skrev Nurture i Stänga av hjärnan

Åh, vad jag sov ! Inga problem alls med att somna, eller somna om. Ett litet möte idag, men inte de sista dagarnas fysiska arbete. En sval bris.

Det blir en bra dag ?


skrev FinaLisa i Ett ärligt försök!

Klart att du fixar det här???
Hoppfulla lyckokramar till dig från mig???


skrev Huskatten i Blandade känslor

Ja, hur förhåller man sig till en partner som dricker? Är det ens möjligt? Jag klarar det dåligt i alla fall. För att jag är för övertygad om att ruset förändrar vår uppfattning, humör och hela vårt sätt att vara. Men, om jag bytte plats med min man. Och var den som drack i hans nyktra sällskap. Skulle jag känna likadant då? Vara lika övertygad om att den irritation jag känner är påverkad av mängden alkohol i blodet? Troligen inte. Man är ett med sitt rus. Och man har förstås rätt att uppleva och ge uttryck för vad man känner då också.

Nej, jag har svårt att leva med en person med alkoholproblem. Du har svårt att leva med någon över huvud taget, säger min man, och tillägger - och det säger du själv också. För det gör jag. Jag passar dåligt in i ett förhållande. Men rört mig genom livet som i evig pendelrörelse mellan sorglig ensamhet och tungsint tvåsamhet.

Innan vi träffades, han och jag, var jag rätt klar över att jag som 50+ och lätt alkoholiserad inte skulle ha så stor chans att träffa någon annat än en annan suput. Vilken vettig man vill ha en fyllkärring, typ. Jag var alltså inte så förvånad att den man jag började umgås med visade sig ha egna alkoholproblem. Men jag tänkte att det kanske rent av kunde vara bra? Att vi kunde hjälpas åt att välja nykterhet när vi träffades, och var väldigt noga med att vi inte skulle dricka alkohol tillsammans. Det tog mig många år innan jag fattade att han ägnade sig åt ett smygsupande när han var tillsammans med mig över helgen! Hade aldrig fattat varför han ibland blev så "konstig" och "trög"!

Det är förstås fel att skylla alla våra svårigheter på hans alkoholproblem. Vi har förmodligen större svårigheter enbart genom våra olika personligheter, och med min autistiska läggning. Alkoholen gör det bara inte lättare.

Samtidigt har jag hans smygsupande att tacka min nykterhet för. Nu när jag sett det hela utifrån. Hur det påverkar och förändrar personligheten. Orken, humöret, förståndet. Det känns som om jag aldrig någonsin mer kan tänka mig att utsätta mig själv för något liknande. Inte för att livet blev så mycket bättre för mig som nykter. Eller för att jag blev en bättre person! Långtifrån. Jag kanske rent av hade mer tålamod med livets motgångar som alkoholiserad. Men jag vill ändå inte tillbaka till det sättet att leva. Det var en sådan hopplös fixering vid centilitrar att köpa in och beräkna förbränningen av med tanke på eventuella åtaganden dagen efter. Meningslöst. Inte för att livet har större mening idag, men det är friare. Jag känner mig mer fri.

Jag bara önskar att jag kunde ha förändrats mer. Blivit med känslosam och varmare. Utstrålat med glädje så att min man slapp att känna sig så utanför. Jag förstår vad som brister! Men kan inte förändra mig. Kan tyvärr inte förklara det i ord för honom heller, eftersom det är så främmande för honom. Och lite ointressant också. Var annorlunda bara! Tänker han nog. Att bara höra en massa förklaringar hit och dit är inte intressant, för det leder ju inget till. Det har han säkert rätt i. Men jag är mest tanke, och inte så mycket känsla. Eller handling. Där är vi olika.

Ja, jag vet inte hur jag ska förhålla mig till att jag valde nykterheten till slut, och han inte gjorde det. Det skapar svårigheter, samtidigt som det ger mig en regelbunden påminnelse om vad jag valt bort. Jag vill fortsätta välja nykterheten oavsett hur livet är för övrigt. Men, mitt val skapar också en konflikt i sig. Där han förmodligen känner sig mindre lyckad som inte kan dra ner på, eller sluta dricka. Jag vet inte hur jag ska kunna förhålla mig till det på en bra sätt. Jag tror helt enkelt inte det är möjligt. Sedan är fråga hur dåligt det är att leva så, för honom. Och för mig.


skrev Nurture i Stänga av hjärnan

Nurture är mitt namn. Mina känslor är sällan ljumma. Måste vara snäll mot mej själv.

