommer säkert att dricka alkohol igen men kommer aldrig låta min A hjärna ta över igen.

"Även om jag vet att det kanske vänder i morgon tänker jag njuta av den här stunden av frid." Precis så. Tror att vi alltför ofta glömmer att stanna i nuet, det bra nuet, istället målar vi upp negativa framtidsbilder.

Ta alltid ut glädje i förskott. Det vörsta som kan hända är att du varit glad i onödan.

Härligt med dans och bekräftelse. Hoppas att det gav mersmak. ?

Och du, stort grattis till sex veckor!

Kram

Fortsätt så, du låter så naturligt stark numera. Tror att man blir det när insikt efter insikt om vad alkoholen gör med oss faller på plats. Wow, vilken resa du gjort - och gör.

Kram

Så motigt att inte få känna belöning för allt slit, all kamp. Du gör det så bra, trots motgångar. Önskar av hela mitt hjärta att du snart får må bra. Det är du så värd. ?

Massor med kramar

(Med inte alltför mycket snus ;)). Ja, träning kan gå överstyr, men det måste ju vara bättre än alkohol?. Det blev morgonträning på gymmet med min son idag- bra start på dagen... och snart är Dag 2 avklarad.

Kramar till dig!!!

Väldigt härligt att läsa om din resa att hitta dig själv och vad som får dig att må bra.

Själv känner jag mig rätt vilsen och ängslig just nu. Jag kämpar vidare men det är som att någonting fattas... som att jag har glömt någonting viktigt? Pusselbiten i mitt liv? Vad är det? Jag får leta vidare... Underlig känsla.

Snor, Host och snörvel. Samt en förbannad ihållande mega huvudvärk som typ poppar ut mitt öga. Har tillslut tagit kontakt med vårdcentralen för att kolla upp om detta är en bihåleinflammmation. För alltså Fuck Me vad ont det gör.
Förhoppningvis får jag eventuellt antibiotika eller liknande.

Fortsätter lägga fokus på sömn och rutiner. Sömn vid senast 23. Och upp innan 08 ish.
Jag stannade hemma från jobbet igår, ja och idag då. I morgon får vi se. Antagligen stannar jag hemma. Måste bli frisk(are).

Även börjat googla på olika imunboostande födor etc för att hjälpa mitt försvar. Eftersom jag tvättar händerna ofta, använder handsprit ganska regelbundet, sover la helt okej nu och dricker en del vatten. Tar extra vitaminer och stor dos D-vitamin. Det känns lite orättvist att mina föekylningar ska komma så ofta och bli så hårda. Varje jävla gång.

Men livet är väl inte rättvis i suppose. Kanske ligger svaret i ”balans”, att jag måste hitta den för att ge immunförsvaret en redig chans. Ja och sluta röka på riktigt en gång för alla. Rökningen är nog oxå en stark bidragande faktor.
Jag ska sluta. Jag ska.

In other news, gick vidare från 3/4 Intervjuer so far i fredags. Inväntar svar från det 4e företaget. Magkänslan säger att jag kan vara för junior för den rollen, men intervjun var kul och gav en kul inblick i hur min framtid skulle kunna se ut.

Idag ska jag vila, gå till doktorn, packa och städa mer. Kanske till och med fönstershoppa lite (om jag orkar efter läkarn).

Hoppas ni får en fin dag!
Fridens ?

Eller träning, men det kan ju oxå gå över styr..
Men så trött som jag känner mig nu, är det knappast ngn risk för det..?.
Tack för dina fina ord och pepp Jasmine!
De värmer ?!
Önskar dig också en fin vecka! Du om ngn, kämpar verkligen, läste ditt senaste inlägg också. Lycka till med träningen ???!

Styrkekramar ?
/Fibblan ?.

Nu har jag klarat Dag 1. Vi hjälps åt den här gången och vi ska lyckas ;).

Hur mår du idag?

Kramar!!

Så sant... vissa dagar är bättre än andra. Men det det känns som att det är typ varannan dag för mig?! En dag är bra, nästa dålig, sen en bra, nästa dålig. Det är jobbigt och jag fattar inte varför? Kanske är det vanligt, vad vet jag. Eller att mitt humör kan ändras på 5 minuter.
Jag är väldigt intresserad av meditation men har inte försökt än... vet inte varför faktiskt. Kanske är det någon sorts skepticism inblandat. Men kan ju testa i alla fall.
Kram tillbaka!

Har en blogg och dagens inlägg om egots eller den narcissistiska sidan av en väckte en massa tankar i mig.
Vill inte klistra in den då det troligen inte är tillåtet.

