skrev Sattva i Framåt

@Geggan Så skönt för dig att ha landat ner där du känner att du kan bo livet ut! Det är verkligen livskvalitet. Härligt!🌸🌸🌸


skrev Se klart i Det är aldrig försent

(Jag vaknade alltså 04 och började skriva men somnade om som tur var… )


skrev Se klart i Det är aldrig försent

Godmorgon @sattva
Yogatid är det för den mest yogiska kompis jag har… hon vaknar alltid 05 och går och yogar kl 06.
Min sömn var dock för kort denna natt så jag räknar med att gott somna om.
Jag tänkte nu när jag läste ditt inlägg- att vilken förändring du genomgått under de här åren, det är som en annan människa som skriver- jag minns ju så väl din process in i nykterhet.
Det är spännande, fint, och det slog mig plötsligt att även du har blivit ”en annan” utifrån din mans perspektiv. Han har inte hängt med på den fördjupande resan- och jag menar nu inte att ta honom i försvar men mest reflektera över hur män ofta reagerar på förändring. Främst om förändringen berör hans kvinnliga partner.
Vill också passa på att säga att jag blir så glad när du kikar in på lördagarna. Det betyder mycket för många av oss att få en omtanke från dig. Stor kram 😊🧘‍♀️


skrev Sattva i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Ett tips för energinivåerna är att ställa en timer när det är dags att bryta det du gör. Dem jag har i behandling för utmattningssyndrom använder denna strategi mycket. Och då med tanke på att behålla marginaler. Bryta innan man är för trött. Sätta en tid, hålla sig till den. Med syfte att inte bli helt slutkörd. Eftersom batterierna inte funkar som de brukat. De kan ladda ur oberäkneligt och väldigt snabbt. Och laddar sedan på väldigt långsamt. Strategin går ut på att inte ladda ur dem.
Kram!


skrev Geggan i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek grattis till lydig hund! Jag har en period haft ett riktigt monster, en jakthund, som jag gick bet på så jag vet. Den senaste, labbe, behövde ingen kurs. Världens snällaste av sig själv.


skrev vår2022 i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Det kan verkligen bli lite för mycket och som tar för mycket energi. Bra att du la dig i soffan och lättade på trycket lite och sov en stund. Att du reflekterade över hur du bör planera framåt så det inte tar musten ur dig. Det är något som jag blivit så mycket bättre på och försöker styra upp i min planering. Vad gäller trädgården så inser jag tex att rensa i rabatterna alltid tar mer tid och energi än vad jag tänker, det är ett riktigt slitgöra för kroppen. Så i planeringen är det ett land i taget och om jag har energi kvar så kan jag påbörja även det andra. Tar många pauser med kaffe och vatten och lyssnar på poddar när jag rensar. Så att ta ned ambitionen har varit bra för mig och det visar sig också att jag hinner med bättre nu än när jag slet ont och skulle göra allt på en gång. Och det är framförallt mycket roligare😁

Du jobbar på så himla bra med dina tankar om vänner, dotter mm och med din nykterhet. Jag som följt dig kan se en skillnad och en fin utveckling. Sköt om dig och ta det lugnt så gott det går❤️


skrev vår2022 i Framåt

@Geggan Ja, det har verkligen hänt mycket i ditt liv de senaste 2,5 åren. Både glädje och sorg och kamper som du hanterat så bra, och det blev också bra där du är nu. En hel roman😁. Fint att du är nöjd och känner trivsel i ditt nya bo. Man kan också säga att du verkligen lever. Skött om dig❤️


skrev Geggan i Framåt

Tack! När jag tänker på vad som hänt på de två o ett halvt år jag skrivit här så får jag lite svindel: mamma dog, jag slutade dricka, vi bestämde oss för att flytta in till stan, köpte lägenhet, sålde lägenhet och hus, röjde röjde, flyttade, jag började min diet och gick ner 17 kg, min man fick cancerdiagnos, jag började skriva på min första roman, han behandlades under ett år, han dog, det blev begravning, jag började på skrivkurs, fortsatte bearbeta texten, blev klar, bestämde mig för att flytta till mindre o billigare, gjorde mig av med berg av främst hans saker under flera månader, köpte ny lägenhet, sålde gamla, började packa och nu flytt. Sa nån att pensionärslivet är händelselöst? Not so much! 😅🐳😇


skrev Varafrisk i Framåt

@Geggan Åh vad skönt och vad gott att det blev så bra och att du nu är där du ska vara🙏🏻❤️Allt det bästa t dig🥰🌺


skrev Andrahalvlek i Framåt

@Geggan Åh, vad härligt att allt har blivit så bra 🥰 Är så glad för din skull!

