Senaste kommentarerna i forumet

Bra att du tagit hjälp och insett att du kanske behöver bromsa det hektiska livet lite. Angående jobb, finns det någon möjlighet för dig att byta? Alltså, om det är det du vill. Att efter en längre sjukskrivning komma tillbaka och må dåligt efter bara ett par timmar kan ju signalera att det är jobbet som i grunden skapar oro och ångest. Det där vet du förstås själv, bara en tanke som slog mig. Hoppas att det ordnar sig för dig på ett eller annat sätt. ♡ Tack för att du finns här. Kram

Vet inte vad det är med mig. Kan gå in och läsa här då och då, men har inte kunnat förmå mig till att skriva något. Det har varit ett slags stopp, en psykologisk spärr, vad gäller detta. Förlåt! ♡ Vet ju själv hur orolig man blir när någon vanligtvis aktiv "försvinner". Men nu gör jag ett försök i alla fall att få ner några tankar.

Min nykterhet håller i sig. Har inte ens varit kämpigt sedan det pinsamma återfallet för tre veckor sedan. Det hade ju då gått nästan en månad utan kamp, så det var verkligen ett misslyckande. Dock även en påminnelse: Jag KAN INTE låta bli om jag blir ensam med A. Åtminstone inte ännu. Det är alltså nödvändigt att fortsätta med de strategier jag tjatat så mycket om.

Jobbsituationen har varit lugnare, men för ett par veckor sedan blev jag övertalad att vara ansvarig för ett tillfälligt projekt. Jag visste inte om jag skulle orka det, men tackade till slut ja. Högsta chefen bönade och bad, jag var typ den enda som kunde fixa detta. Låter stort och kanske skrytigt, men i just det här fallet är det så. Arbetet i sig är inte så avancerat, men jag måste ha extra fokus på detta under ett par månader och det tar på krafterna. Vet av erfarenhet att det är lätt att A-tankarna erbjuder falsk stresslindring. Men jag är beredd och hittills har det som sagt gått riktigt bra.

Apropå strategier. Veckorna fyller jag med aktiviteter. Allt från träning och promenader till ett extra jobb, helt annorlunda mitt ordinarie. Det fyller inte bara tiden utan ger också mycket tillbaka emotionellt. Träningen har gjort att jag tappat några A-kilon och jag känner mig mycket piggare och fräschare. Törs som vanligt inte ta ut något i förskott, men njuter av att det nyktra livet rullar på.

För någon vecka sedan var det trehundra dagar sedan jag bestämde mig för att leva ett nyktert liv. Ni som följt mig vet att det gått bra långa perioder, men att jag också ramlat - mer eller mindre - några gånger. Men, det viktigaste, att jag alltid rest mig igen, borstat av mig och likt en dåre envist fortsatt framåt. 300 minus ca 45 har det blivit. Alltså ca 255 helnyktra dagar sedan mitten av november förra året. Det är banne mig något att vara stolt över!

Ser att det kommit många nya hit. När jag har ork gillar jag ju att välkomna alla, ge råd och stöd, peppa och hålla tummarna. Nu tänker jag mest att "snälla, härda ut de första dagarna/veckorna, det blir bara SÅ MYCKET BÄTTRE". Livet återvänder, alltså det nyktra tillståndet i vardagen, oavsett livssituation. Att möta det nykter är ibland nästan outhärdligt i början - det finns ju en anledning till att vi tagit till flaskan - men efter ett tag inser man att man inte kommer undan i längden. Livet måste till slut konfronteras. Alkoholrus med tillhörande bakfylla och ångest var inget vi ville ha, men när vi har hamnat här är det bara vi själva som kan bryta den negativa spiralen. Detta betyder inte att vi måste klara det på egen hand - det finns hur mycket hjälp som helst att få. Men det börjar med vår egen vilja till förändring. Först i tanken, men det räcker inte. Tanken måste övergå till handling. Lycka till! ♡

Alla mina fina "gamla" vänner här: TACK för att ni finns och bryr er! ♡ Nu har jag läst ifatt era trådar och gläds åt att det går så bra för de flesta. Vilka kämpar ni är! Har saknat att diskutera med er, men har som sagt inte riktigt orkat. Skäms lite, men det har bara inte gått att börja skriva något. Hoppas att energin till detta återkommer, då det ger så mycket att få vara en del av detta fantastiska forum, som har varit ett avgörande stöd, och fortfarande är, för så många.

