Senaste kommentarerna i forumet

Jag måste ha.
Jag MÅSTE ha.
Jag måste HAAAAA..!

Att stå kvar i det.
Att känna hur magen vänder sig.
Hur allt protesterar.
Är upp och ner.
Hur obehaget stormar genom kroppen och sinnena.
Som om det skulle ges intravenöst

Att vara i det.
Kvar.
Och att inte måsta något mer än just det.
Det - och att dra nästa andetag.
Just då är jag i vändningen.

Ja, jag är alkoholfri sen 3,5 år tillbaka.
Nu går jag matchen mot resten av sockret, det missbruk som varat längst i mitt liv.
Känns som att detta med fel- och överätningen sitter väldigt mycket ihop med självbilden, självkänslan, tidiga jobbiga upplevelser, ja, you name it.
Precis som med alkoholen har maten haft funktionen att avleda, trösta och erbjuda mig en flyktväg.
Dags att frigöra sig från ännu en snuttefilt. ;)

Bra tips på smoothie, den ska jag testa.
Och heja dig på din resa också, Jasmine.
Vi kan förändra våra liv.
Kram!

the fight, ja. :)

En gång i tiden var både maten och alkoholen pålitliga följeslagare; dom fanns alltid där att ta till.
Tills nackdelarna blev så mycket större än fördelarna.
Lustigt som du säger att vi går under liknande regler, trots över- respektive undervikt.
Det gäller även det du skriver om att njuta av att äta - och inte som jag görgjort; bara mekaniskt mula i mig.
Har du varit lågviktare sen tidigare också, under stor del av ditt liv, eller beror det på det du gått igenom med hälsan nu på slutet?
Apropå hälsan så var jag faktiskt på hälsokontroll idag.
Blir en noggrannare genomgång i oktober, men både sockret och blodtrycket var bra.
Är tacksam för att kroppen orkar och bär och håller ihop trots min misshandel av den.
Kul med bok!
Är det den där omstartboken jag sett?
Min bok "Övervikt handlar om känslor" damp ner i brevlådan när jag var borta så den ska jag hugga tag i nu.
Laga mat är ett utmärkt sätt att undvika onödiga tillsatser och få koll på vad det är på tallriken.

Yes, vi är starka. Vi har gjort det förr. Nu är det dags igen.
Kram på dig!

Nurture vännen,

Aspartam är en aminosyra... Är inte rädd för ämnet längre av samma anledning.Det var du som lärde mig detta..
Proteindrinkar är väldigt bra att ha till hands.. Brukar köra detta.
Sockret undviks helt nu och är inne på andra dagen.. Mycket piggare. Trodde aldrig att jag skulle få sådan
omedelbar effekt.. Det gick fort herregud...:-)Att man kan må så bra utan större uppoffringar är ju kanonbra.

Styrkekram

John

Hej Studenten,

oj vad det händer saker här... Inte för att vara en party pooper, men hur mår du? Klart att det är bra att du är ute och träffar många människor och det är inget fel med att ha flera partners (primära eller sekundära eller vad man nu vill kalla dem), om alla är med på det. Men en liten bit av mig funderar på om det är ett flyktbeteende? Numera är ju en gammal tant, men för typ 20 år sedan så träffade jag många (!) män. Trodde att jag mådde bra av det och bara hade roligt. Men jag förstår att det var en del av mitt missbruk, mitt självskadebeteende och min totalkvaddade självkänsla. Det fanns även en del av ett återupprepande trauma i beteendet efter ett övergrepp, vilket inte gjorde det hela bättre. Egentligen mådde jag genomdåligt, men det fattade jag inte då. Kan säga att jag nu drygt 20 år senare bearbetar det som jag gjorde (och lät andra göra) då och som jag då inte förstod skadade mig ordentligt.

Med detta vill jag bara säga till dig att kanske stanna upp lite. Andas. Känna efter. Fundera. Och vara rädd om dig.
Kramar

Du funderar en hel del på vad du behöver för att ha koll på alkohol. Utifrån dina inlägg så kan relationer och kanske närhet påverka i en positiv riktning och du vågar dig ut ur din "bekvämlighetszon" för att nå det. Starkt. Du ger fina reflektioner i andras trådar som handlar om alkohol. Om du skulle ge dig själv ett gott råd gällande alkohol, hur skulle det låta?

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tittar in till dej och ser om nån är hemma ?

Kanske är du på resande fot..

Hoppas allt är väl !! Så bra som det kan vara...

Styrkekramar ?

Hej alla kompisar !

Det finns jättebra proteinshakes utan tillsatt socker, med olika smaker. Jättegott och mättande ! Av samma märke finns även vaniljkvargen utan tillsatt socker. Den är krämig och lätt, i 500 g burk.

Min utläggning om aspartam känner John väl till, men vi retas lite med varandra om vad man kan läsa sej till på internet etc..

Idag blir en trygg nykter dag med ett viktigt möte med en ny chef, som precis förlorat en förälder. En fin man.

Jag är ju omgiven av professorer i skolmedicin i den smala och breda bemärkelsen och har en allergologdocent i familjen .. lägg därtill en gammal kompetens i livsmedelslagstiftning så förstår ni att min fascination ( och skepticism) till mat som medicin är total ?