Kram 🐘


skrev Geggan i Framåt

Nu har jag flyttat! Igen, efter bara två år . Såklart otroligt mycket jobb som liksom gått i ett med allt packande och ordnande. Min syster kom o hjälpte mig på slutet, sååå bra. Kör sedan grejer till landet. Lasset gick igår och jag har redan packat upp 24 kartonger. Allt på nya platsen är underbart, långt över förväntan. Massor av fönster ,väldigt soligt, grönt som i en lövsal. Stor rönnsumak direkt utanför fönstret. Mycket rymligare än jag befarade. Det kommer att bli jättebra, det känner jag. Mina möbler passar precis. Lite nytt behöver skaffas. Sålde dubbelsängen idag på nätet, gick på fem minuter. Cyklade ner och badade i eftermiddags. Lite fix kvar i gamla lägenheten. Jäklar vilket år jag har haft. Men nu är det gjort. Hoppas stanna här nu resten av livet.


skrev vår2022 i Det är aldrig försent

@Sattva Du jobbar verkligen på så bra med dig själv och du vill se dig själv och göra förändringar. Tänker att om man nyfiket närmar sig själv så blir det också en spännande process. Såklart kan det vara jobbigt, men om man står kvar så kan man också bearbeta och komma vidare. Duckar man så står man kvar och stampar på samma ställe.

Så härligt att du ska få komma iväg på en yogaledaren och gå in i den bubblan. När du kommer ut ur den så har säkert ännu mer saker fallit på plats. Ha en fin lördagskväll!❤️


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Luften gick ur mig helt och hållet. Jag känner att jag mår bättre och ändå orkar mer därför blir det så jobbigt när detta händer i synnerhet ur känslomässig aspekt. Jag tänker att jag inte har haft för mycket omkring mig med hjärnverksamhet mm fast kanske blev det ändå för mycket m alla dessa tider. Måndag-avtackning för kollega, Tisdag- VC/spolning av öra, frissa och telefonsamtal m cancergenetiska, Onsdag-Besök h ergonomen, Avslutande telefonsamtal m rehabkoordinatorn, avstämning m chefen och träff m fd kollega, torsdag-besök h sponsor nästan tre timmar och fredag promenad och cykeltur samt pizzalunch på ny restaurang. Har tagit det lugnt idag. Skulle rensa lite i rabatter…fyra stycken men luften tog slut innan jag var färdig. Fick lägga mig i soffan tårarna kom och nu har jag sovit lite kort. Och utöver detta tänker jag på min dotter…å nu när jag känt mig lite bättre blir ju även andra glada man får positiv respons och det vill jag ju ha….så nu ligger jag här och tänker det blev nog för mycket..var uppmärksam på hur du planerar dina veckor…dagar 🤔😔🙏🏻💕


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Sattva Tack! Jag tror på dig också! Så himla modigt att åka iväg själv på yogaresa. För dig är det kanske självklart men för mig är det modigt!

Har lite olika tankar…..börjar känna mig fri från tankar av…”varför-hör-aldrig-mina-vänner-av-sig-de-vet-ju-hur-jag-mår-osv”. Dessa tankar tar så otroligt mycket energi och jag blir ett offer. Jag vill ha kvar dem i mitt liv men jag behöver ha ett annat förhållningssätt som jag numera övar mig på. Börjar känna mig lite friare.

