Senaste kommentarerna i forumet

Ohh det går så fint så, gjort min första jobbvecka helt nykter! Fantastisk skön känsla, så att man nästan måste nypa sig i armen faktiskt. Alla sinnen är verkligen på G, visst är det skönt med det luddiga ruset men detta är helt ljuveligt! Kontroll, glädje, ingen oro. Sen är jag dagligdags omringad av finsprit, men det lockar inte.

Idag ska jag förbi bolaget, eller grönan som vi kallar butiken. Det känns bra att kunna gå in där och handla nyktert, alkoholfritt och inte ens känna sig sugen på vinet som står på box på box på box. Skulle ljuga om jag sa att jag inte ville åt ruset, men då påminner jag mig återigen om den magiska timman som så snabbt tar slut och landar i gyttja. Med våra alkoholfria alternativ går det att njuta minst lika mycket, men man måste bara se andra nyanser och minnas, minnas hur det andra faktiskt slutar. Så det blir bubbel på altanen ikväll.

Hur går det med din sömn Nurture och hur resonerar du runt din dag0, tror jag frågat innan men säkert missat svar (har så galet mkt att göra dagtid så jag hänger helt sonika inte med längre, tanten börjar bli till åren).

Ha en lovely nykter helg nu alla fina vänner, för det ska jag ha, njuta av att vara i nuet, att vara närvarande!

Kramen

.. och jag förstår lite bättre det där med att träffa någon man känner igen på ett AA-möte. Själv bor jag i Stockholm och även om "min" grupp ligger i närheten utav vår bostad så är det ju mindre risk att träffa på någon man känner/känner igen. Jag förstår också att i en mindre stad är det inte så lätt att söka nytt jobb ifall mycket på jobbet stör ditt lugn. Fint att din man stöttar dig. Men, det där med nya vänner är ytterligare en anledning att delta i AA-möte. Där om något kan du förhoppningsvis träffa blivande nya vänner.
Allt gott!

Ny dag, nya äventyr och nya tankar.

Gårdagens emotionella bakfylla verkar klinga av. Ty jag äro en känslomänniska, om ni inte märkt det ännu... både på gott och ont.
Anyhow, hur själviskt det än låter så är jag glad över att han fortfarande inte kommit över mig. Att han inte bara gick vidare. Gör det mig till en dålig människa?
Jag vill ju att han ska vara glad, det vill jag verkligen Verkligen.
Men det känns ändå lite skönt (?) att han dumpade mig och jag gick därifrån starkare... ?

Möts våra vägar igen så är det väl meningen. Just nu är jag mest glad över att jag fick vara med om den historien i livet. Han var ett utvecklande kapitel. Onekligen.

Nu har jag skriksjungit och dansat medans jag tog disken. Bättre humör idag, känner att styrkan och glädjen sakta men säkert kommer tillbaka.
Ska iväg till läkaren senare idag, tänker be om att få börja jobba igen. Det är dags, jag är redo. ?

Därefter tänkte jag dra till simhallen och testköra ett uttagningspass. För jag tänkte ta tag i det på riktigt nu, simningen alltså.
Jag simmade ju på en ganska hög nivå tidigare (tävlingsmänniska delux ?). Har fått möjligheten att få testköra med en grupp om 3veckor. Men de har intagningsprov, så det tänkte jag köra igenom idag. Se vart jag ligger. Tror jag kan fixa det, men det känns tungt ??

15dagar utan Smokelismoke idag, och alkoholen har aldrig känts mer främmande.

Det är egentligen helt sjukt hur många bajskakor som jag rest mig upp ur. Tur att man är envis i guess ?‍♀️

Fridens ?

Min tandläkare satte botox i mina käkmuskler. Hade bitit ihop så länge att jag var bortom bettskena ? Får ingen huvudvärk längre ?