Styrkekramar idag ?

Rastlösheten verkar ha lugnat sig lite, det värsta av det i alla fall , var hyfsat nära att jag köpte folköl igår, gick fram till hyllan och kände lite på ett 6-pack Falcon, men jag kunde behärska mig och köpte lite godis istället. Någon gång då och då så har jag funderat över alkoholfri öl, men jag tror det enbart vore dumt, alkoholfri öl är för personer utan alkoholproblem som ska köra bil inom kort, inte för mig.

Snart dags för ett möte på psyk, några dagar kvar - känns inte alls bra - jag vet inte vad jag ska säga.
Hur känner du inför framtiden? - Inget alls, framtiden finns inte just nu.
Hur mår du? - Så skiftande att jag knappt hinner svara på frågan innan svaret ändras.
Hur sover du? - Tackar som frågar, första frågan jag har ett konkret svar på; nästan oförskämt gott.

Ny dag med doft av regn. Ser fram emot att ge mig ut, även om destinationen är oklar.

Puss & Kram på er.

Blev lite glad imorse, en tjej undrade vart jag tagit vägen efter att ja slutat svara. Första tjejen som ser bra ut, men hon är kanadensisk och bor i Sverige. Så hon kan inte läsa min presentation på svenska. Inte konstigt att hon hon tycker jag är intressant eftersom jag ser ut som en gud men faktiskt har många brister bara hon kan läsa. Vad händer när jag berättar på engelska åt henne. Jadu

Du har tagit ett beslut som mognat under lång tid. Alkohol är inte för dig. Samtidigt hänger ganska påträngande tankar kvar med hopp om lindring från ångest. Så fint att du skriver här och kanske läser i andras trådar, du är inte ensam.

Jag gissar att du under ditt barns första år känt såväl glädje som oro och att en längtan om en paus från dessa intensiva känslor kan vara efterlängtad. Du är modig som söker stöd, på vårdcentralen och här. Jag hoppas att du stannar hos oss och fortsätter berätta hur det går för dig. Det tar lite tid innan en tråd får fart ibland.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hälsar på i din tråd och vill bara säga att du gör det så bra!!! Jag förstod det som att resan var alkoholfri även om den inte var helt sockerfri. Man kanske måste nöja sig med en sak i taget ?. Tips mot sockersug som dessutom ger "bra" kalorier är smoothie på osötad mandeldryck, blåbär, spenat och proteinpulver med vaniljsmak (eller kanske banan). Det hjälper.. tycker jag i alla fall...

Kram?

Jag dämpar mitt sockersug med en proteindrink med bär, tror oftast att jag är hungrig när jag blir sugen på socker..

Nurture, skönt att allt verkar bra med dig! Var längsen jag skrev i din tråd, men jag läser allt!

Kram?

Och vill du berätta vad som hänt? Jag blir ju orolig för dig....???

Kan ju vara bra att inta lightcola för att dämpa sockersuget..
Lite sötma iaf..

Käre John,

Det är ju lätt att bevisa. Om du har tillgång till ett blodsockertestkit kan du mäta blodsocker före och efter du intagit tex 2 glas rödcola och 2 glas cola light, respektive ?

Låter rimligt.. tror på dig..
Jag vet att du kan din sak.

Kram

Dag 133.

Idag hade jag garanterat druckit om jag inte var på antabus. Allt är så högljudd alla ljud stör mig, ovanligt beteende stör mig så jag blir illamående, ringsignaler på folks mobiler får mig att gå i taket, fått utdragen panikattack hela dagen som irriterat mig. Torr i munnen och törstig också

Om 13dagar går jag kanske inte på antabus, kommer jag ge in å dricka alkohol på liknande dagar, kanske efter ett tag.

Sockerlobbyn vill ha det till att det är sämre än socker.

Internet är fullt av konspirationsteorier att det är carcinogent och är beroendeframkallande.

Kemiskt är det två olika substanser som har helt olika effekter på kroppens organ. Aspartam påverkan inte blodsocker, insulinbehov etc

Du får avgöra själv; jag vet vad jag tror på ?

Lurar man kroppen med Aspartam? Uppfattas det som socker av kroppen?
I så fall kanske det inte minskar sockerberoendet.
Bara en fundering..

Annher01

Jag blir alldeles kall. Tänker du på riktigt satsa på en man som är alkoholist, bostads- och arbetslös? Jag säger SPRING medan du kan! Du är värd så mycket mer! Det finns miljoner karlar därute UTAN problem, välj en sådan så får du garanterat ett mycket enklare liv!
Om du är ute efter utmaningar så köp ett gymkort, gå en kvällskurs eller vad sjutton som helst. Den där mannen kommer bara att ställa till problem för dig och dina barn. Om du har svårt att tänka klart så tänk på dina barn- de är värda en bättre styvpappa. Någon som åtmindstånde har bostad och jobb!

Käre John,

Vad kul att vi kan fortsätta racet tillsammans !