Skämsrosor..det där är jag. störst bäst vackrast i en ständig tävling med mig själv som jag förstås aldrig vinner. Allt i syfte att bli eller vara någon som duger och räknas. Egots eller narcissismens drivkraft kanske? Eller det dåliga självförtroendet,eller eller. Mycket tänkvärda ord och att bara luta sig tillbaka är väldigt svårt när hela ens inre vill ut och synas för att få den där nödvändiga bekräftelsen. När vi troligen innerst inne behöver en samhörighet,delaktighet.Och att ta strid,ge sin åsikt (fast den kanske inte är efterfrågad) Allt för att få ta plats och synas.

Det behöver vi ju alla och jag som så många andra sitter och hänger i forum facebook eller något annat för att få en liten skärva av meningsfullhet,delaktighet i något som inte ens är vårt.
Utan bara en yta av något skapat av någon annan som kanske inte ens är sann.

Vilken typ av värld skapar det?
Var är grunden i vår verklighet om vi inte tillhör?
Och vad tillhör vi idag när allt är så föränderligt.
Familjer splittras,skapar nya konstellationer där nya människor ingår och andra utgår.
Man är tvungen att anpassa sig till detta rörliga mönster av relationer där man inte har kontroll eller makt över vilka nya mönster som bildas,eller gamla som håller på att vittra sönder.

Det skapar en otrygghet och kanske också en ovilja att knyta an,att stanna kvar.
Att kämpa på.

Kanske därför vi medberoende har så svårt att släppa taget.
För att vi faktiskt på riktigt har förmågan att knyta an,även och kanske mest? till de destruktiva mönstren.
Just för att de skapar en konstant cirkel som vi behärskar,om än den är destruktiv.

Kanske lite virriga tankar,men jag återvänder för jag tror att det är något viktigt för mig som jag håller på att få fatt i.
I denna strävan att omforma mig till ett nytt bättre jag.
Hur strunta i denna jakt?
Hur välja det friska i alla lägen och det sanna?

Tack, min helg har varit lugn och vit.
Haft syrran med familj här på söndagsmiddag.
Veckan som gick var ju aningen turbulent och jag kom in i ett flöde av vin som inte var så bra men ändå ingen katastrof.

Men nu kör vi vidare på vita vägar igen Jasmine!
Både du och jag ska fixa detta, vi har ju kämpat tillsammans förut...?

Kramar
???

... men vi ska sluta med det där;) Fast ibland får jag energi av att bara fixa saker trots att jag egentligen inte orkar, speciellt om det är något "fixande" för barnen.

Hur går det för dig nu? Har du haft en bra helg?

Kramar ❤️❤️

Har nu läst hela din tråd, tack för att du delar med dig! Känner igen stora delar av det du skriver. Vissa dagar går utmärkt och andra dagar är tuffa och jobbiga. Precis som livet är. Acceptans inför sig själv, allt är okej! Du är super duktig som håller ut och belöningen är på sikt! Njut av saker du gillar! Har du mediterar något? Jag gör det regelbundet och det hjälper!
Använd någon meditationsapp med vägledda meditationer om du är ovan.
Stor kram till dig?

Vad du kämpar och du gör det så bra! Du kämpar för dig själv och fortsätter sprida så mycket kärlek och energi på forumet ❤️. När det gäller snus har jag inga råd att ge, just nikotin har jag aldrig fastnat för. Men, beroenden och belöningssystemen känner man ju till ;). Jag undrar ibland om man som "beroendeperson" kan bli helt "fri" eller om man bara måste försöka hitta ett beroende som inte är skadligt. Typ något handarbete som stickning :)

Stor kram på dig och önskar dig en fin vecka!!!

Tror du dina tankar kommer från barndomen? Att du inte blev bekräftad som barn? Tänker att dålig självkänsla ofta startar när man är barn och om man inte blir bekräftad. Hur är relationen till dina föräldrar nu? Stöttar de dig eller tycker de också att du har "misslyckats"? Sen tror jag att du kan glömma att barnen tycker mer om sin pappa... tror inte ens att det finns på världskartan ;). Det är fint att du inte visar din "svartsjuka" för barnen, det kommer inte att leda till något gott. Om du vill ha ett råd så tycker jag att du ska vila i vetskapen om att du är precis lika viktig för dina barn som pappan och att de älskar dig lika mycket <3. Det har inget att göra med om pappan "fixar" mer saker än vad du gör eller "klarar av" saker "bättre". Barnen behöver din kärlek och omtanke och det verkar du ge dem. Jag håller med de andra- du verkar vara en fin mamma, klok, beslutsam, reflekterande, nykter (!) och omtänksam.

