Senaste kommentarerna i forumet

Det går bra nu ? Maten är väl si/så, men resten.. ???

Ska träna idag !

Styrkekramar ?

Att sluta röka är en jättevinst!
Att inte börja igen är en ännu större vinst!!???
Lycka till dig och styrkeKramar
???

Jag funderar på min sorg som verkar ha släppt. Det känns som om en tung mantel har flugit iväg och hjärtat ät lättare. När mitt unga vuxna barn dog, drack jag vin för att orka leva. Det hjälpte mig, men sen blev det en kapsel där jag levde i sorg. Jag tror (eller jag vet nu) att min sorgbearbetning stannade av för att jag dövade mina känslor med alkohol. Det har både hjälpt mig och hållit mig kvar så att jag inte har bearbetat sorgen. Jag har flytt in i alkoholdimman när det gjort för ont. Där har jag varit "orörbar" för ingen har vågat säga något till mig som har sorg. Jag har använt mig av min sorg för att kunna trösta mig och dricka vin.

Efter tid blev det ett sätt att fly alla jobbiga känslor och situationer. Om jag blev arg, ledsen eller var upprörd, så blev det en biljett till att välja att dricka vin. Till slut blev det så att jag och min make använde samma sorts spel och vi kunde spegla oss i varandra. Var en av oss i obaland, så var det en anledning att dricka. Ville en så ville båda. Vi blev så duktiga på att läsa av varandra att det blev en ordlös kommunikation, en tyst överenskommelse att ett besök på systememet skulle ske.

Idag är jag nykter och min man har många vita dagar numera, (de flesta faktiskt) utan alkohol, men vi gör våra egna resor nu. Jag ansvarar för mitt liv, mina val och mitt välbefinnande.

Vill sända en hälsning och säga att jag tänker på dig. Vill så gärna att du ska må bra.
Kramar
???

Snälla du, vill du ner i helvetet igen? Har du förväxlat kärlek med medberoende? Lämna direkt och försök att gå i terapi för att bli av med det här mönstret, och hitta en man som inte är "ett stackars charmigt offer" utan någon som står på egna ben.

Det har varit tufftiliyufft. Idag har jag känt mig som en vanlig människa. Orkat gå både långpromenad, lagat mat och varit ute på stan. Nu är exmannen här och försöker laga min dator. Den går nog på sista varvet.

Pratade med FK idag igen, tydligen var min årslön fel med 100 000kr. Hur kan mitt jobb fucka upp så mycket? Anyhow, vi får se om det kanske blir någon typ av inkomst nästa månad ?‍♀️
Well Well livet.

Fridens ?

För vi kan ju aldrig lova någon annan livslång nykterhet, hur gärna vi än skulle vilja. Vi kan falla tillbaka om ett år, eller tio. Eller aldrig. Självklart ska vi göra allt för att hålla oss ifrån ett återfall, och om det sker - så snabbt som möjligt komma upp på banan igen. Men, vi måste ju också få känna glädje i den nykterhet vi har valt! Idag, Imorgon, och alla andra nyktra dagar vi har framför oss. Utan att mötas av misstro och tvivel.

Då blir det lite sorgligt att läsa om din fru, som antingen har svårt att glömma det som varit. Eller har en oro för vad som kan hända. Det hjälper inte henne att må bättre, och inte dig heller. Har inga goda råd att ge. Prata med varandra om ni kan.

Vad tråkigt att läsa att du har haft det så svårt. Hoppas att det vänder snart igen!

Jag tänker att jag under många år lärt mig vad jag tycker är kul medan jag varit full. Nu måste jag lära mig vad som är kul när jag är nykter. Att se en halvrolig serie i soffan är jätte kul när man är full, då sitter man ju inte och dricker som en alkis för då ser man ju på tv och tar en öl. Detsamma gäller många andra saker jag förknippar med alkohol, typ spela spel. Helt plötsligt är det inte lika roligt och jag inser att det centrala i de sakerna alltid har varit alkoholen, inte tv-serien eller spelen. Helt plötsligt har man en massa tid över som måste fyllas med någonting när man inte behöver tänka en massa på hur, när och var man ska dricka nästa gång. Det går ingen tid åt att åka in på bolaget och stå i kö eller panta tomburkar. Det är nästan som att börja om igen, som att lära känna en helt ny person!

vet inte hur jag vill ha det. orkar inte lägga tid på att tänka på det just nu. jag har ägnat så många dagar att prata om alkohol på beroendeenheten, med kollegor, med familjen och här.

jag tränar iaf tre gånger i veckan och äter nyttigt. Har fått en vän när jag raggade på nätet. det är positivt. Så jag går inte tomhänt även fast jag blivit dumpad.

