Senaste kommentarerna i forumet

Försöker verkligen tänka positivt idag.

Känner mig lite svag. Vacklar.
Kanske behöver jag komma ut och ur mitt huvud. Exet har lite tagit över tankarna igen. Slagit upp ett läger med lägereld och hela faderuttan, han bor där nu. Jag vet att det går över. Det går alltid över. Allt går över. Med tiden går allt.

Ska aldrig bli kär igen.
Vet att alkohol är något som bara kommer göra denna skiten värre.

Tar jag ett glas kommer jag ta flera. Antagligen må mycket bättre ett tag. Känna att luften går ur mig. Massor med dopaminet i hjärnan. Dricka mernoch mer. Börja fylleprata med alla. Kanske börjar jag gråta, kanske blir jag odödlig och står på baren och sjunger. Det slutar alltid med att jag kräks på toan, eller i busken eller på vägen hem. Jag kommer inte sova i natt och sen ha ångest hela dagen i morgon och fler dagar. Kanske får jag en blackout och ringer honom utan att minnas, gör bort mig totalt.
Kanske tappar jag livslusten och gör något dumt, hör folk oroliga. Vaknar med nya ärr eller på sjukan.

☝️ Där har du det svart på vitt kära jaget. Det där är det som kommer hända. Skit i första glaset. Du är inte stabil för att släppa på kontrollen med berusningsmedel. Inte idag. Kanske i morgon, men inte idag.

Mmmmmkey? Okej. Fan.

Fridens ?

Återvinningen, står och källsorterar i godan ro när makens tomma bib dyker upp på botten av påsen. Både kartong och plast så den lilla påsen slits ut ur sin lilla låda. Då kommer tanken med blixtens hastighet, tanken på att det skvalpar runt ett halvt glas vin och att jag hade kunnat dra i mig det där mellan containrarna helt osedd... Ska man skratta eller gråta?? Vad är sånt, är det min lilla drake som ligger ihopkrupen, utsvulten och sur, där inne någonstans i min hjärna, redo att ta alla chanser han kan få? Hans tilltag var inte alltför genomtänkt, kanske lite desperat till å med, men det är ju själva fan att man inte ens kan få källsortera ifred....
Men det är klart, när jag drack fanns det inte en bib som slängdes utan att sista droppen kramades ur så att tanken kom är inte särskilt förvånande. Mest av allt är det väl ännu en bekräftelse, en av många, på det hårda och sjuka grepp alkoholen fortfarande har om min hjärna. Just hjärnan alltså, inte MIG, som jag ser det sitter sjukdomen i min hjärna, den behöver bara få bli lite friskare. Tillräckligt frisk för att kunna fungera hyfsat normalt, tillräckligt frisk för att acceptera att sjukdomen finns där men ändå vara stark nog att hålla den i schack.
Jag är inte där ännu, men nån gång ska jag vara det. Nån gång.
❤️??‍♀️

... så hinner inte skriva så mkt. Men, läste och säger bara ENJOY! Snygg kropp, sovkompis, fest... Du är helt fantastisk! Trött, visst... men det blir ingen alkohol ikväll för då blir du bara tröttare?.

Dessutom, känn ingen press men du är i det ”Vidare livet” och där dricker man inte.. just sayin... ?.

Proteinsmoothies är bra när man har svårt att få till maten..

Kram❤️

De sälla jaktmarkerna, hehe.

Skämt åsido - tråden är flyttad till ’Det vidare livet’

Ha en fin dag ?

Inatt fick jag sova, med få avbrott, nästan 10 timmar. Jag överdriver inte, jag känner mej som ny.

Borta är denna s-s brainfog som plågat mej av och till under de senaste månaderna.

Humöret är bättre. Igår försökte sej en kille, vars morsa jag skulle kunna vara, på lite mansplaining. Vänligt men bestämt bad jag att få tala till punkt och framförde min åsikt. Han höll sej i 10 minuter, sedan försökte han igen. ’Det där är överspelat nu’, sa jag. Mitt tålamod är tillbaka. Nästan. Gör han det igen nitar jag honom verbalt.

Pigg och glad reder jag ut tanketrådar och lägger upp handlingar i sekvenser.

Kan göra det med alkohol i kroppen med men det är så oändligt mycket lättare helt klar i huvudet.

Tacksam ?

Tack snälla fina Jasmine för dina inputs❤️ Ja vi får se vad det blir av Elvis. Ganska spontan och rolig sidokaraktär i detta där vi kallar livet. ☀️

Gårdagen gick bra. Jag var hos läkaren och ska få börja jobba nästa vecka igen. Startar på 25% ett tag. Ska komma tillbaka sakta men säkert. Kändes verkligen skitskönt.