Hoppas sömnen kommer snart..


skrev John-Erik i Ett ärligt försök!

Kommer här... Du har det som krävs Vinäger. Är helt säker. Du skriver ju som om du är i startgroparna och gubben
din är med :-) bara en sån sak. Det kan inte bli bättre förutsättningar. Kör på nu du fixar det..
Vinfacet får du bort på 10-15 dagar. Du har ju långa nyktra perioder att se tillbaka på om jag minns rätt nu..
Visst hade du månader? Tänk på hur du gjorde och tänkte då. Gör likadant nu som då när du lyckades.

Mina varmaste styrkekramar.

Stort lycka till vännen <3.

//John


skrev Kärleksguden i Fan vad jag är åtråvärd.

Tog en bild på mig själv idag. Nu med 86dagar under bältet har ansiktet smalnat av en hel del. Jag blir glad av att se mig själv i spegeln. Jag får mer självförtroende.

Jag la upp bilden på en dejtingsida. Hoppas någon finner min bild intressant och vill prata lite. Hehe

Nu samma dag så har jag kommit fram till att jag suger på att planera. Jag vill ut och fiska. Så då bokade jag lördagen som kommer såklart; det ska tydligen åska och bli riktigt pissigt ute. Kanske inte blir nå fiskande på lördag men lite middag istället. Får se

Peace


skrev Nurture i Ett ärligt försök!

... vilket underbart inlägg ! envis, hoppfull - och stark ! Du låter stark och glad och allt går ju verkligen åt rätt håll. Känn mitt stöd. Det här fixar du ! Du har hittat den bästa vägen för dej och vi alla på forumen lyser upp din stig liksom vintergatan en klar natt.

Styrkekramar ?


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Oj, blir tårögd och tjock i halsen av att läsa era kommentarer. Omtänksamma, välmenande och inte minst en del tankeväckande. Känner ibland att jag inte är värd respons, då jag inbillar mig att jag inte försöker tillräckligt (fast det ska gudarna - och ni - veta att jag gör, trots att det kan se ut på olika sätt).

Som de senaste tio dagarna, till exempel. Har haft semester och varit på den årliga rundan till alla vänner och släktingar. Lunch här och middag där. Kände redan innan vi gav oss av att det inte skulle hålla. Alla dricker vad jag upplever måttligt och jag är tacksam för åtminstone det. Inga fylleslag på långt när. Jag har druckit precis som de andra den här semestern. Hur det kunde funka? Jo, bara för att jag vet att det blir några öl till kvällen behöver jag inget under dagen. Längtar inte ens. Hållbart i längden? Nej, självklart inte! Så dum är jag inte att jag inte fattar det.

Min verklighetsfrånvända strategi under resan är nu dock ett minne blott. Hemma igen och helnykter. Under omställningen går min hjärna på högvarv och klurar på fortsättningen. Är egentligen lite av en allt-eller-inget-person. Tror att jag tjänar på att göra som flera andra här: Gå All in! Ändra om mitt leverne på flera sätt. Har vid flera tillfällen i livet gjort sådana resor med bra resultat.

Är mycket fåfäng och trivs inte alls med den A-övervikt jag skaffat mig. Har också ett wineface jag tycker blir alltmer utpräglat. Konditionen är inte på topp (dagens understatement). Så nu tar jag tag i mycket på en gång. Kanske någon här fullt förståeligt skakar på huvudet och suckar lite medlidsamt: "Ska hon börja om nu igen..." Inte elakt, förstås, men erfarenhetsmässigt logiskt...

Men jag måste prova i en annan ände. MÅSTE! Jag vill vill vill så förtvivlat gärna lyckas. Tänker på ADHD:s ord om motivation och det är säkert så, men hoppas på att den starka motivation jag nu känner räcker för att hinna göra mig stabil i mitt vita liv. Att den ger mig tillräckligt många dagar för att jag naturligt ska klara av eventuella sug. Naivt kanske, men j-vligt hoppfullt.

Detta inkluderar även en hel massa strategier. Har bokat in mig på olika träningar flera dagar i veckan. Lagt om kosten. Ändrat mina arbetstider, är sällan ensam hemma de första veckorna. Som sagt, strategier is da shit!