Ikväll vill jag se någon bra film, äta tacos och dricka Coca Cola och kanske en a-fri Stout till filmen. Idag går jag in på dag 20 och det är fantastiskt härligt. Även om tankar på ett glas rosé, balkongen, kräftor dök upp i skallen redan i morse. Faan, det är inte lika mysigt att ha balkongkvällar längre, hittar inte riktigt någon mening med det. Jag är jätteglad över min nykterhet men bär även en sorg över att inte kunna kunna ta de där två (som alltid blev 5) glasen. Jag brukade köpa en flaska till varje tillfälle, ibland en liten 33 cl flaska. Fast ibland när min flaska var slut snodde jag en öl av maken eller tog en folköl. Ibland tyckte jag inte ens om det första glaset, men begäret ville ha mer.....

Jag har simmat på morgonen och ska nu fixa lite här hemma innan kvällen. På em ska jag gå ut på en längre promenad med hundarna och ev träffa en "hundkompis". Vi brukar promenera med våra hundar (ett par ggr i månaden) och prata oavbrutet om allt möjligt. Vi kan tala om medberoende, psykisk ohälsa missbruk mm. MEN hen vet inte att jag har problem och har druckit på ångst, stress och sorg. Vi umgås inte privat mer än på promenaderna, då det är hundar vi har gemensamt och en barndom med föräldrar med missbruk/psykisk ohälsa.

Jag har några mornar vaknat med spänningshuvudvärk ochär stel i käkarna. Jag tror att en bearbetningsprocess har startat, då jag inte dövar mina känslor längre. Undrar lite över vad som ska komma upp till ytan?

Jag är medberoende. Mina föräldrar lever och är aktiva alkoholister. De har brustit i sitt föräldraskap och jag har farit illa. Jag är uppfostrad med stryk, med livremmen eller handflata. Jag fick aldrig ha en egen åsikt, säga emot eller bli arg. Helst skulle jag vara tyst och inte ta plats. När jag gick i förskolan var jag tyst, svarade inte ens på tilltal. I skolan dagdrömde jag och såg ut genom fönstret. Jag var mager som en sticka och utvecklades inte förän jag var nästan 16 år (fick då små bröst och mens). Jag fick inte gå i gymnasiet utan tvingades att börja arbeta på ett ställe som mamma ordnat. Jag bar pottor, tvättade gamla mäniskor, bytteblöjor, skurade golv. Min lilla 45 kg kropp slet hårt men jag fann en inre styrka under de år jag jobbade där. Jag sparade min lön, så mycket som det gick. När jag fyllde 17 år flyttade jag till en egen lgh och kunde köpa egna möbler för mina pengar. Den frihet jag kände i mitt egna första hem, det var så stort, så stort. Att inte behöva vara rädd längre, att kunna somna tryggt, vakna trygg. Att slippa höra pappa skrika och bröla ut sin sorg (för han var/är så trasig). Att slippa bli hotad fysiskt och psykiskt. Jag brukar jämnföra min barndom och mina symptom med posttraumatisk stress, då jag växt upp i familjens egna krigszoon.

Nu tar jag en dag i tagen och idag mår jag bra. Just idag är jag stark!

Ibland tappar jag bokstäver eller kastar om dem, det är pga trötthet i skallen, men ni fatta....

Vinäger, nu står du stadigt på två ben?

Kramar
???

Hej!

Bra Vinäger att du håller på att fixa till det.
Det är många nu som tar rygg på dig..vet jag helt säkert.

Ha en förtrollande fin och vit helg min vän :-)

//John

Jag har en annan misse som ligger runt fötterna på natten ?

Det är ljuvligt med en kise på magen , de healar oss .
Min ligger ijämte i en korgstol, där jag har fötterna ,med en tass på min fot .
Önskar dig en härlig dag !

Dig idag oxå .
Så härligt det låter med att du har fullt upp (o inget sug), då ’hinner ’man inte tänka på alkohol heller vilket är superbra !
Det är ett bra tecken att inte känna att du behöver vara här hela tiden .
Heja dig o ha en härlig dag !
Kram

... bland annat med att vara nykter. Inga motgångar alls, inget sug.

Tack för respons, jag blir så glad. ♡ Det peppar mig oerhört.

Inser att jag är periodare - vad gäller att skriva här. Ser det som ett bra tecken att jag inte måste läsa och söka stöd här hela tiden, även om jag tycker att ni är som nära vänner. En balansgång. (Men vill fortsatt gärna ha kommentarer här, lite egotrippat...??)