Sen drog jag och simmade. Landade på 2500m ish. Klarade nästan intagningsprovet. Men får Kötta på fler ggr så det verkligen sitter.

Drog i väg ett spontant mess till min sovkompis och undrade om han ville se film (faktiskt se film), och han sa ja. Borde la ha åkt hem egentligen. Med tanke på att sömnen varit knas, och maten också. Så är liten sårbar märker jag. Idag var första gången som tanken att en redig fylla hade suttit fint. Bara stänga av skiten ett tag. Tror det är något destruktivt i mig som vill ut. Eller så är jag bara jävligt trött och utpumpad efter dessa dagarna. För de har ändå varit ganska intensiva när jag tänker efter. MÅSTE äta mer mat, om jag ska träna så mycket som jag gör. BEHÖVER bli bättre på det (fast kroppen är skitsnygg nu, Hello timglas ?Känner förbannat snygg naken). Men mer mat, punkt!

Så jag sov hos min kompis, vi tittade faktiskt på film, käkade middag ihop. Snugglade och skedade hela natten. Hade svårt att somna, missade att ta mina pillz och sen såg jag att exet skickade en halv bok på messenger till mig. Han skrev att han älskade mig. Det är fint och tragiskt samtidigt. Det får vara så.

Var riktigt mysigt att vakna upp med sovisen, titta på nyheterna. Dricka kaffe, mysa, hångla och ligga nära. Sådant är viktigt.
Jeg trenger mye närkontakt ❤️

I kväll är jag bjuden på en stor fest. Öppen bar och mycket folk. Kompis fyller 40, så det lär bli ett jävla galej. Oklart om detta är skitbra för mig idag att gå på idag. De vet ju att jag är nykterist nu, så jag tror inte att någon skulle utmana i shootrejs. Men sen vet man ju aldrig hur de tänker. Går jag dit lär jag röka, så mycket vet Jag.

Behöver sova middag iallafall. Så det ska jag göra nu.
Tlött tjej är Tlött ?
Fridens ?

Riktiga ben att stå på. Kan också illustreras som / \ om man skulle behöva lite stadigare fäste, men just nu fixar jag det ändå.

Kom att tänka på hur jag beskrev det måttliga drickandet under semesterresan. Det handlade om att jag inte hade sug under dagen, då jag visste att det skulle bli A till kvällen. Jag försöker anamma samma känsla nu. Rent psykologiskt. Inget sug alls, för jag kan/får dricka längre fram - om jag nu skulle vilja det. Alkoholen tar knappast slut. Konstigt nog fungerar den strategin. Viss om detta lunkar - eller snarare rusar - livet fram. Det nyktra livet. Mitt liv. Äntligen.

Vi är många som är på G nu. Med hjälp av varandra fixar vi det. ♡

Kram till den som vill ha och behöver. ♡

Pssst, Nurture, vart tog du vägen? Hittar dig inte. ♡

Det blir en himla fin dag idag !

Styrkekramar till alla ?

På vad min medberoendeterapeut sa.
Jag gnällde över min särbo som är betydligt mindre känslosam och behövande än jag.
Tyckte att han också minsann skulle.
Varför det sa hon.
Han behöver ju inte på samma sätt som du.

Jamen,sa jag.
Jag känner mig som att jag krafsar och klänger.
Jag blir den lilla flickan som behöver så mycket och han liksom står där och är nöjd och bara är.

Jamen sa hon,då bejakar du ju den lilla flickan.
Gör det på ett vuxet sätt, be om 5 minuter omhållning.
Ta honom i handen och stryk lite på ryggen.
Stöter han bort dig då?

Nej sa jag,det gör han inte.
Men det känns som att jag förlorar och blottar mig.
Lägg bort den där maktkampen,eftersom den bara är din och inte hans.

Jag ska i alla fall försöka.

Och kanske alko har du fått en man som inte klarar alla dina starka känslor fullt ut,
det blir övertryck.

Det gör inte min heller alla gånger,men vi håller sakta på att lära oss.

Och jag har lärt mig att be istället för att kräva.
Och be är en mycket mjukare och svagare känsla som jag har svårt för.

Och istället för att fly när jag känner mig avvisad så står jag kvar.
Fruktansvärt jobbigt och jag går ibland sönder av allt som händer i mig.

Ibland springer jag och gömmer mig också,men allt oftare orkar jag stå fast vid det som är jag.