Kramar <3<3<3

Men i mina ögon så verkar du va en supermamma, som kämpar hårt för barnen och dig själv ?
Fortsätt så och lycka till, kram och hej!

Du inspirerar! Du är superduktig, WOW! Tycker du ska besvara det där intresset nästa gång ;)

Kramar till dig!

Tack för det! Du inspirerar! Tycker du ska besvara det där intresset nästa gång ;)

Var inte orolig (om det är nån som bryr sig) jag har inte druckit och planerar inte att dricka heller.

Idag känner jag mig bakis, groggy. Tog ett par ångestmediciner igår för att somna, det är det enda det gör för mig. Gör mig sömnig. Känns som ett skämt ibland, som att jag är med i en placebo trial där alla mina piller är sockerpiller. För de gör fan ingenting mot ångesten i alla fall. Anledningen till att jag tog dem var för att jag hade tagit några andra piller under dagen. Ska väl inte skriva ut namnet, men jag får dem inte skrivna av min doktor utan jag köper dem online. De är en typ av låg stimulants för "alertness, wakefulness and concentration". Inte olagligt att ha, men egentligen ska man ha recept på det. Jag är så jääääävla trött hela tiden så tänkte att jag skulle testa. De funka väl sådär, blev lite piggare och så men problemet för mig var att jag "förväntade" mig att bli lite hög, och blev besviken när det aldrig hände. Om inte det är en varningsflagga så vet jag inte... jag vill alltid känna något. Annorlunda än de normala. men mest av allt vill jag väl bli fri från ångesten.

Ni kan väl skamma mig för detta men tänkte att jag skulle vara ärlig i alla fall... jag ska träffa min psykiatriker om några dagar. Vet inte om jag ska berätta för henne om det här eller inte. Jag vill ju bara må bra. I hemlighet hoppas jag att hon skulle kunna skriva ut stimulants till mig, men det är nog inte bra heller. Fan, jag orkar inte.

Ps. Rekommenderar inte att köpa piller online!!

Och vad härligt att dansa nykter så länge ?? det är ju ett härligt steg framåt! Så det blev inte en enda liten flirt eller blinkning? ?

Skön men blåsig dag idag! Jag är så glad att mars är på intåg för jag behöver ljuset, värmen och allt det gröna som våren erbjuder oss ?

Hoppas du får en fortsatt underbar söndag!
Kram PimPim ?

.

Ja, vad ska vi göra med våra hjärnor..?! Längtar så efter att bli frisk. Att systemen ska börja jobba för mig, istället för emot mig. Så är det väl inte i realiteten, men det känns så..?. Som att jag kämpar så himla mycket. Ska det vara så här. Tror det är ngt fel på mig..?.
Kanske inte läge att sluta snusa, men vill ju det samtidigt. För tänk om nikotinet bidrar till och gör det svårare för hjärnan att blir frisk. Tänker på det här med dopaminkopplingarna och belöningssystemet.. usch, önskar jag hade en hjärnforskare som bara sa åt mig hur jag skulle göra, och på vilket sätt, för att inte gå under på resan..
Känner mig låg nu.
Men annars har helgen varit av blandad kompott i vanlig ordning. Berg-och-dalbana. Slitsamt. Men tur samtidigt att det är lite upp också, annars hade jag gett upp för längesedan..

Har varit ute i vårluften och
fått lite ☀️ på näsan ?!

Ta hand om dig, du med vännen ❤️!

Stor kram
/Fibblan ?.

...men idag är det tillbaka.
Har mediterat i solen och känt mig lugn och fri inombords. Tacksam! Även om jag vet att det kanske vänder imorgon tänker jag njuta av den här stunden av frid ☀️

Var ute och dansade igår. Första (?) gången nykter någonsin? Dansade flera timmar med några vänner. Var först lite obekväm mest pga ovanan att vistas på klubb nykter (har inte ens begett mig till en klubb på flera år) men kunde snart slappna av och bara ge mig hän. Flera killar visade intresse men låtsades inte märka det. Är fortfarande för osäker på mig själv efter år av destruktivt leverne och tänker att "de vill nog ändå inte ha mig när de ser att jag är giftig". Så elakt mot mig själv men jag jobbar på det. Dock oerhört smickrande och blev glad av lite positiv uppmärksamhet efter att ha "gömt mig" i flera år efter senaste förhållandet tog slut.

Gårdagen gav mig energi, en känsla att det går att ha roligt utan alkohol, men att det kräver jobb med sig själv förstås, men det går!

Vaknade upp trött men nykter och har som sagt tagit en lugn morgon och mediterat en stund. Snart ut och springa. Dammsugaren får fortfarande vänta, haha.

Förresten 6 veckor idag.