Jasmine, FinaLisa, John, Nurture, Knaskatten, Sisyfos (kul att höra från dig) och alla alla andra:
God morgon! Jag har snabbläst ikapp, men hinner inte kommentera mera just nu. Vilka kämpar ni är! ♡ Nu provar vi tillsammans en naturligt vit helg. Men misströsta inte, blir den inte helnykter kommer det nya att vara det på.

Välkommen dag 10!

Kram

Så mycket kärlek och tacksamhet det finns i ditt inlägg- fint att läsa... Såg i min tråd att du kände dig trött, men verkar som om du mår bättre nu? Jag läser inte in någon trötthet i ditt inlägg;)

Önskar dig en fin fredag med dina barnen och missen! Kram!!!

.. det där med att tjata om vardagsbestyren förstår jag verkligen. Min exman gjorde inte många knop hemma... en av anledningarna till att jag skilde mig (dock inget jag rekommenderar;))

Styrkekramar till dig idag!??

..... ( drumroll )

Dag 29. Heh ! Brava mej.

Jag har en katt på magen. Skriver i sängen. Han är den ljuvaste lille missen. Stora ögon tittar på mej från bakom mobilen. En tass placerad på bringan. MIN matte. Ligg här nu. Smaka på morgonen. Rullgardinen böljar inåt av blåsten från det öppna fönstret och jag hör ett tåg på avstånd. Dagen vaknar långsamt.

Idag tänker jag med tacksamhet på mannen på andra sidan Sverige som lugnt och tryggt svarar på mina frågor när jag nojar. På mina de facto änglar; en som har spikat ihop min trasiga själ; den andre som skruvat ihop ryggen. Kollegan som insisterar på att äta low carb till middag och som sen insisterar på att cheesecake visst är low carb ! Jag skall hjälpa dej nu när jag har blivit flyttad. Vi känner varandra från ett tidigare jobb i ett annat land. Jag ska fixa, gumman.

Mina gryn sover lugnt i sina flickrum; de som var min absoluta prio när vi flyttade in. Den ena lever för böcker och är sällan så lycklig som när Stadsmissionen har 3 för 2 på böcker. Den andra läser knappt alls men är ordens prinsessa och kan få alla att skratta. Längesedan ni såg mamma förtvivlad och onykter nu. Så skall det förbli.

Starka karlar kommer snart och målar i mitt lilla hus. Min dröm besannades och jag kan göra fint. Det tog bara 3 år att klara av det finansiellt och energimässigt. År av snålande. En tandkrämstub kostar 8 kr på COOP. Man får rena tänder av den med. De skämtar lågmält; målar, bär och jobbar på. Skönt med gubbar som kan, i det här huset. Det har det aldrig sett under min tid som härskarinna och är för övrigt nåt jag aldrig varit bortskämd med.

Så mycket fint som kommer till mej nu. Ibland är väntan värd det. Längs med vägens alla försök var det värt det. Jag har inte fått en millimeter gratis, men idag cashar jag im mina ansträngningar och tar ut lyckan.

Styrkekramar alla fina forumvänner ?

.... och hoppas allt är bra??

Musik i mina öron "trygg och självklar..."
Vi kämpar på nyktra såklart...

Nya tag i morgon

Styrka till dig

//John

16/6- "Men jag har nog inte tidigare klarat mig nykter igenom lika många svårigheter"
Jag kan översätta ditt liv till mitt eget, fast med andra problem. Ensamheten du beskriver.
Kaos. Men ett lugn trots det. Kanske är meningen med det hela att vi ska se på livet på
ett annat sätt? Värdera livet på ett annat vis som nyktra? Jag vill ju alltid se en mening med
det som sker.

Men som du skriver. "Har aldrig varit längre från alkoholen än nu". Nej inte jag
heller. Inget sug. Ingen känsla för att ta ett återfall.

Uppfattar det själv som mycket märkligt.
Vart fan är suget??? Varför vill jag inte supa ner mig?? (Elevanse?) Vet inte men jag är tacksam
för att jag inte vill dricka trots allt. Jag är tacksam att du inte heller vill dricka. Trots allt.