Kanske om dudoppar dig i svalkande bad och låser tungan i lagomläge ibland.
Jag har fått göra så då jag märker att både kärlekar och vänner tycker jag är härligt översvallade i lagom doser.

Men i alltför stora doser så utnyttjar jag dom för att få ur min egen suveränitet på deras bekostnad.
Jag blir viktigare än dom.

Förlåt,jag kapade lite i tråden. Men det kändes som att jag ville beskriva mina ytterligheter så kanske det finns någon beröringspunkt till ditt liv?

Härligt att höra att semestervecka nr 2 blev bättre... men, tror det är ett ganska vanligt fenomen att man behöver en vecka för att "varva ner" innan man kan landa i ledigheten. Jag talar inte direkt av egen erfarenhet eftersom jag sällan är helt ledig mer än en vecka i sträck, men jag tror att det är så;)

Kram!

.. ja, det har vi nog märkt att du är?. Tror många med beoendebeteenden är känslomänniskor... Ang ex så skulle jag tänka precis som du- vara glad över att han inte kommit över mig.. Vi är ju tävlingsmänniskor?. Han dumpade dig och nu nästan ångrar han sig medan du är stark, snygg och har en Elvis.. klart du ska var nöjd.

Härligt att du mår bättre och känner dig redo att börja jobba!!! Och simningen- lycka till! Jag tror du klarar det- inget kan stoppa dig nu!!! Blir bra med en "hobby" som inte alls mår bra av att dricka alkohol eller röka...

Tänk vilken resa du har gjort- du är fantastisk. Tack för att du förgyller vår gråa vardag här på forumet?

Jag vill ta en ordentlig bläcka. Men det är inte ett sug, utan en automatisk tanke som reaktion på övergivenhet. Så jag gråter istället och varje tår tar mig längre och längre bort från behovet att döva känslan.
Igår tänkte jag att jag ska supa nu, för att visa hur sårad jag är. Jag är inte rädd för sådana tankar för de kan lära mig något om mig själv. Igår följde jag tankespåret och insåg att det är så mönstret sett ut. En del av det.
Min kärlek brände sig på sina egna känslor och vågar inte längre ha dem.
Känslomässigt avstånd (oavsett anledning) och icke-kontakt. Dubbla budskap och osäkerhet. Att inte få respons.
Hur gör jag mig synlig? Hur visar jag mig sårbar och behövande?
Genom att sänka mig själv. Förnedra mig själv för att göra känslan av skam för jag inte är värd att älska mer tydlig. När den som sårar inte förstår, eller är mottaglig.
Gråter istället nu. När tårarna torkat reser jag mig och tänker att jag är värd mer.
Kanske måste jag släppa honom, så jag inte riskerar att hamna i gamla spår. Jag reparerar inte anknytningstrauman genom upprepning och hårdare kamp, utan genom att se mig själv och tillåta mig sörja det jag aldrig fått.
Sorgen är min vän. När jag kan gråta vill jag inte dricka.
Kram

... säger man på italienska.

Tålamod och ödmjukhet.

Tålamod med mej själv och ödmjukhet inför alkoholismen som jag upprepar är en progressiv sjukdom. Vi måste förstå det. Den blir inte bättre, den blir bara gradvis värre.

Men en dåres envishet drack jag ändå av mina orsaker, rationaliseringar.

Men saker hände och mitt liv ( och kropp ) knakade i sömmarna.

Jag är tacksam för min nykterhet och ödmjuk inför alkoholens kraft att röra ihop hjärnans och övriga organs funktioner i kroppen.

Pazienza e humilta.

Trevlig helg på oss alla ?

Jag fick tänka på den men jag har inte glömt bort din fråga.

Om man lägger 2 nollor bredvid varandra och drar ut dem lite, får man en evighetssymbol. Resan mot dag noll påbörjades för nästan precis 2 år sedan.

Nu när jag tänker på det, så är ju en dubbelnolla en hemlig agent. My name is Bond. Nurture Bond, typ.

Tänkte hålla nollan många månader till, Märthan. Har jobbat mej upp till ytan pö om pö men jag är fortfarande skör. Och det är inte utan att jag känner att jag har vissa förpliktelser gentemot fina vänner härinne.

Så det är mitt svar.

Ha en riktigt fin helg nu Märthis ?

N

I glaset.häll på Cola.
Simpel och god glassdrink?

dag 94.

Idag är det fredag så då får man lyxa till det.

Gräddglass och coca cola. RIktiga kaloribusar här.

... saknar vi dig här! Känn inge press nu??

Härligt med 10 dagar!!! Önskar dig en fin fredag??