När det gäller min dotter behöver jag också delvis ett annat förhållningssätt. Ett sätt som bidrar t att jag släpper taget lite mer och att hon förstår sitt ansvar.
Eftersom jag har så många kroppsminnen i min kropp från hennes maniska perioder men även då hon inte varit manisk men ngt tokigt hänt så har jag ibland svårt att lägga rätt nivå på oro el om jag överhuvudtaget behöver oroa mig. Sedan hon blev utskriven har vi haft kontakt i princip varje dag och under flera månader har hon varit hemma h oss nästan var och varannan dag. När hon då inte kommer hem på flera dagar så sätter mina hjärnspöken igång..”är hon manisk? dricker hon alkohol? tar hon sin medicin?”. Jag kan även tänka att hon är inte riktigt i sin biologiska ålder. Som oftast beter hon sig ändå ganska vuxet men hon har vissa kognitiva svårigheter som bidrar t att hon behöver stöd i tex kontakter m myndigheter osv….det byråkratiska. Nu under tre veckor har hon varit ganska sporadiskt hemma. Om jag/vi frågar vad hon gör/vem hon är med blir hon delvis hemlighetsfull. Jag brukar säga t henne att om du inte kan berätta då blir vi misstänksamma. Det beteendet tänker jag är lite omoget. Jag tänker att när vi pratas vid nästa gång vill jag säga t henne att vår kontakt m henne handlar inte bara om att veta hur hon mår, att livet fungerar utan att jag/vi tycker om att vara tillsammans m henne. Jag tycker om att umgås m henne som mor och dotter, två vuxna individer. Det var en person på NA i söndags som pratade om sin mamma…att ta henne för självgiven/för självklar. Jag tror att eftersom vår dotter är så beroende av oss tänker hon inte alltid på om det faktiskt kan vara trevligt att umgås med oss. Något som vuxna barn kanske inte alltid tänker på är att föräldrar tycker också om att vara ensamma utan barn.

Till något annat….träffade min sponsor i onsdags. Hon berättade då vem som kommer överta rollen som behandlare efter den ena behandlaren som hade den gruppen jag gick i. Jag är evigt tacksam över att jag redan har gått behandlingen. Hade aldrig kunnat gå behandlingen med den nya behandlaren. Hen har en dotter som var kompis m min dotter tills min dotter bröt m henne. Hen är säkert en bra människa/behandlare men lät min dotter bo h henne en vecka utan vi visste om det. Då var min dotter manisk fast vi visste ju inte att hon var manisk. Det var även en del andra tokigheter. Så skönt att jag är färdig m den delen. Förresten så har min sponsor skrivit en bok. Så glad för hennes skull!

Nu blir det lite lunch därefter promenad. Ska göra allt jag kan för att stanna kvar inom mig själv. Läsa. Sticka. Se när Zlatan avtackas.

Kram🌺


skrev Andrahalvlek i Det är aldrig försent

@Sattva Vilken bra kommentar från din terapeut. Mycket bra att ha med sig i tanken hela tiden, i alla sammanhang där andra är inblandade. Med min yngsta dotter, som har en utvecklingsstörning, tvingades jag lära mig att ha noll förväntningar när vi skulle på besök hos läkare, tandläkare, logoped, habilitering, ögon/öron etc. Många vårdbesök blev det.

Ofta kom vi dit och fick gå hem igen efter en stund utan att undersökningen ens var gjord, för att yngsta dottern vägrade medverka. Även om jag inte sa något kände hon av både mina förväntningar och min besvikelse - och hon reagerade med att bli ännu mer trotsig. Våra barn reagerar som en barometer på vårt eget humör, även utan ord.

Men när jag verkligen hade noll förväntningar, vi skulle bara åka dit och allt skulle bli som det blir, så skickade jag nog rätt signaler till henne, för då gick undersökningarna oftast bra.

Det är väldigt sorgligt att många män med åren blir bittra och missunnsamma, och tycker sig vara offer för andras beslut och åtaganden, som om de själva sitter på åskådarläktaren i sina egna liv. Jag skulle aldrig palla med att leva ihop med en sådan man igen. Barnens pappa har blivit sådan, och han fyller 61 år idag faktiskt, och det är knappt jag står ut mer än i några timmar i hans sällskap.

Ibland när han börjar prata om samhällsfrågor och eller tjafs med kollegor och släkt etc säger jag glatt och nästan överdrivet positivt: ”Stopp, den dörren öppnar vi inte, jag vill inte prata om det där med dig för vi tycker så olika och blir bara ovänner, och det vill jag inte”. Jag brukar också säga till honom att han har rätt till sin sanning - men jag har också rätt till min sanning, och eftersom de inte överensstämmer så är det inte lönt att diskutera mer.