Min man har gladeligen hoppat på tåget, så som vanligt har jag fullt stöd även där. Han har alltså inga egna A-problem, men hänger på hälsostilen.

Som sagt, tycker att jag, tvärtemot vad jag brukar, låter lite naiv. Men det är nu eller aldrig känns det som. Går det inte vägen den här gången är jag tvungen att söka hjälp (som flera av er också föreslår och som säkert inte alls är läskigt och som jag beundrar alla andra som gjort och som nog är det bästa och som...).

Snälla underbara forumvänner, önska mig ännu en gång ett stort LYCKA TILL, har nog aldrig behövt det mera än nu. Tack ännu en gång för att ni finns. ♡

Kramar från en vilsen och livrädd, men även en envis och mycket (intalar hon sig iaf) hoppfull Vinäger


skrev Märthan i Gör Om gör Rätt

Det var jag som hade blivit utloggade insåg jag, har nästan alltid för brått ?


skrev Nurture i Gör Om gör Rätt

Jag ser fortfarande vilka trådar som är uppdaterade ...


skrev Sigge69 i Gör Om gör Rätt

Gött mos
Dag 4 ✔️
Jävlar vad bra!
Kram S69


skrev Märthan i Gör Om gör Rätt

Inget att oroa sig för, jag checkar in dag4 men ryggen rak ?

Började dagen med ett fyspass (läs lassa in ett par kubik ved i boa) och sen iväg med barna till frisör, hämta kompisar etc... haft fullt upp.... har inte hunnit uppdatera mig men gillar inte den nya siten, gillade när man kunde se vilka trådar som hade nytt och klicka in sig på de direkt... sen hade siten loggat ur mig och gjort om min e-post, skitskumt.

Anyhow... jag mår fint, fick sova hela 4h inatt, det ni. Så ärligt är jag sååå trött, väldigt rastlös trots att jag gör saker konstant. Inte sugen men kan inte sticka under stol med att det hade varit gott att känna alkoholens värme och avslappning, men då påminner jag mig fort om timman, att efter den magiska timman är det bara en nedförsbacke ner i gyttjan.

Gubben har börjat få känna av ledan och ångesten, tråkigt att se men det är nyttigt att både genomlida och åskåda.

Vinägermamman. .. Jupp, det senaste halvåret druckit alla dygnets vakna timmar stort sett, t o m på jobbet, fy fasen så pinsamt. Men det är slut med det nu. Finito.

Sigge... ingen oro, du har en like i envishet ?????

Förresten, idag var första gången jag kände hunger på åratal! Minns iaf inte när. Sån där hunger så det suger o kurrar, inte bara sugen. Underbar känsla, blev dock lite väl mätt ?


skrev Rosa-vina i En dag i taget resten av livet

När de invanda rollerna förändras och en person slutar dricka, vad händer med ens partner då? Att en person missbrukar genererar flera medberoende i en familj. De som har fått anpassa sig och hjälpa till att hemlighålla familjens sjukdom. Lyssnade på närvaropodden, avsnitt 3 om missbruk/beroende. Camilla Kuylenstierna berättade om hur hela familjen ofta behöver hjälp när den beroende blir nykter. Rollerna skakas om och det är inte alltid den medberoende partnen klarar av att huvudpersonen blir nykter. För vem är hen då?

Jag har läst på flera trådar att partnern kommer med a och erbjuder den som valt att sluta pga ett missbruk/beroende. Det är jättejobbigt att ha en partner som dricker när man valt att sluta, men att bli lockad/erbjuden a är katastrof. Det gör också återfallet lättare för man vet att partnern inte kommer att blir arg? eller?

Jag har återfalligt flera gånger och oftast på fest/event men också hemma. När jag vet att maken vill dricka har jag bett honom köpa åt mig också. jag vet att han blev glad över att inte behöva dricka själv, även om han inte lockat med a direkt. Men indirekt har han gjort det genom att tala om att han ska till bolaget efter jobbet. Där ger han mig en öppning...

Detta är min fjärde nyktra omgång och idag är det dag 12. Jag vet att min riskperiod kommer om ca 10-20 dagar, när min hjärna kommer att försöka lura mig att nu kan det väl räcka... Jag planerar nu in lite olika hälso aktiviteter framöver. Jag ska med dotterna på Spa i slutet på månaden och funderar på en hälsokryssning. Jag har återupptagit min Yoga och idag köpte jag en Yoga/massagerulle, lite nya sportkläder, fräsha duschkrämer mm. Vill känna att jag har det bra och inte "förlorat" något.


skrev Studenten i Jag är klar.