Så där ska inget barn behöva ha det!!! Trodde att det där tillhörde en svunnen tid- att bli slagen och inte få gå i skolan. Nu verkar min barndom plötsligt idyllisk trots att jag vägrade ha kontakt med min mamma under flera år pga bristande föräldraskap.

Kära Rosa-Vina, vad bra du gör det som verkar ha skapat ett tryggt liv trots en sådan jobbig bakgrund. Skickar styrkekramar??

Välkommen till oss. Det låter som att du funderar en hel del på den alkoholkultur som råder runt dig och hur du ska stå trygg och ha integritet oavsett de runt dig. Kloka tankar. Viktiga. Gissar allmänmänskliga.

Jag hoppas att du hittar trådar här inne som kan bli hjälpsamma och jag hoppas att du får fler svar här. Du är inte ensam om de här frågorna.

Vänligen och hopp om en fin fredag för dig hur du än väljer.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Härligt att läsa din tråd, du är grym tjejen! Gillar skarpt att du väljer att gå in på bolaget och köper alkoholfritt, liksom Fuck off alkohol, du förnedrar den, Gött!
Jag hade ett annat namn på BiB, en kändis förnamn och sedan Festis. Jag diggade bib + stora vinglas (såg ut som ett aquarium) fyllde det... var ju nästan en flaska. Tyckte det var praktiskt ?, drack det som saft. Hujedamig. Blir så glad över att du är så stark M??.
Visst, man kan sakna berusningen, smaken, känslan
MEN, sedan då, den känslan får man inte glömma. Du har koll!
Trevlig helg M
Skål
Kram S69

Hejsan
Grattis N, du gör det så bra!
Känner dina positiva energier och en beslutsamhet i dina texter.
Tålamod är ett ord som vi behöver förhålla oss till, känns som du har koll, är balanserad & insiktsfull.
Önskar dig och din familj en harmonisk fridfull helg.
Kram S69

Blev så egotrippad av min egen text att jag glömde ge dig en stor salut för att du är så stark och håller din nykterhet!!!
?✌????

Jag har läst hela din tråd nu och blev så berörd av din livshistoria.
Även om inte jag for lika illa som du gjorde som barn så har vi ändå saker gemensamt.
Alkoholdjävulen har funnits i min släkt i generationer och har påverkat alla familjerna på olika sätt.
Det värsta har inte hänt mig, detta att förlora ett barn. Men jag har förlorat andra nära.

Mitt eget beroende har sakta ökat de senaste åren men på en smygnivå.
Jag dricker aldrig för mycket i andras sällskap utan bara hemma nu för tiden.

Det är bara min sambo som vet och han dricker inget på grund av sjukdom.
Han stöttar mig till 110% och vet att det handlar om att lindra ångest.
Vi är snälla mot varandra och vill varandra väl.

Jag mår så mycket bättre om jag låter bli att dricka, började läsa här på forumet för snart ett år sedan.
I februari gjorde jag mitt första försök att hålla i 3 veckor. Det lyckades inte och nu gör jag mitt fjärde eller femte försök.
Är på dag 15 idag och denna gång är jag bättre rustad med tankestrategier.

"Märthans timme" kallar jag en strategi;

Alltså, det är ju bara de första två vinglasen som är sköna, sedan blir det ju vara jobbigt att dricka.
Så varför utsätta sig för allt det dåliga bara för att ha roligt en ynka timma!!??

Men rastlös blir jag såklart ibland men inget sug, tack och lov.?

Ha en skön helg med mycket mys och bra film? ?

Kramar
???

Man ska ta ut glädje i förskott, då blir man glad 2 ggr..Menar att du räknade lite fel på tid, haha?Du är ruggigt stark lim..Tänk på det om du ska göra andra förändringar i livet någon gång..Vilken sommar vi har haft?Nyktra, glada(oftast) starka och fulla av livslust..Det är klart att alla får en skopa av oro och funderingar om framtiden..Vissa av oss får alldeles för mycket skit på en gång, andra klarar sig bättre..Men jag brukar tänka på denna mening..Vill du att någon ska hjälpa dig att förändra ditt liv? Ta dig en titt i spegeln....Hjälper ju inte i allt men mycket..Stor varm kram????

Är det mysigaste som finns, och visst är det lustigt att även de karligaste karlakarlarna pratar bebisspråk med dem ;)

Älskar din tacksamhet i din kamp, jag förstår precis gällande barnen, känner det varje kväll. Blir förbannad och sorgsen över hur det har varit, vindoftande mamman som nattar (i bästa fall, oftast däckad långt innan). Nu är man närvarande, tillsammans, existerar istället för att bara vara.

Ha den bästa av fredagar <3