Du bryter isen genom att dela med dig. Vi är många som kämpar. Fler än vi anar känner precis som du. Hjärna lurar oss genom att tro att vi är unika i att känna och vi vill där igenom fly och döva istället för att stå ut.
Prova att meditera strukturerat tex med vägledda meditationer tips Insight timer.
Kram till dig!

Ditt 10:e inlägg. Är inte det vad vi gjort världen till? Ett ställe där vi desperat försöker övertyga alla inkl. oss själva att vi är lyckliga? Vi ska ha allt och klara av allt och se lyckliga ut medan vi gör det. Jag vet av ...skäl vad som gömmer sig bakom många lyckliga fasader. Ingen mening att vara avundsjuk på någon. Det bästa vore att fokusera på vad man själv mår bra av utan att förden delen bli narcisisstisk. De allra flesta finmålade fasader har en bakgård med diverse sopor. Jag har inte nått upplysning själv på långa vägar, så gör inte som jag gör, gör som jag säger :)

Nu hittade jag min tråd lättare :)

Det går bra för mig. Jag har verkligen förändrat mitt drickande. Jag hade som mål att avstå helt till 2019, men har valt att dela en flaska vin med min syster vid ett tillfälle och druckit vin vid ytterligare 2 tillfällen. Vilket är sammantaget ungefär lika mycket som jag konsumerade under en vecka i våras när jag inte mådde så bra. Jag går in på 100 dagar på fredag (-3) och kan ärligt säka att jag inte saknar det ett dugg. Jag vaknar pigg på morgonen och känner stor tacksamhet. Jag ser färgerna i naturen på ett nytt sätt och känner livet i mig på ett sätt som jag inte kännt på länge. Jag tror att jag varit inkapslad i sorg så länge och äntligen har sorgens mantel släppt sitt grepp om mig. Jag mår äntligen bra och jag har inget behov av alkohol längre. Jag har inte varit varjedagdrickare och inte druckit mer än 1-3 flsk vin i veckan och inte heller varje vecka tidigare, men jag har druckit på ett osunt sätt. Jag ser själv att jag kanske förskönar detta lite (rätt mycket faktiskt) och känner varningsklockan pingla. Jag drack för mycket och för att döva. 1-3 flsk/v är för mycket då det sker typ 40 veckor om året.

Jag fortsätter att ta en dag i taget och tar stöd av poddar som Beroendepodden, Medberoendepodden och Eva Berlanders relationspodd (Imago institutet) som jag verkligen kan rekomendera.

Tänk, snart 100 dagar, skit alltså!

Andas mod inför mitt första möte. Egentligen inte nervös för hur det kommer vara, bara som vanligt stirrig över ny social situation. Jag kommer göra fel, inte hitta dit, inte kunna koderna, jag är ett UFO.
Tack för boktipset, öltunnan. Ska försöka få tag i den, verkar intressant.

Heja mej ?

Att hitta alla nya nyanser av ett nyktert liv, där slog du huvudet på spiken!
Är nog likt för mig, kommer inte ihåg hur man har kul utan alkohol och det är väl det jag måste lära mig igen.

Tinnitusen i sig hanterar jag bra, önskar bara jag fick tillbaks lusten att lyssna på musik igen, nykter alltså. Är otroligt vilken medicin whisky kan vara mot tinnitus, ja det dövar ju men är självklart en ohållbar lösning.

....Jag känner mej bara så driven att nu istället för att smygdricka, istället tjuväta sånt som vi normalt inte gör..
Märklig att inse hur jag fungerar. Det blir dessutom hetsätning när det sker i smyg. Skynda, skynda...
Jag hoppas på och ser fram emot mer öppenhet. I en relation är det aldrig bra att ha hemligheter bakom ryggen. Nånting av förtroende och närhet byts mot distans.
Dessutom vet jag, att den enda människa som jag kan påverka och förändra är mej själv.
Det är en fantastisk möjlighet som människa, att hela tiden kunna utvecklas. Nu har jag mycket att träna på och att lära mej.

Startat upp ett nytt livsprojekt, mår inte bra av att inte ha något att lixom kämpa för. Käns bra.
Mått helt okej idag. Var ut på långpromenix med vovvsingen. Fick städat hela hemmet och nu en ansiktsmask. Kan andas i naturen. Det ger verkligen energi.