Jag tänker inte låta honom försöka övertyga mig om att hans sanning är den rätta. För jag har lika stor rätt till min sanning, och tänker inte försöka övertyga honom heller. Punkt. End of discussion. Den typen av ställningstagande har jag varit tvungen att ta, och sätta ord på, för att öht kunna umgås med honom. Vi umgås ihop med barnen enbart, alltid på storhelger och födelsedagar etc.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Sattva Tack för omtanken ❤️ Igår direkt efter jobbet blev det grillkväll med äldsta dottern, hennes sambo och ex-svärisarna. Mysigt, men fredagkvällar är det inte mycket ork kvar i en stackars ledbruten tant. Fredagar är det allra mest att göra på jobbet och det är fullt ös ända in i kaklet som gäller. Men det blev inte så sent och jag har sovit gott.

Nu på morgonen kom min äldsta dotter på en sista visit innan de kör hem till Smålandsskogarna. I torsdags påbörjade vi klippning av älskade lillprinsen, och idag fick det slutföras. En hel plastpåse med päls fick vi ihop. Nu har hon åkt. Jag och lillprinsen ska strax cykla/springa en runda. Kanske bada i havet?

De allra bästa dagarna på helgen, och även semestern faktiskt, börjar med god frukost och två koppar kaffe. Bara sitta och njuta, känna sig utvilad efter en god natts sömn. Och sedan bara känna inåt - hmmm vad har jag lust med att hitta på idag tros? Och just idag känner jag för att cykla en ny runda, låta lillprinsen förbruka lite av sin energi. Han är så sprallig och energisk att man borde hitta ett sätt att utvinna den energin, som en batteriladdare. Mitt batteri laddar han med kärlek varje dag bara genom att finnas ❤️

Det är fan inte lätt att uppfostra en valp, och det senaste året har varit svintufft på många sätt. Men när jag nu ser hur väl han beter sig bland folk, att han inte mer än tittar åt andra hundar, att han alltid lugnar ner sig när jag håller i hans halsband osv så blir jag så glad och stolt, både över honom och mig själv. Vi har lyckats. Ihop.

Kram 🐘


skrev Sattva i Andra halvlek har inletts

Jag håller med de övriga, ta hand om dig AH! Jag vet att du vet allt kring detta med energibalans. Dags att dra i handbromsen innan du blir sjuk igen. Stryk i kalendern. Hitta den sunda balansen, där det inte är så höga toppar o djupa dalar. Lagom. Finns inget att bevisa, missa, inte leva upp till!
Kram!


skrev Sattva i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Det där att börja rikta sig inåt tror jag är jätteviktigt. Att liksom se sig själv, både bra och dåligt. Allt kanske man inte kan bearbeta här och nu. Men att se vem man är, bit för bit. Vad man behöver. Vi är ju inte svarta eller vita. Alla nyanser finns. Ödmjukhet gentemot oss själva.

Vad skönt att du får hjälp att hantera dina känslor gentemot din dotter. Verktyg behöver vi. Och självmedkänsla.
Jag är också på en utvecklingsresa gentemot min dotter. Det tar energi! Min terapeut stärker mig i att stå pall när dottern blixtsnabbt ramlar från vuxen till barn. Min orubblighet i det läker oss på sikt.

Jag tror på dig Vara frisk!
Kram!


skrev Sattva i Det är aldrig försent

Ännu en vecka har gått. Egentligen har det inte hänt jättemycket nytt. Ledig dag i torsdags, och det var välbehövligt. Tog det väldigt lugnt. Pluggade på mina yogainlämningar och vilade mest i övrigt. Vila är ju så många saker. Det viktigaste för mig är att det ger luft i hjärnan/sinnesro/utan prestation etc. Har börjat meditera 10-15 min varje morgon efter yogan. Så skönt. Det ligger högt på min önskelista, ett tyst meditationsretreat.

