Senaste kommentarerna i forumet

Coolt... Fint att du är så bestämd..
Du fixar det... :-)
Håller på dig..

John

Imorgon blir min första dag Nykter på arbetstid, sjukaste meningen ever att skriva men så är det. Aldrig mer! Har sprit i skåpet som jag ska hälla ut, det blir tungt... känns rätt och konfyst samtidigt. Klarat av att inte dricka dagtid nu i dagarna tre, en vinst!

Imonrgon är målet total nykterhet, vågar nu... inget delirium...

..för din omtanke?!

Inte varit inne här sedan 20e, haft mkt o stå i och med tanke på hur kämpig helgen ändå var för mig, så har jag verkligen försökt komma i säng i tid och inte orkat med så mkt mer än det nödvändiga och viktigaste; barnen och deras skola och aktiviteter, läxor och jobb och "hushållsbestyren"..

Men jag klarade ändå mina 10.000 steg igår, vilket jag är supernöjd med✨?!

Och det viktigaste av allt- jag är fortfarande NYKTER ?✨!
23 dagar?!! Milstolpe avklarad ✔️?!

Trött, men tillfreds och i grunden positiv. Som du så klokt påminde mig om i helgen, så kan det vända lika snabbt åt andra hållet! Lika förtvivlad och uppjagad som jag kände mig då, lika lugn och samlad känner jag mig nu..?.

Känns så fint att du tittade inom och ville följa upp. Tack igen för din omtanke ?!

Kram/Fibblan ?

Kan det vara så att problemlösare faktiskt letar problem att lösa ibland? DU är grym och viktig, förminska dig inte och kanske är det så här.... man måste inte ha svar på alla frågor ❤️ Good enough ?

Att du är problemlösare.. Du hjälper ju många här på forumet och försöker meka in folk på bra tankar och nya bättre spår.
Du får/bör inte glömma bort dig själv. Lättare sagt än gjort. Du verkar iofs må bra av att hjälpa andra om man läser dig.
Någon form av ångestsyndrom är det nog som du har. Är också i viss mån van av att vara problemlösare och då som du i affärslivet.
Har problem som kan bli stora om man inte plockar ned dem och benar ut dem i tid. Så där håller det på..
Det verkar som att stress inte är din bästa grej...För mig funkar det att vara organiserad in i minsta detalj. Annars går jag
sönder totalt. Minskar mina stresspåslag...Stress under ordnade former står jag ut med...

Jag är en sorts problemlösare till yrket. Jag löser och ordnar upp allvarliga problem. Jag ska vara lugnet i stormen.
Men jag har börjat undra om alla människor har en sorts gräns för hur många problem man orkar lösa? Jag kanske har fått nog med elände. Orkar kanske knappt lösa mina egna när jag löser alla andras till vardags. Men vad ska jag då göra? Jag är ju bra på det...

Och relaterat till mitt förra inlägg. Det mesta jag kan komma på är lindring av symptomen, medicinering, alkohol, yoga, mindfullness, avslappning.
Problemet är nog att jag inte får nån ordning på vem jag är, vad mina egna förväntningar på mig själv är, vart jag vill, vad som gör mig glad och vems förväntningar jag egentligen lever efter. Men jag hittar inget sätt att reda ut det. Psykologer har delvis hjälpt men inte till något varaktigt. Ironiskt att jag inte vet in eller ut rörande någonting verkligen viktigt, men är expert på att lösa vissa typer av problem i affärslivet... ha ha fasaderna vi sätter upp.

Det är nu din styrka ska fram. Du är stark innerst inne. Glöm inte det..
Ta ett lugnande bad, släng dig naken i en snödriva, vad som helst men ta inte glas nr:1.
Har du lugnande medicin hemma ?
Träna brukar hjälpa för mig...
Håll ut IW.. Vet att du klarar det för du vill inte. Viljan är det viktigaste du har.
Du har kommit långt.. Glöm inte det..
Man förstorar lätt problem vid negativ sinnesstämning. Bästa är att sova på saken och lösa problemen
ett i taget nästa dag. Blir mer rationellt om man är utvilad..

Styrka till dig

John

Oerhört frustrerad, arg, trött, less, stressad, irriterad och jävlafuckingskit. Inte en orsak, många. Jobb, familj, livet, mig själv. Explosionsrisken är överhängande.

Så enormt frestande att börja klunka och få en paus. Farligt att vara så arg och frustrerad eftersom jag känner att ”skit i den där jävla nykterheten, vem bryr sig ändå?”. Och det är väl frågan vem fan som bryr sig? Gör jag det? Bara knappt tror jag svaret är. Precis över katastrofstrecket.

Hur fixar man min hjärna, så den bara håller käften ett tag? Nån som har någon idé? Är så less just nu. Vill bara ha lite lugn och ro och tystnad. Vill inte dricka men om jag inte kan få kontroll över mig själv igen så lär det hända närmsta tiden. Inte bara ett problem idag.
*suuuuuuuuuuuuuuck*

Känner igen mig. Kan själv inte dricka en heller. Med tusentals och åter tusentals misslyckade försök. Ska jag var ärlig så vill jag inte heller kunna det längre . Jag vill vara nykter.