Testade lite kläder här hemma. Sådanadär som varit för små som man kanske kan ha på sig någongång i framtiden. De som inte har minst ett sådant plagg hemma, ljuger ?

Jag har flera. Testade en klänning iaf, den brukar passa när jag är smal. Och den passade. Vilket var lite weird, för jag är inte smal ännu. Så jag ställde mig på vågen och såg att jag gått ner 10kg.
Ändock, så brukar inte denna klänningen fungera förens jag är på 75kg. Och nu låg jag på 82. Så det är ju lite weird. ?‍♀️

Hur som! Kul att den passade, kanske kan ha den nästa vecka. Den är skitsnygg, en skjortklänning i svart. Smalt bälte i midjan. Lite djungelchick, och jäkligt kort. Såååååå benen ser bananaslånga ut. Och jag har snygga ben. Speciellt nu när de är sådär gyllenbruna och starka oxå ?

Vill fortsätta testa lite kläder men alltså det går inte. Det är för varmt. Hjärnan har lugnat ner sig lite idag, men märker att mina tankar fortfarande är lite hyper.
Lägger fokus på djupandning och tvingar mig att ta det lugnt.

"Vad hade jag sagt till min bästa kompis tänket", ni vet.
Ta ett jävla chillpill. Så det gör jag. Chillar alltså, utan piller.

Fridens ?


skrev Studenten i Jag är klar.

Eftersom jag var sjukt hyper igår tog jag theralen vid sängående också. Poff sa det och 12h sömn.
Gillar inte riktigt theralen, men väldigt oklart om jag skulle kunnat somna utan det igår.
Satan vad fuktigt det var i Sthlm i går också, helt fuktigt inomhus.

Vaknade upp och var sugen på godis, så det blev det. En påse gott och blandat och en pingvinstång. Med en kopp kaffe och en protteshake... bra Där! Lol.

Idag ska jag träffa lite polare och gå till Pride. Det kanske ni inte visste om mig, men jag är väldigt insatt i hbtq rörelsen.
Mer kärlek och fri kärlek till alla, oavsett vilket kön man identifierar sig som eller attraheras till. Det finns mer är hetro och monos här i samhället. Tacka gudarna för det ?
?❤️?


skrev Studenten i Jag är klar.

Eftersom jag var sjukt hyper igår tog jag theralen vid sängående också. Poff sa det och 12h sömn.
Gillar inte riktigt theralen, men väldigt oklart om jag skulle kunnat somna utan det igår.
Satan vad fuktigt det var i Sthlm i går också, helt fuktigt inomhus.

Vaknade upp och var sugen på godis, så det blev det. En påse gott och blandat och en pingvinstång. Med en kopp kaffe och en protteshake... bra Där! Lol.

Idag ska jag träffa lite polare och gå till Pride. Det kanske ni inte visste om mig, men jag är väldigt insatt i hbtq rörelsen.
Mer kärlek och fri kärlek till alla, oavsett vilket kön man identifierar sig som eller attraheras till. Det finns mer är hetro och monos här i samhället. Tacka gudarna för det ?
?❤️?


skrev Sigge69 i Gör Om gör Rätt

Hej M
Hoppas du har det okej!
Har koll på dig och blir lite orolig, när du inte uppdaterar din tråd.
Skriv gärna ❤️
Kram S69


skrev Kärleksguden i Fan vad jag är åtråvärd.

dag 86.

spydde upp antabusen.

tisdag och torsdag ska jag ta antabus. Har aldrig gillat smaken av antabus och har alltid kväljningar.

Så idag när jag drack antabus så kräktes jag, frukosten flög upp den med.

Skulle kanske kunna dricka antabus om man blandade ut det i saft eller något. Någon som har testat?