Kram

Var tvungen att redigera några siffror, så nu stämmer inte tiden för inlägget riktigt. ?

MrUrgel. Vi är nog verkligen inte ensamma, på gott och ont. Och visst är det knas att vi envisas med att testa om det går, innerst inne vet vi ju svaren..
För mig är det bara att göra om och göra rätt. Eller snarare Göra om och Låta bli.
Jag vet vad som gäller för mig. Det är noll och inget för mig. Jag fattar bara inte varför jag ska utmana det med jämna mellanrum. Som om jag på ett par månader ska växa ifrån oförmågan att hantera alkohol. Så dumt.

Men nog ältat.
Imorgon är en annan dag.
Kram o god natt.

Jag vilade hemma ?
Fick lite ångestpåslag kring 22 så tog en hutt theralen. Sen kom gamerboi hit och tog ut vovven och snozade.
Sov i 11h (lite därför jag inte tycker om theralen), sen sov vi middag efter frukost. Tog ut vovven på långpromenad. Köpte lite godis och kakor. Somnade om när jag kom hem, vaknade ganska nyligen. Lagar middag, ska ta ut vovven igen och snart gå och lägga mig.

All that sleep?
Tackat nej till sällskap idag, har ju älsklingsvovve som vill ligga nära alltid. Är lite besviken på mig själv för att jag inte orkat ta tag i plugg idag. Men jag har varit så jävulskt trött. Får Kötta i morgon.

Noterat en ny typ av ätbeteende, no me gusta. En vecka till måste tatueringen vila och sen kanske jag kan börja träna igen ❤️ Gud vad jag saknar det. Har lite kvar av förkylningen i kroppen.

Denna lördagen lär inte gå till historien men kropp och knopp har fått vila.

Fridens ?

Har precis läst igenom din tråd och blir lite full av skratt. Varför, det är ju inget att skratta åt? Jo, för att jag känner igen mig själv så himla mycket. Jag skrattar snarare åt mig själv. Efter ett helt vitt år tyckte jag också att det var dags att fira. Hur skulle jag då utföra detta firande? Jo, självklart med några öl....och kanske en och anna wiskey...och kanske en bag in box också som pricket över i:et...min satans dumma fan. Firandet höll i sig ett par år. Lyckat beslut. Nu har jag hållt mig nykter i 4 månader. Det går ganska bra, klar att jag blir sugen då och då.....men det är ju sånt som vi måste lära oss att leva med. Tyvärr, och det är med viss sorg jag säger det, så tror jag att sådana som du och jag inte kan dricka. I alla fall inte som "vanligt" folk gör. Och i alla fall inte jag. När vi sätter igång så blir det "all in" med allt vad det innebär. Skiter i ansvar och konsekvenser. Det är ju så gott att berusad. Vi får nog göra ett av de stora valen, antingen dricka med allt vad det bär med sig eller hålla oss nyktra. Att hatta fram och tillbaka funkar inte. I alla fall inte för mig, kanske gör det så för dig.
Titta i backspegeln, hur har vårt drickande sett ut? Normalt, utan ångest och dåligt samvete? Nä, inte för mig i alla fall. Det är så jag gör, just nu, för att hålla mig nykter....tittar i backspegeln och funderar på vart det hela bär om jag forsätter att sprita.
Om du verkligen vill slippa gömma dig, ha ångest och göra som du gör så måste du nog ta beslutet att aldrig mer dricka igen.....och då menar jag aldrig mer i hela ditt liv. Många har gjort det och kan leva med det. Jag har gjort det och jag hoppas att jag ska klara det, för mig finns det inget alternativ. Kanske finns det det för dig?

Vet du vad en intellektuell person är? Jo, det är en person som tänker på sex mindre är 5 gånger om dagen.
Vet du vad en alkoholist är? Jo, det är en person som tänker på alkohol mer är 1 gång om dagen.

Jag är inte intellektuell, men jag tänker på alkohol mer än en gång om dagen.