Tack! För några år sedan yogade jag vilket hjälpte mig ur en då stressig period. Borde nog börja med det igen eftersom jag gillade det och det hjälpte mig att slappna av. När jag är stark och motiverad så är nykterheten hur lätt och självklar som helst, men när jag är trött och utarbetad så längtar jag mest efter avslappningen och belöningskänslan som vinet skapar.
Har ett krävande jobb med personalansvar (som jag verkligen älskar) och det blir oftast mer än 40 h/v

i alla fall för mig tror jag att det här med träning och hälsa som jag alltid dragit iväg mot när jag brutit en A-period har varit en grej för att ge vardagen en mening.
Var bara snäll mot dig själv och känn din kropp sen kör hårt :) Som ännu en klyscha så säger man ju att den enda positiva vanan är den vi klarar att hålla kvar.
Vet inte hur det har gått med vinglas å så men hoppas du är försiktig. Vad tror du att du flyr ifrån, vad kan det vara i ditt liv som du tror att du vill bort ifrån i så fall?

Kram

Bra jobbat, starkt att ta dig ur suget! Jag ligger bara lite före dig nu, men har tidigare varit nykter över ett år. Motivationen räckte länge och väl, men avslappningen och det sociala nöjet som alkoholen utlovar gav ständiga utmaningar. Jag hade nytta av mindfulness, med daglig meditation, samt att träna efter program där jag skulle uppnå något, som t.ex. springa halvmaraton eller bara gå ned några kilogram. Då blev känslan av att alkohol skulle fördärva allt jag jobbat för betydligt starkare. Sedan fungerar smakrika, alkoholfria öl väldigt bra för min del att slappa och njuta av.

Förstår att träningen är pusselbiten som fattas. Årskort på lokala gymet är betalat och klart men har inte riktigt kommit igång än. Längtar efter att träningen ska bli min nya ”drog”. Tack! Nu åker träningsväskan med till jobbet.

God morgon. Verkligen en GOD morgon. Slet med ett fruktansvärt sug i går kväll men vaknade lycklig med konstaterandet att jag, trots suget, ändå nöjde mig med the och en kvällsmacka.
Ni som varit med länge. När går dessa ”attacker” av A-sug över? OBS! Snackar inte party-längtan utan mera ”slappna av i soffan efter en lång arbetsdag-längtan”
25 days clean & sober ??

Precis detta!! Idag så tränar jag i stället..
Kram!

Tack så mycket för snabbt svar, jag märker hur ensam kag känner mig i detta då jag blev så rörd av ditt mail.

Jag tänkte heller inte att AA fanns i Tokyo men hittade nu en hel del organisationer och möten, otroligt.

Tack igen!

Jag gör allt för mina A-polare här. Vi sitter i samma båt och hjälps åt :-)
I Stockholm finns många A-terapeuter. Värt att åka dit..
Sen kan ni ha kontakt via telefon eller via mail.
Första besöket måste dock göras personligen...

Lycka till Märthan, du fixar det <3

John

Den tjugofjärde dagen har varit tuff på insidan. Utsidan signalerar dock att allt är bra. Har blivit specialist på att hålla ytan välpolerad och snygg.
Känner mig uppe i varv och stressad. Gamla Sofia tog ett glas vin när hon var uppe i varv och stressad. Nya Sofia vet inte riktigt vad hon ska göra istället...

Du är ju jag i en annan fas! Kunde varit mina ord till någon annan, eller mig själv! Ska kolla upp alkoholterapeuter, inte säkert de finns i närheten. Delar din åsikt i precis ALLT du har skrivit, tack för att du tog din tid till mig ❤️

Tack för ditt fina svar och tankar ❤️ IVO har vi redan träffat, våra barn är både trygga och mår hur bra som, de är de viktigaste i livet. Läkare, särskilt primärvård, är totalt uteslutet av flertal skäl, i mitt tycke totalt värdelösa.jag har en grundtro i att det hör är ett beslut måste grundas inifrån mig, görs int det kvittar all hjälp.

Jag fasar ut... snabbfasar... jag ska fixa det! Jag har som tröst bokat en härlig långresa till nästa vinter, den resan ska jag göra helt nykter, det är ett stort mål. Nykter ska jag bli långt innan men den resan har börjat Nu.