För jag tänker inte dricka antabus igen. Hatar smaken så in i norden. Usch.


skrev Vinägermamman i Gör Om gör Rätt

Tänker på dig undrar hur du mår. Har du sovit? Tycker att du är strong. Läste din förra tråd om att du behövde ha ett vinglas på natten t.o.m. Men det känns som att du har ett inre starkt driv och nu har bestämt dig. Peppkram!


skrev aeromagnus i Att sluta dricka med eller utan inblandning av sjukvården

Om du blir tagen för VAB två gånger på ett år så inleds en körkortsutredning. Om du tar hjälp kommer du inte vara orolig för ditt körkort, inte ens om du ska vara yrkeschaufför. Ursäkta jag skriver så här men att vara alkoholist är som att ha en annan typ av medicinsk sjukdom som ex diabetes. Sjukdomarna och dess symtom är ju helt olika och har lite olika konsekvenser. Så ta du all hjälp du kan få för ensam är inte stark.


skrev Ullabulla i Tankar på 163:e dagen

Som att du skulle behöva en stödgrupp?
Länkarna AA eller någon samtalsgrupp som är i samma sits som du.
Trött på drickandet,men med svårigheter att starta om ett nytt liv där alkohol inte ingår.

För mig som medberoende så har resan varit på liknande sätt.
Substansberoende har jag inte varit.
Men av relationer och framför allt dysfunktionella där jag fått vara hjältinna.

När jag styrde om mot nya mål så kändes det som att det inte fanns några alls.

Livet var tomt och meningslöst och jag halkade hela tiden tillbaka till gamla beteenden.

Så det är ju inte bara att avstå det som bryter ned en.
Det är ju också att veta var man ska styra skutan.
Men nu skriver du igen.

Det är ett gott tecken.


skrev Nurture i Stänga av hjärnan

Visserligen inte 100% lchf - men jag var tvungen att få ägg och kaviarmacka på knäcke. Kroppen skriker efter salt ! Mmmmmm ?


skrev Ignoramus i Tankar på 163:e dagen

Har en massa negativa tankar just nu.

Jag har försökt att styra upp livet så gott jag kunnat, samma gamla känsla gnager i hjärnan på mig.
Ingenting förändras av sig själv. Det jag har förändrat är mitt drickande, inget annat.
Inga försök tycks goda nog, och i det stora hela har ingenting egentligen förändrats.
Samma gamla skit, rent ut sagt. Jag skulle vilja skylla ifrån mig, men det kan jag inte.
Jag har ingen motivation, ingen viljestyrka, ingen karaktär att tala om.
Lallar omkring bara, jag väntar inte ens på bättre tider, för som jag sa:
Ingenting förändras av sig själv.
Det känns som om det gör varken från eller till om jag dricker eller inte.
Och det gör det inte heller. Vet inte vem jag försökte lura.
Ständigt som ett jävla mantra:
Ingenting förändras av sig själv.
Men vad fan ska jag göra?
Lust att spy ut alla jävla tankar som galla och börja om igen.
Men det löser sig väl, eller också inte.
Som jag ser det just ikväll, inte.

Nu har jag gnällt lite som en av kungarna i sandlådan.


skrev Studenten i Jag är klar.

Min hjärna spinner idag. Spinner spinner och tänker massor. Alla tankar går i 300kmh. Googlade bieffekter på voxran om det kunde vara något, men hittade inget om det. Svårt att sitta stil. Sjukt med energi. Googlade mani och hypermani också, men icke. Passade inte heller in. Skönt ifs. Kanske behöver jag fysisk aktivitet varje dag helt enkelt? Som en hund? De behöver ju olika beroende på ras.

Kan ju vara så min hjärna fungerar? Alla synapser börjar connekta med varandra igen. Svårt att hålla koncentrationen. Förutom på honom, exet. Läser hans meddelande igen. Ser olika vägar på hur detta kan gå. Allt från att vi redan är
Tillsammans igen till att inget händer till att vi blir kks...

Vad menade han med att han tänker på mig, mycket.
Är det ett sätt av saknad eller är det att han vill ses för avslut.
Borde egentligen försöka lägga alla tankar kring honom på is. Såg att han hade spelning i kväll.
Lite tråkigt att inte se den, men vi är inte där ännu.

Fick en fjäril i magen tidigare idag, farligt. Men hellre en fjäril än tårar. Fan kärlek gör en koko.

Och mina grannar röker seriöst en gång i kvarten. Störigt, idag har jag nikotinabstinens. Men just idag är jag rökfri hela dagen ;p

Bröööööööl kan man stänga av hjärnan? Bara sätta den på standby 15 minuter en kvart?
(Här tror jag många använder alkohol för att stänga av) (jag tror jag kan ha gjort det också) (förut alltså, inte nu...) (vaddå tänker på mig, mycket..... ?!?)

?