Jag håller tummarna för dig......och alla oss andra också.
/Ola

a

Du behöver vila och ta hand om dig själv. Hur mår du idag? Kram

...tills det går dåligt.
Tyckte det gick bra men åh jag är så trött.. nytt jobb, nya skolor åt barnen och jag är trött trött trött..
Tjejmiddag igår.
Två glas på krogen på vägen dit på fastande mage, sen vin vin vin och irish coffee på det, jag är ju dum i huvudet.
Hämtade dottern från bussen, hon cyklade och trillade i stormen, jag cyklade och vinglade, hon grät och jag kom med ursäkter.
La mig vid 11 och kräkte en gång i natt.
Mår skit och dottern tröstar och älskar mig.

Var kan jag gömma mig?
Hur kan jag göra bot?
Varför gör jag såhär.
Ångest

Det har vart snällt av er att stå ut med mina utspel, peppat mig, fått mig att må bra de här månaderna. Jag har gillat att läsa på anhörighetssidan , jag har nog läst nästan varenda sida. Skojar inte. Jag är inte pojkvän eller pappa än, men när jag blir det ska jag ha er i åtanke, ert ”lidande”har inte vart förgäves om vi säger så, jag har fått väldigt mycket. Jag har behövt allt beskrivande in i minsta detalj för att förstå.

/Kärleksguden

så kan du skriva en rad eller två även om du tycker att du är klar , vi kommer att sakna dej ?

Jag testade också och det var inte värt det. Jag hoppas att du också känner så efteråt, eller att du åtminstone klarar dig.

Sitter hemma med vovven. Är ganska trött i kroppen och knoppen. Flickvännen var för bakis för att gå på konsert så jag stannar hemma. Det river lite i mig att gå till eventet med pubbrundan, samtidigt som jag vet att väldigt många som jag känner kommer vara där. Säkert 30-40 pers, och jag orkar inte vara social.

Det är intressant deta där hur fomo och lite "social fobi" går ihop. Exmannen säger skrattandes ibland att jag är den mest extroverta introverten han känner. Och så är det ju, alla sociala event skrämmer mig lite men de är ju så kul (oftast).

Jag kommer stanna hemma. För jag är trött, och jag vill hänga med vovven och jag har inte råd.
Vet att jag skulle hålla mig nykter om jag gick dit, så det är
Chill.

Var hos psykologen för ett första möte idag. Vi gick igenom vilken typ av behandling som skulle passa mig. Det fanns en för depression, men den passade inte riktigt in på mig eftersom jag inte konstant ligger i sängen. Jag kommer ju ut och träffar vänner och så. Sen fanns det en för ångest hantering, och den passar inte heller riktigt in. För jag rider ut min ångest, jag vet att den inte dödar mig. Har ju redan gått terapi för just ångest.

Så hon kom på en ytterligare, för jag sa att jag vill hitta balans. Jag vet nog helt ärligt inte vad det är.
Jag har nog aldrig levt "balanserat", tror jag? Jag vet faktiskt inte. Förklarade hur jag funkar med allt eller inget. 110km h tills pangbomkrash död. I allt jag gör typ. Allt.
Sååååå det fanns en om stresshantering för utmattande.
Den verkar passa, så jag fick en remiss dit. Så nu får jag vänta igen ?‍♀️
Ska bara hålla mig flytandes.
Jag borde klara det.
Är yr i huvudet efter mötet, somnade när jag kom hem från jobbet. Tlött tjej är Tlött. Jag är trött. Hade mardrömmar i natt, vaknade massor. Våldtäkten förföljer mig, vill bara att hela polisskitet ska vara slut snart. För det är stressande, och det gör mig orolig.

Borde inte gå ut på galej. Borde gå ut runt sjön.
Gamerboi var förbi tidigare idag och lämnade av en matlåda han gjort till mig (hur himla sött??) för den var tydligen "så himla goood". Blir dagens middag. Han är också duktig på att laga mat ?

Nej fan studenten, stanna hemma och vila i kväll för faaaaaan. Chilla.

Fridens ?

Finaste Lim .. ? Börjar bli länge sen vi hörde ngt från dig .. Men vet ju att du är / har varit på resa . .. och den här gången som du önskade ... utan bedövning .. .. Helt Vit ? Hoppas allt är bra .. med dig och barnen .. Tänker på dig .. Många kramar ? Ler igen

dag 137.