Jag mår ju bättre utan socker som verkar påverka mina hjärnsubstanser. Men mina kära aminosyror ( aspartamet ) tröstar i munnen när sötgrisen vill ha sitt !

Kram ?

Kanon... Jasmine kör också och u.t. utan socker med början idag.
21 dagar ska det bli.. hmpf.. ;-) nåja men värt ett försök i alla fall.

Kram

John

Hittade detta på nätet.
Tråkig men sann beskrivning,åtminstone i mitt fall hur mina relationer ofta sett ut.

Molly's best friend Lucy* began taking heroin when they were both 18. "Since then, I've supported her through countless crises. She'll be in some awful situation and even though she's got herself there, she needs help getting out of it," says Molly, who is now 26 and a trainee solicitor.

"Usually I'll help her and things will be OK for a bit, but then she'll have another crisis and the process repeats itself. I feel so tired and frustrated with the whole situation, but that's just the way it goes."

For years, Molly tried to steer her friend onto a different path. When Lucy seemed apathetic about applying for university, Molly wrote her applications for her. "But then she got kicked out of college because she just didn't go. Until recently, I was transferring her money every few days because she told me she had no money for food… and this is just the tip of the iceberg."

When someone becomes addicted to drugs or alcohol, their friends and family often end up in a situation like this, picking up the pieces. But, according to Dr. Robert Lefever, founding director of the PROMIS recovery clinic in the UK, repeatedly helping an addict with their problems could be symptomatic of a different kind of problem, one he calls "compulsive helping."

"Wanting to help a friend or family member in crisis is natural, but the first thing I have to do when treating an addict is peel off the compulsive helper," he says.

According to Lefever, who is one of the only mental health professionals to speak widely on the phenomenon, compulsive helpers often end up trying to run the addict's life for them, taking on their responsibilities and consequently stopping the addict from learning from their mistakes. "It's a common dynamic, because addicts go looking for compulsive helpers and compulsive helpers go looking for addicts. The need to be needed meets the need to be fixed."

The alternative to compulsive helping, he continues, is tough-love. "If you have a partner who is a gambler and you pay off their debts, that's your compulsive helping. You've made their addiction worse. It'd be better for them to go bankrupt or to prison."

ADVERTISEMENT

The concept feels counterintuitive "because we're taught to praise people who put other people before themselves," says Lefever, who set up a support group in London for compulsive helpers called Helpers Anonymous. They meet weekly and run on the same model as Alcoholics Anonymous. The 12 steps include mantras like: "We admitted we were powerless over other people's lives and our own compulsive helping, and that our lives had become unmanageable."

The reason for creating a space for compulsive helpers to meet is simple, Lefever says. "By coming to Helpers Anonymous, compulsive helpers acknowledge that ultimately they can't do anything to stop someone else engaging in self-destructive or addictive behaviour. But they can alter how they respond to it, in a way that's more constructive for both parties."

For something vaguely related, check out this classic VICE doco:

He says the hardest part of unlearning compulsive helping is standing back and letting the addict suffer the full consequences of their actions. "It's not easy, but sometimes you have to leave people in the pain that they've created. You didn't cause the pain, you just didn't bail them out.

"Maybe another compulsive helper will step in to fill the gap, or—and this is what we hope for—maybe the person will step up and take responsibility for themselves. That's not to say you should deny someone care and compassion. But you have to draw the line between what is healthy and what is unhealthy."

Compulsive helping can happen at work, too. "A compulsive helper will be a compulsive helper across the board, tidying up people's messes, taking on work they weren't asked to do," says Lefever. "They often work in care focused professions—social work, nursing, or legal aid. You hear stories all the time about the nurse that does 20 hours of unpaid overtime, but they don't need a medal, they need help."

"I've managed addiction services for 10 years, and I often see practitioners who get too involved with helping their clients," says Stephanie Chivers, a habit and addiction specialist. "When a client calls them in a crisis and says 'I need to see you today,' they will look at their already-packed diary and make time. They make their clients the centre of their world at the expense of other aspects of their life."

By doing this, Stephanie explains, practitioners are compromising their own happiness and their ability to make sound professional decisions. "I probably see it more among women than men, but in my experience there tends to be more women working in supportive services anyway."

Although compulsive helpers and addicts are commonly drawn to each other, compulsive helpers can also end up helping people that don't have addiction problems. "I had a friend in an emotionally abusive relationship," says Trish*, 28, a journalist. "Time and time again I would cancel my own plans to comfort her when they'd had an argument, or he'd done something that should have been unforgivable."

ADVERTISEMENT

Trish remembers investing emotional energy into the friendship, only to have her friend inevitably get back together with her boyfriend. "The next day they'd be back together, and I'd be left feeling totally drained. I'd hear from her again a few days later when there was another crisis and she needed to hear my pep talks." Eventually, Trish moved to a different city. "We lost touch and they broke up about a year later."

As for Molly, she is currently trying to cut ties with Lucy. "We decided to go to a festival together but she didn't have any money, so I saved up and paid for both of us, meaning that I didn't have much free cash," Molly says. "Once we were there, she ditched me for a guy she'd just met who bought her alcohol... because I said I wouldn't."

på dig, och tack för ditt uppmuntrande inlägg.