Hoppas och tror att det har vänt nu.

Fridens ?

Du har träffat någon och inlett en relation där det var en uppförsbacke, du valde trots det att satsa. Verkligen chansade och öppnade dig. Fint gjort. Det krävs mod och kraft för att göra det, blotta sig för någon och släppa in. Tyvärr höll inte detta, du vet att det inte har med dig att göra dock gör det ont.

Du drack två folköl. Till och med det påverkade berättar du. Sömnen blir sämre. Du är uppmärksam på vad som händer i kroppen av alkoholen och trots att du känt dig nere nu efter detta skriver du här och berättar hur det är just nu med alkoholen. Det hörs att du fortsatt vill ha det på ett annat sätt med den.

Du är igång och fortsätt gärna berätta hur det går med din strävan efter att få det som du vill ha det med alkoholen. Det är vanligt att det går upp och ned emellanåt, både i motivation och i hur det faktiskt går. Du skriver här och är där med uppe på hästen igen!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Beror nog på vad du drack, hur mycket du drack och om alkohol fick dig att äta mer eller mindre. Även om du hindrades att motionera pga alkohol.

Jag gick ner 9 kg på 4 månader men då motionerade jag väldigt mkt mer. Men nu ligger jag på ca 7 kg ner och motionerar mindre.

Men jag hade ett uppehåll på tre mån tidigare utan att gå ner något alls.

Jag är uppe i 5 månader och det är väl lite upp och ner men jag känner igen vad du skriver (men jag har gått ner typ 7kg).

Men vi har ju spenderat åtskillig tid på att lära oss att man har kul med alkohol (och ignorerat det dåliga). Jag har ingen aning om hur det kändes att ha kul utan alkohol längre. Så det lär nog få gå ett tag innan man hittat alla nya nyanser av ett nyktert liv. Men jag vet samtidigt att jag ofta använde festen eller middagen eller awn som en ursäkt för att dricka. Dvs jag ville eg inte hänga på men alkoholen gjorde att det var värt det ändå. Då blev det halvtrista rätt kul. Men nu känner jag ju efter på riktigt om jag vill eller inte eftersom jag är helt utelämnad åt hur kul sällskapet är.

Men se upp med att ersätta beroenden. Testa motion i stället. Jag körde olika typer i början men har nu en svacka, dock så mådde jag bättre då än nu. Så jag ska ta mig i kragen.

Se det långsiktigt. Ja nu går det upp och ner men på sikt kommer du att hantera det galant.

Jag har också tinnitus, men har inte reflekterat mer över den faktiskt. Hoppas jag inte gör det. (Tänk inte på en rosa elefant)

Men om han slutar dricka vin hemma för din skull, kanske han tycker att du kan dra ner på knäckebrödet för hans.
Behöver ju inte handla om ”hämnd” eller något utan att han blir inspirerad av dina krafttag och vill göra egna. Även om han inte är redo att konfrontera sina alkoholvanor helt ut. Köp ett paket att ha i handväskan, viss skillnad är det väl ändå. Smygmacka vs. smygdricka. :)

att ge och ta?
Att få inblick i hur ni lever och vad som är svårt för er, på olika håll?
Varför inte möta hans idé, är det katastrof att gå honom tillmötes?
Det kanske inte varar för evigt?

och Själarnas resa av Michael Newton kanske kan vara något för dig? Spännande om vår existens.

Dagens tacksamhet att jag kämpade mig igenom ångestsöndag utan att dricka. Jag gick och kände på min exmans bib, men lät bli den.
Jag fastnar hela tiden i långa tankeloopar om hur livet borde vara. Det kanske är såhär, tänker jag, att eftersom det hör till mitt yrke att observera och fantisera om andras liv, går det där mönstret lite överstyr när jag jobbar ensam för länge. Jag blir avundsjuk på nästan alla, föreställer mig hur andra har sina tickande liv och vet vad dom håller på med. Jag mår bra när jag kommer fram till att jag får skita i tävlingen, när den tanken verkligen får utrymme känns allt så enkelt, det finns ju inget mål, jag kan ju bara låta bli att jämföra mig och acceptera mina livsval.
Jag läser om overklighetskänslor, och att en strategi att hantera är att bara acceptera. Jag provar det lite försiktigt. Det här är min värld och så känns den.
Jag undrar om jag lägger orimligt mycket tankeverksamhet på att försöka få grepp om existensen. Jag behöver hitta ett sätt att förhålla mig och hålla fast vid det. Jag är väldigt rädd för att leva i ett tomt universum.