Jag försätter att prata med den kanadensiska tjejen, hon är en gudinna. 10/10. snart kanske jag bjuder ut henne.

jag har nu knaprat färdigt antabus, ska träffa läkare nästa vecka, men jag har sagt att jag inte vill fortsätta äta antabus nå mera, men jag kanske fortsätter att gå där, och tar blodprover. En gång i månaden kanske låter bra? Vad tror ni?

Jag kommer testa att ta en öl, försiktigt, och anpassat till mina regler. Och kan jag inte hålla mig på en lagom nivå så är det slut på mitt testande. Jag vet att jag klarar mig.

Det har vart kul att skriva lite på forumet iaf, jag hoppas att jag inte behöver komma tillbaka. Tjohej!

Sitter på färjan?Gick inte färdigt på intron. Sa att det inte passade med deras tider i mitt liv just nu.Dom önskade mig välkommen tillbaka..Var faktiskt kul att träffa på människor i liknande boenden på annan ort som jag jobbat med länge..Tack för uppmuntran MM...Du är en verklig vän?Kram

Kollade min app, om jag räknar bort mina 2 dagar med alkohol så har jag varit sober i 3 månader.
92 dagar av 94. Inte fy skam :)

Kollade ciggen å, 1 månad 26 dagar. Ta bort typ 6dagar ish. Varit lite mer liberal till Smokelismoke. Men det är ju ändå lixom över en och en halv månad utan nikotin. En jävla skillnad.

Klappar mig själv på axeln typ. ?

Jobb avklarat. Satan i gatan vad ostimulerande det är. 2h känns som en smärre evighet. Självdör lite.

Nu blir det tuben hem, handla lite frulle, promenixa med vovvsen, träffa kompis, gå på möte hos psykolog, koncert med flickvän och eventuellt en liten pubbträff, sen kommer gamerboi över i kväll.

I morgon ska jag böja studera ordentligt och organisera båda flyttlådorna med kurslitteratur.

Skönt med helg ❤️

Fridens ?

Igår satte jag mammas urna på stolen vid bordet på den lokala delibutiken och beställde ett glas Rhonevin. Sedan reciterade jag ’The Parting Glass’ för henne. Jag tror hon log i sin himmel. Hoppas det.

För övrigt var dagen sockerfri.

Kram till alla ?

En vecka går fort. Jag blåser bort den åt dig. Men......Jag förstår det där. Gör ont i mig.
Så kände jag ofta även om det var skönt att ha ett jobb där man "färdades" bort, jag längtade ofta hem.
Efter dottern. Åh när barnen inte har det bra, då gör det ont i mammahjärtat.
Sysselsätt dig så går det fort. Jobba/Sova/Jobba/Sova

Jag skickar ett MM-hjärta till dig. Som lite tröst.

Hur är det Vinäger?
Tänker på dig och att du behövs här
och att du kanske behöver skriva av dig lite.

Kram

John

Är på den nya jobborten..Sonen berättar i mobilen att hans och pappans hem är i oordning och inte städats på länge..Just nu vill jag bara hem..Söka andra jobb hemma.Får ändå stanna här 1 vecka..Känns för länge..Men ibland måste man iväg för att uppskatta sin hemort..Eller så har jag bara en tillfällig svacka..Vi får se..Längtar efter sonen..Sa till honom att han kanske ska bo med mig heltid..Han är det viktigaste i mitt liv..Jobbet är oviktigt just nu..Kram

AA kanske vore ett alternativ. Där blir man inte dömd. Tyvärr så är sjukvården generellt sätt usel på alkoholism och alkoholberoende. Vi ligger ca 30 år efter i forskning jämfört med USA som är ledande. Sug kommer du ha men se till att ha ett verktyg att plocka upp då.