Bubbelgums inlägg är oerhört viktigt. En beskrivning som är bland det bästa jag läst här på forumet.
Tror att rädslan för att må för dåligt är en röd tråd i ett aktivt missbruk. Viljan att inte dricka kan vara nog så stark
men rädslan att må dåligt är en motvikt som kan vara närapå oöverstigligt när man står inför ett avslut.
Avslutet måste komma någon gång och det är en känd parameter i det hela men det vanliga är att avslutet skjuts
på framtiden av ovan nämnda skäl.
Medicinsk hjälp behövs. Sömntabletter som du nämner Bubbelgum är ett absolut måste.
Har propagerat för Gabapentin som fungerar för många och detta är absolut värt att prova.
Litar inte på socialstyrelsens rekommendationer. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen vet inget om detta
är min uppfattning.Vet många som blivit hjälpta av preparatet.
Man ska naturligtvis inte köpa via nätet, även om det är tillåtet gällande detta preparat. Jag köper av
en känd och betrodd leverantör och köper bara tillåtna preparat. Men jag håller med admi.
Läkare bör vara med vid dosjustering.
Själv har jag hittat min dos på egen hand. Har justerat från låg nivå. Tar blodprover och kollar
att mina värden är ok. Jag gör detta via en terapeut. Litar inte på läkare.
Har sökt för olika åkommor och bett om smärtstillande och för sömnen som jag haft problem med
i hela mitt liv. Har inte fått något alls. Får ingen respekt för min anamnes över huvud taget.
Hade jag fått rätt läkemedel av läkare, hade jag kanske inte börjat överdosera A.
Skulle kanske inte heller behövt köpa läkemedel via nätet om jag haft läkare som lyssnat.
När jag går till läkaren så är det på allvar. Går inte dit för att gnälla, som vissa läkare
tycks tro. Bad om att få ta ett Glutenprov via min företagsförsäkring på Sophiahemmet.
Fick inte ta det av okänd anledning. Några år senare fick jag ta det via lab. i Tyskland.
Starkt Glutenintolerant blev svaret. Mitt tips Märthan är att du går till en privat alkoholterapeut
redan i morgon. (redigerat av admi då medicinska råd bör undvikas)
Lyrica kan alkoholterpaeut skriva ut..
Du tar dig ur detta elände på detta sätt. Detta är det initiala. Allt snack om AA kan du skita i
i läge nummer 1. Även terapier ska du skita i i första läget. Avgifta dig först sen kommer
olika förhållingar att ta ställning till. 1. Avgifta under några veckor med hjälp av medicinstöd.
2.Terapier, AA-möten m.fl. möjligheter görs först efter att du är avgiftad.
Om du fixar dig ur detta först samtidigt som du skriver lite här på forumet för stöd så är du på god väg.
Den enda vägen som gäller nu för dig. Avslutet kommer ändå inom en snar framtid,
eftersom din kropp inte håller i all evighet. Bättre att du gör ett avslut nu.
Ta hjälp och då gärna privat hjälp, vilket gör att du inte blir stämplad. Det skulle jag själv välja.
Kör hårt nu Märthan och välj livet istället...Det är skönt att vara frisk och nykter :-)
Detta var mina förslag skrivet i all hast. Kanske lite osammanhängande men från hjärtat i.a.f
Tror på dig..

Kramar

John

Hur går det Fibblan? Nådde du din nya milstolpe igår? Hoppas att du mår ok och att det går framåt❣️

Tack fina PimPim ? Japp, nog den enda värken man blir lite nöjd över ☺️ Hoppas dina dagar fortsätter lunka på och att fler och fler glädjeämnen infinner sig i vardagen?

Hej och välkommen hit.
Klokt och insiktsfullt av dig att bryta med alkoholen. Uppenbarligen har det fått konsekvenser och det är dags att bryta. Jag har gjort resan mot ett nyktert liv och har nu hållit mig i från alkoholen i snart tre år. Jag hade inte klarat det ensam utan har behövt människor omkring mig som förstår och vet vad detta handlar om. Det har varit en trygghet och ensamheten har inte blivit så tung. Jag fick först hjälp via arbetsgivaren och sedan har jag gått på AA-möten. Inte lika ofta idag men jag går fortfarande. AA finns nästan överallt bla i Japan. Går att googla upp tid och plats. Det kan vara ett sätt att få träffa likasinnade och få stöttning. Då det är mer en klara sig själv-kultur i Japan så kan det vara en väg att gå. Sedan finns det online-möten. För andra fungerar det att läsa och skriva här och få en känsla av att inte vara ensam. Jag föredrar dock möten face to face. Uppskattar gemenskapen och att kunna se de människor jag samtalar med. Men det är jag det och alla är vi olika.
Starkt av dig att på egen hand klara av att bryta men jag förstår att det uppstår ett tomrum och ev tankar som ”och nu då?” osv.
Lycka till!
Kram
Ellan

Det kan ta tid ibland innan socialtjänsten bokar ett möte med dig. Först ska en förhandsbedömning göras och sedan fattas beslut om utredning ska inledas eller ej. Socialtjänsten kommer att prata med dig, din sambo, dina, barn, skola och elevhälsa exempelvis om de genomför en utredning. De tittar på vilka konsekvenser missbruket fått eller inte fått kring omsorgen om barnen och på familjens situation i övrigt. Kom ihåg att socialtjänsten är till för att hjälpa barn, vuxna och familjer. De är vana att möta problem. Du kan erbjudas en kontakt vid deras vuxengrupp och öppenvård genom socialtjänsten ex, en del erbjuds behandlingshem under en tid. Det finns bra insatser för barn också om det behövs. Att du vill ha en förändring är positivt och att du vill dina barns bästa kommer socialtjänsten att se om du samarbetar med dem. Stort lycka till nu!