Senaste kommentarerna i forumet

Tänkt på dig hela dagen, lycka till på torsdag.
Kramar
???

Du började må sämre och sämre av att dricka dagligen, det lät även som att det började tära mer att du inte berättat det för din man. Trots ökad tolerans lyckades du hålla dig flytande och dölja hur du innerst inne mådde. Du märkte hur det nu på senaste eskalerade mer, drack innan du kom hem. Kunde ta till T-sprit, tar med dig alkohol hemifrån på morgonen mm.

Du insåg att det gått över styr och kände att du nått din absoluta gräns, hit men inte längre. Du räckte ut handen hit, tog även nästa steg och berättade för din man. Nu har du sökt hjälp och väntar på att få fortsättning på det. Som flera skriver här hoppas vi såklart också du ska få rätt hjälp snabbt.

Jag skulle bara vilja säga några ord om dina tankar om att du är en bluff. Du är en driven person som lyckats bli en högt uppsatt chef, du får folk att lyssna på dig och följa dig här på forumet och du finns även för andra. Du skriver tidigare att ingen skulle märka om du söp ihjäl dig, alla skulle märka och sakna. Tungt att behöva ha sådana tankar. Förhoppningsvis flög de förbi och har nu fortsatt vara förbi...

Du är allt annat än en bluff. Alkoholen däremot, beteendet kring den har krockat med den självbild du har och dina värderingar. Det tar ju dock inte bort allt annat du också är och har gjort.

Nu tar du stora steg – större än på länge och ger dig själv chansen att börja må bra på riktigt, tar hand om dig.
Klokt, modigt, starkt och vi finns här!

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vad bra att du tog tag i det och att du fått tid redan inom ett par dagar. Härlig humor du har mitt i det jobbiga, det hjälper. Håller med föregående om att du är en förebild i, i vått o torrt. Lycka till på torsdag. Måste vara skönt att din man är inkluderad nu också.

Tack Vinäger för ett gott skratt, det behöver vi alla!
Tycker du är jättebra som ringt och bett om hjälp nu. Du skrev att du inte längre är någon förebild eller liknande här i tråden igår, men det tycker jag inte alls stämmer. Tvärtom.

Att vara en förebild innebär inte att vara "perfekt", att vara en förebild är att vara mänsklig och ärlig, att våga berätta när det går tokigt och försöka ändra på det, att inspirera andra till det bättre. Och det gör du, även om det inte går som du vill med nykterheten just nu. Jag är helt övertygad om att du hjälper många här på forumet, inklusive mig!! Jag hoppas att du får ordentlig hjälp på torsdag.

Stor kram!

Så underbart att du mitt i all skit kan stanna upp och se det komiska! Bra att du sjukskrivit dig. Glad för dig att du har ett sånt stöd av din man. Du resonerar så sunt. Vad bra att du har en bra kontakt med din läkare. Du fixar detta! Kramar i massor!

Var nog lite impulsiv där :)

Ringde Vc i morse och sa att jag mår psykiskt dåligt med hjärtklappning samt att jag väldigt gärna vill ha min husläkare. Berättade inte om A-problemen, de tar jag direkt med min fantastiska husläkare. De var mycket förstående och hjälpsamma.

Fick nyss svar att de har jobbat på som bara den så att jag kan få en tid på torsdag...

Alltså, klandrar dem inte, tvärtom, det är ändå på vårdcentralen jag söker, inte psykiatrin. Pratade med sköterskan och hon var fantastisk och frågade om jag på något sätt kan klara att vänta. Annars finns ju alltid psykakuten.

Just nu försöker jag med hjälp av världens bästa M diskutera en lösning fram till torsdag. Alprazolam har jag, så hjärtat åtminstone inte hoppar ur bröstet... ?

Eftersom jag är en person med mycket humor, kanske inte framgått här, men är alltid den roliga, även nykter, måste jag - trots allvaret - berätta ett par dråpliga saker:

I går när jag med ögonen dimmiga av tårar ringde akutmottagningen, blev jag lite förvånad att de spelade soft musik i bakgrunden medan en röst upprepade:, "Tack för att du väntar, du får snart svar...". Vilket jag ju aldrig fick. Inte så konstigt, jag upptäckte i dag att jag hade slagit fel nummer och kommit till en lokal butik. Eftersom de har stängt söndagar undrar de väl vem som ringde dem fem gånger i rad i går. ?

Dessutom läste jag i Johns inlägg #904 "Be din man skjuta dig." Även om jag mådde skit och för någon sekund kände så, var det kanske lite väl drastiskt. ?

Närå, jag försöker inte skämta bort allvaret. Är sjukskriven och försöker klara mig till på torsdag - bekännelsens och lättnadens dag.

Vet inte om jag nämnt vid något tillfälle att jag uppskattar er här på forumet... ?

Kram till er alla. ?

Snart 5 månader. Klart bättre men jag måste arbeta med att stå ut med min tinnitus i stökiga miljöer, gick bättre med några öl i kroppen då alkoholen dämpar sinnena.

Ut med arbetskollegorna om ett par veckor. Har velat om jag vill eller ej men så blir det. Kändes jobbigt för ett par veckor sen men nu känns det bra, vet dock inte hur det kommer att kännas att gå på pubrunda nykter med dem. Ovant antar jag.

Kanske ska släppa fokuset på mig själv en gnutta och se saker ur andras perspektiv.
Upplever ett stort ego som tror världen snurrar runt bara mig!
Som sagt go whith the flow och låta allt bara vara. Allt händer av en anledning.
Kram alla!