Vi står still. Det ordnar sig.

Härligt att höra ifrån dig Lim ... Och att allt är bra ❤️ Ha ha .. lite morsa över mig ? Stort Stort Grattis till 1 År och 6 Månader ?. Wow .. Vilken kämpe Du är .. ❤️

på dej och skickar starka vågor. Allt väl ?

? Styrkekramar

Tack snälla Ler. Vi måste ha postat rätt nära varandra i tid för jag såg inte ditt inlägg ❤ vad gullig du är ❤❤❤ det mesta är bra och om några dagar ska vi åka iväg ❤ kram till dig!!

min Märthan ?

Tänker på dej och saknar dina klokskaper.

Styrkekramar från en annan undersövd och utmattad ?

Hej alla fina,

Skön blandning idag: förlängd sjukskrivning tills nya jobbet börjar, finaste ungarna hemma och en massa glatt pladder, katter som glider runt likt lata lejon i hettan och nu en lätt bris i mitt sovrum ? Sömn kom till mig !

Styrkekramar till er alla - är lite av en slak hjälte så här i värmen men jag är trygg och självklar i min nykterhet ?

Vi hörs imorgon ?

Oj justja tack för påminnelsen Jasmine!! Ska ju anmäla vab! Glömde helt bort det. Tack!!! ❤❤

Imorgon är det äntligen dags att säga att jag varit nykter 1 år och 6 månader. Jag har tyckt det i flera månader haha. Så nu var det på tiden. Tiden går både snabbt och långsamt på samma gång.

Första veckan semester var skit. Sedan kom jag på att det var den förra året med. Och då var jag så sugen på alkohol men höll mig. Denna gång inget sug men deppighet. Förrförra sommarn drack jag första veckan av semestern fastän jag planerat att inte göra det. Så det kanske är nån grej.... första veckan av sommarsemestern är ingenting för mig.

Denna vecka å andra sidan har varit jättebra. Sol och friska barn, mer än så kan jag inte begära eller önska.

Nu när jag landat i ledigheten önskar jag att den skulle hålla på flera månader.

Hoppas ni andra har det fint. Och nyktert.

Kramar!!

Kram vännen .. Känns som om det var ett tag sen du skrev .. Hoppas att allt är bra med dig o barnen och att ni kom iväg på eran mini semester .. som Du är Såå värd .. efter att ha jobbat så gott som ..,nästan hela sommaren ☀️☀️☀️ Igen hoppas allt är bra ?

Tack Finalisa ❤️??

Så han skrev. Jag skrev tillbaka. Fan. Jag tvivlar. Fanskap vad komplicerat detta känns. Vi ska inte bli tillsammans igen. Så enkelt är det. Jag skrev att jag någonstans ändå ville vara hans. För det vill jag.
Han svarade att han ville ville samma. Att han ville äga mig (det är typ högsta nivån inom Bdsm. Det är väldigt väldigt fint). Men han sa oxå att nu är inte vårt tillfälle. För blir vi tillsammans nu så riskerar vi att bli tillsammans av nostalgiska skäl. Och han har helt rätt. Såklart han har rätt.
Jag litar på att allt sker av en anledning. Humflum universum vill mig väl, allt sker precis som det ska just nu. Finner en viss trygghet i det. (Men snälla humflum universum, jag behöver verkligen en billigare och större lägenhet. Snälla? ?)

Jag behövde nog det i text. Så jag kan läsa igen och igen när minnet mitt sviktar. Vi ska inte vara med varandra.

Fasten jag är ledsen och marken skakar under mina fötter så försöker jag stå stabilt. Mina rutiner är mina kryckor. Jag vet att jag klarar detta också. Jag kommer överleva detta med.

Köttade ett pass på gymmet. Droppade svett på marken från mig. Det rann några tårar men ingen kunde ändå se skillnaden på svetten och sorgen. Det var rätt beslut. För varje dag tar jag hand om mig, minimi i got your back. Och bara för att jag kan ska jag nog ta en extra beasås till pizzan.

Fridens ?