Vill bara kolla läget meddig? hur går det? Vad ska du göra i amsterdam ? :) kram

Tänkte bara kolla läget? :)

Torsdag, precis kommit in från promenix runt sjön.
Min läkare ringde äntligen tillbaka till mig idag. helt orimligt att man ska behöva ringa varje dag i två veckor för att få kontakt med sin läkare. Det visar sig att jag visst med största sannolikhet haft/har bieffekter av voxran sedan doshöjningen. (i knew it, för jag kände inte igen tankarna eller mig själv). De bieffekterna som jag haft var tydligen 1 på 10 000 som får, så hej kanske borde köpa en trisslott? så en godsenalle? ett kilo choklad? något pris iaf? nehepp nene. Mår bättre nu, varit på jobbet sedan i måndags.

"dumpat" elvis, jag vet att han tyckte om mig. Men vi var på så olika plan. Han blev alldeles för needy. och den dynamiken som vi (jag) behöver ha gick inte längre i den relationen. Han är för mycket sub helt enkelt. eller så tog jag över för mycket? jag kände mig tillslut kvävd av hans eviga gulligullande och pipande. för ja han gnydde som en vovve, ni vet när hundar tigger? så lät han när han behövde närhet eller låg och kramades.... Sådant där fjösande vill jag inte ha. Jag behöver någon som kan styra mig, någon som gör att jag vill lyda honom eller henne. Någon som inte är rädd att ta i.
No se, spelar ingen roll. Vi är fortfarande vänner (fasten jag just nu tycker han är en mes. men det behöver inte han veta)

Muränan, du kan ha en poäng och jag vet att jag tidigare har flytt genom relationer. Kanske gjorde jag det nu när jag mådde dåligt också? Vad vet jag. Det är inte så många relationer i mitt liv nu egentligen när jag tog bort elvis. Jag har grey, musikproducenten och han med grått hår "gamerboi". De två första är ganska stabila och sporadiska relationer, ingen jag dejtar eller någonsin kommer hamna i en relation med. Och jag tror att alla partner trivs bra så. Det är egentligen bara gamerboi som är ny nu, vi dejtar. Han vet om att jag är flersam och att jag inte söker någon typ av "primär" relation just nu. Jag har varit tydlig med det. Han säger att jag är farlig, alla pojkar säger nästan det. undrar vad de menar med det egentligen, för jag är skitsnäll, oftast.

Jag psykbrytade i söndagsmorgon hemma hos min kompis och hittade en vodka. Drack direkt ur flaskan i smyg, såklart. Visar sig att jag fortfarande missbrukar alkohol. Sedär ja. överraskande, not. Mådde skit hela dagen. låg orörlig i sängen. påminde om tiden jag "bodde" på en svartklubb med tillgång till sprit konstant. Då brukade jag hamna i det tillståndet under några timmar innan kroppen och knoppen ville vara med igen. Ingen skön känsla. Hade faktiskt glömt bort den. Kräktes på toaletten gjorde jag också. inte för att jag drack så mycket, men toleransnivån är väl lika med noll. så effekten blev stor.
hade ångest till och från under hela dagen och kunde inte sova på natten till måndagen. Så åter igen Studenten, vafan? ge faaaaaaaaaaaaaaan i att dricka alkohol? bara dont.

Pratade lite med exet igår. kändes okej. Tror han dejtar en bekant till mig. Hon är skitsöt, super ung och bananas kinky. Vi är varandras motsatser, hon är kort, småknubb/kurvig, brunett, blå ögon, inga rynkor och ett riktigt babyfejs. en sådan där man skulle kunna krama sönder för hon är så söt. Det stör mig lite. jag tror inte det är svartsjuka, utan mer för att det är hon. Vi känner ju varandra. Eller så är det för att det blir så tydligt att han också gått vidare.
Det var 3 månader sedan igår som vi gjorde slut. tänka sig att det faktiskt slutade göra ont i hjärtat. Att jag överlevde det med.

Jag tatuerade mig iförregår också. Det blev awsome. Jag har nu en tatuering. Den ser skitcool ut. jag kan inte sluta titta på den. Känner mig lite som en ny människa med den på mig, och på ett sätt är jag väl det med. Tackade nej till att hänga med folk idag efter jobbet. exmannen kommer förbi och lämnar hunden lite senare i kväll och hjälper mig med mitt hår. Det står vila och städ på schemat. igår sov jag middag direkt efter jobbet och sov hela natten. När sömnen sitter så är även jag stabil.

Överlag är det bra.
Jag mår helt okej.

Fridens :)