Det kommer att bli bra
Styrkekramar ❤️

Bra att du frågar innan. Som du kanske har sett tidigare på forumet så har vi inte möjlighet att tillåta marknadsföring av verksamheter. Du bidrar mycket till forumet och vi önskar dig lycka till i din verksamhet.

/magnus
alkoholhjälpen

...Lycka till Vinäger! Jag ger mina varmaste kramar och tankar till dig idag då du får hjälp! Idag blir första dagen på resten av ditt liv! Kraaam!

Jo visst går det att nå en varaktig nykterhet, där det första glaset aldrig vidrörs.

Det är bra för forumet, och även statistiken, att vi är några här inne som visar att det går att bli fri från alkoholen och leva i nykterhet.

Jag kommer försöka ta mig dit :)
Då kan vi dela en flaska vatten :)

Du vill ha hjälp och du verka få hjälp. Det bästa receptet för att lyckas. Jag vill verkligen att du ska bli fri. Tack för dina ord när jag skrev mina första inlägg här. Ge allt nu och lägg det här bakom dig.
Kram

Här har jag varit borta, och så kommer jag tillbaka till det här. Vilken ledsam läsning!
Vinäger, så starkt av dig att vara så brutalt ärlig. Jag hoppas verkligen, verkligen att du får hjälpen du behöver direkt i morgon och att det här blir vändpunkten du ser tillbaka på i framtiden: det var då nykterheten började och livet kom tillbaka.
Tror på dig och skickar all pepp och styrka. <3

Håller tummarna för att det ska gå bra.
Jag tror du har nått din botten nu.
Så nu finns det bara en väg och det är uppåt!!! ???
Kramar
???

Så skönt att det går bra för dej! Alltid lika roligt att läsa bevis på att det går att bli varaktigt nykter. Det är då verkligen sant att man klarar av allt bättre när man är nykter! Jag hade ett par år med många svåra saker på en gång för något år sen. Det var inte bara en gång jag tänkte att det var tur att jag hade hunnit få en stabil nykterhet i ryggmärgen för annars hade jag nog supit ner mej helt. Visst skulle det ibland vara skönt att döva och få stopp på surret en stund men hur skulle man då kunna lösa problemen? Livet blir inte automatiskt lyckligt bara för att man är nykter men det går så mycket lättare att hantera svårigheterna. Alla beslut man fattar är på nyktert huvud. Ha det fortsatt gott!

Det kommer att gå jättebra?Äntligen lite stöttning för att göra livet bättre..Kram

Tomen, skönt att höra ifrån dig. Vi stöttar varandra och börjar räkna vita dagar igen. Jag vill aldrig mer ha fylle Ågren. Vi fixar det här tillsammans med hjälp av forumet. Jag tänker delta i nästa IRL träff vid Liljeholmen. Hoppas många andra forum kompisar har tillfälle att delta..?

Mrx
Jag har varit på resa och har idag min första vita vinglande dag på 1 vecka . Jag vet att vi ör hopplösa, vi som alltid faller. Men Hej Du Kompis. Vi har stöttat varandra jövligt bra genom våra vita perioder. Jag står redo för att hjälpa dig upp. Behöver ju dig , så se till att ta dig igenom detta och kom hit. Kämpa Kompis !!

Vinäger, du verkar ha nått dit där du måste söka hjälp och prata med någon. Ensam är ju inte stark och det hjälper att erkänna för sig själv och andra hur dåligt man mår. Tänk på att du inte är ensam, det är många som tänker på dig här!

Ja, det är precis så, jag kan må hur bra som helst, och sen bara smack rakt ner i helvetet. Och jag glömmer lika fort varje gång, tror att det är evigt, och när det går över tror jag att det aldrig har hänt och aldrig ska hända igen.
Jag har egentligen haft det såhär så länge jag kan minnas, jag hade kontakt med psyk hela tonåren, inläggningar i perioder osv. Sen senaste tio åren är det som att jag glömt bort det. Eller bara blånekat. Och nu har jag velat tro att det är alkoholen som har fått mig att må dåligt, för att det liksom känns för hopplöst annars. Men det är tvärtom, jag har självmedicinerat, och nu utan alkohol måste jag möta hur jag verkligen mår, for real som VM skrev.
Jag har varit så rädd för att söka hjälp. Rädd att dra igång vårdkarusellen igen, rädd att bli socanmäld (jag har också fysiskt självskadebeteende), rädd att det till slut ska visa sig att det inte finns nåt att göra. Ibland känns det som att jag bara är felkonstruerad liksom, det är inte såhär det är tänkt att hjärnan ska göra mot människan.
Men jag har bestämt mig. Klarar jag att bryta ett tioårigt alkoholberoende så klarar jag också att möta allt det läskiga med att söka vård. Jag kommer att ringa vårdcentralen i veckan. Hjälp mig gärna med pepp och styrketankar <3

Finner inga ord, ni är fantastiska.

Jag har pratat med min man, han vet precis allt. Ringde akutmottagningen, men fick inget svar.

Tillsammans bestämde M och jag att jag ringer och försöker få tag på min husläkare, vilken jag har stort förtroende för, i morgon bitti. M kommer att påminna mig om detta, så jag inte inbillar mig att jag mår bättre just i morgon, vilket jag gjort så många gånger förr...

Så just nu är det lugnt, jag lovar.

Och äntligen är det på allvar, i morgon säker jag professionell hjälp.

För tusende gången - Tack för att ni finns!

Bra gjort!..

Ett telefonsamtal till Vinägers man räcker kanske.

Du får mina varmaste tankar kära Vinäger ..

Kram

John