Var hos familjeterapeuten i veckan. Hon är så bra. Hon säger saker som klickar så rätt i mig, och som verkligen gör skillnad o för mig framåt. En sådan sak hon sa för två gånger sedan var "Men Sattva, jag förstår inte varför du fortfarande förväntar dig att din make ska reagera rationellt?!". Det tog jag med mig o gjorde om till "Förvänta dig inte att han reagerar rationellt". Det ger mig lugn. Det är så jäkla svårt att ta in den han blivit, hur allt blivit. Detta hade han i sig hela tiden, men jag har inte sett det. Två gånger har jag valt att leva med män som har (enligt mig) ett stört psyke. Det säger ju något om mig. Men jag lär mig och utvecklas. Vill utvecklas och lyfta bort slöjor o se klarare. Är beredd att se mig själv o göra förändringar.
En sak terapeuten sa nu i veckan som jag processar är "Sattva, du inser väl att du själv bidrar till ditt dåliga mående?". Detta i en situation framåt där hon ifrågasätter mina val att hjälpa maken att flytta. Hon menar att jag absolut visst kan lägga flera dagars semester på att åka dit, men att jag måste vara beredd på att det kostar sinnesfrid.
Jag tänker mycket på detta, och kommit fram till
1, Jag är för feg för att vara helt ärlig. Orolig för bråk
2, Vill vara en god o snäll person som hjälper honom
3, Vill ha så mycket tid med hunden som möjligt, eftersom hunden kommer bo hos maken, 40 mil bort

Men på det stora hela mår jag helt ok. Ser framåt. Och snart åker jag på en 10-dagars yogaresa till Spanien. Tredje året nu. Ska bara njuta. Släppa allt. Gå in i yogabubblan.


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Charlie70 Förstår att det hade varit skönt med en ledig dag imorgon. Jag är tacksam över att vara ledig🙏🏻
Var tvungen att googla anime…men när jag fick upp bilden ja, då visste jag ju. Har du färgat ännu, blev det bra i så fall?

Var h min sponsor och lämnade över steg 6. Och…ja…jag är på väg framåt. Riktar mig mer inåt ..vad vill jag? Vad känner jag? Istället som jag brukar rikta mig utåt. Den stora utmaningen är att kunna hantera mina känslor gällande min dotter…att kunna slappna av lite…får hjälp av min terapeut.

Nu blir det snart sängen och läsning👌🏼

Godnatt 🌺


skrev Varafrisk i Andra halvlek har inletts

@Charlie70 Tack för vad du har delat med dig om😍Jag följer Johannes Cullberg på Instagram. Han pratar om att äta mer protein och mindre av kolhydraterna i synnerhet de snabba. Äta mer protein t frukost. Pratar mycket om blodsockret att få det att ligga stabilt. Jag äter fil men jag tror att kvarg mättar men är inte alls förtjust i kvarg. Kanske kan man blanda? Med bär? Tycker om ägg men inte att äta enbart. Tänker att det annars är jättebra och mättande. Som sagt var
det är bra att skriva om överätande och socker. Och glotid…så klokt!

Var rädd om dig @AH🤗

Kram 🌺


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Charlie70 Ja, jag behöver mer tid att bara sitta på en stol och glo. Så länge jag tänjer på mina marginaler och tömmer mina batterier så har jag garden sänkt. Orkar inte stå emot sötsuget också. Det är så mycket annat jag måste orka.

Jag har ätit glass och godis idag också. Förstås. Imorgon är en annan dag. Jobbdag. Fy fan vad jag önskar att det var ännu en ledig dag.

Tack för ditt peptalk, jag tar det verkligen till mig. Försöker hitta orken. Igen. Den finns där inne någonstans. Kraften. Och orken.

Kram 🐘


skrev vår2022 i Andra halvlek har inletts

@Charlie70 Tack för inspiration! Bara att man skriver om sitt beteende och sockersug hjälper mig till att bli motiverad på nytt att komma tillbaka till sunda matvanor. För min del handlar det mest om att jag töjer på mina gränser och det kan jag inte göra. Lika lite som jag skulle kunna dricka måttligt. Jag är på en bra plats med mig själv och livet och det är ingen tröst jag är ute efter när jag töjer gränsen. Tar jag lite vill jag bara ha mer av det, samma beteende som med vinet. En beroendehjärna helt enkelt. Idag efter min långa löpning har jag fått ny motivation och för mig går motion och sunda vanor hand i hand. Ska ändå fixa parmesan och kvarg äter jag dagligen😁. Och jag ska ryta NEJ! när sockermonstret pockar på!

Ha en fin kväll!❤️


skrev Andrahalvlek i Nykter på semestern, och sen också!

@Vjlo Men så mysigt med tjejen 🥰 Bra att du vågar visa vad du känner för henne - fortsätt så!

Kram 🐘