Senaste kommentarerna i forumet

Jag går in på dag 9 idag och det fungerar skapligt bra. Visst kommer det tillfällen när ett glas rosé passer hjärnan och lusten pockar på. Jag kommer att utsättas för prövningar nu när vardagen, jobb och det blir fler kontakter med vänner som dricker a. Jag har haft nyktra perioder tidigare och vet numera vilka "riskområdena" är. En gång tappade jag min nykterhet på ett event. Plötsligt hade jag ett glas Champagne i nypan, bara jag klev innaför dörren. Jag hann inte ens reagera, förän jag stod där med glaset och drack. jag blev överrumplad och vanan kickade in. Sen tog begäret över och det blev 3 glas rött vin till buffén. Allt var gratis och gratis är gott. Det sabbade min nykterhet (mitt eget fel såklart) och efter tog det inte länge förän jag var uppe i min vanliga ranson.

Men idag är jag nykter och bättre rustad. Jag vet att jag aldrig kan vara säker och måste därför vara på min vakt o offentliga sammanhang. Hemma finns bara lite gammal äcklig likör som ingen vill ha. I kylen finn bara alkoholfria drycker. Köpte en BiB med äppelmust igår och några flaskor kombusha med ingefära/citonsmak, riktigt gott. Min man köpte a-fri öl och sa -Nu är det slut på drickandet (hoppsan!). Jag vet inte om det gäller även fre-lörd? Vill inte pressa honom, han måste välja själv. Han är inne på sin dag 3 idag och redan igår pratade vi mer och hade en fin kväll. Vi gör våra egna resor men glad att vi kan stötta varandra. Vill han dricka några öl på helgen (dricker aldrig vin eller sprit) är det hans val. När jag märker att han blir påverkad drar jag mig tillbaka med en bok i sovrummet. Jag har väldigt svårt för berusade personer när jag är nykter, det ger mig stark ångest (barndomstrauma).

Nu ska jag gå och sova en stund, är så trött. 4 timmar sömn är för lite, natt efter natt. Denna värmen puh....

En dag i taget....

here I come ?

Heja mej !

Jag har följt den gamla ” förändringstråden” och den har ju fyllt sin funktion , du har förändrats ?
Din texter visar en person som är vaken, intelligent ,skör och som besitter en hel armé av jävlaranamma därför fixar du det !! ?

Var hos mina föräldrar igår. Kändes konstigt eftersom dom vet om mina problem och senaste episoden. Kändes som om jag behövde säga något men vad kunde jag säga?! Jag ska inte dricka igen?! Jag har sagt det förut... Nu är det liksom bara att hålla hårt i hatten när det blåser. Jag har lovat dem tidigare och inte klarat det.
Skillnaden nu är att jag inte vill göra det för någon annan än mig. JAG vill inte vakna med ångesten. JAG vill inte skämmas över mina beslut. JAG vill vara nykter och stolt. Om mina föräldrar sen blir stolt över mina beslut så är det en stor bonus eller vad man ska säga...

Ja det kan bara bli bättre, jag ser fram emot att hitta tillbaka till mig själv igen. Jag vet att kommande dygn kommer vara fysiskt tuffast sen kommer den riktiga kampen.

Idag ska jag försöka landa, njuta av vädret, planera för hur jag ska möta ångesten, inte fly eller stänga av, möta.

Kikar ut genom fönstret från sängen, har varit vaken sen 02. Aldrig mer ska jag må på detta vis. Stolt över mig själv som tömde boxen i vasken igår. Vad skönt det ska bli att sluta vara tjenis med personalen på bolagen! Veta att de Fattar!

Jag förbereder och rustar mig för strid

Sitter just nu på en camping på Gotland. Solen har just gått upp. Njuter av tystnaden. Bara fåglar som kvittrar. Ska snart svepa mitt andra glas med mineralvatten och gå ner och bada. Tänk så mycket bättre livet blir utan alkohol. Fortsätt att kämpa alla på forumet.

Jag tycker du har gjort ett bra val. Fortsätt så. Allt i livet blir bättre utan alkohol.?

Inte ens sömnpiller ville få min hjärna att chilla ner sig idag. Så fort jag blundar ser jag honom, och oss.

Det var länge sedan nu som jag inte kunde sova faste jag ville, samt sömntabletter.
Ska testa att ta 3 pillz i morgon istället för två och gå upp i vanlig tid.

Och jag skrev till honom. Nu mina damer och herrar, nu är jag sårbar. Nu kanske jag får ett riktigt avslut, så jag verkligen kan gå vidare. För svarar han nekande nu, så är det inte endast pga Alkoholen som vi inte är tillsammans. Då ska vi helt enkelt Inte vara tillsammans och då vet jag. Då kanske jag kan sluta hoppas att vi kanske kan hitta tillbaka till varandra igen.

Jag behöver väl ett sista avvisande för att kunna gå vidare.
Men nu har jag räckt fram min hand till honom. Så får vi se om jag gjorde rätt eller fel inom en relativ snar framtid.

Oavsett så jobbar jag med mina rutiner, försöker äta ordentligt varje dag, gör det jag kan gör att få sova, rörelse, vänner och nykterhet.

Jag vet i mig själv att jag klarar mig. Jag vill bara sluta sakna honom så mycket om hoppet ändå har dött. Vi får se ?‍♀️
Och inga cigg. Pers.

??????

så är här när du är redo igen :)
glöm inte att dricka extra vatten och liiite extra salt.

kram <3

tack sommarflickan <3 köpte faktiskt en ny ansiktsmask idag. tänkte lägga den lite senare i kväll. Ska bli skönt.
snart kväll, snart sömntabletter, snart sova. Hoppas på att få stänga av hjärnan lite.

Nuuuu teeeeeee... Och andas.

Du är så välkommen närsom?
Även om du inte skriver just nu på ett tag så finns du med ändå...?

Kramar ???

Tryckte på hjärtaknappen nyss :-).
Du fixar detta. Är övertygad.
Du har ett fint "track record" detta kan ingen ta ifrån dig.

Var rädd om dig..

/John

stort TACK för all er omtanke! ♡ Skäms lite för att jag inte uppdaterat alls.

Alla som "känner" mig förstår förstås hur läget är, även om det egentligen är riktigt hyfsat. Men... jag lever inte upp till mina egna förväntningar, motivationen är inte på topp, vilket gör mig begränsad vad gäller att skriva. Jag vill inte det helt enkelt. Är också rädd att påverka andra.

Dricker inga mängder, men lite varje dag. Kan för det mesta inte ta mer än 3-4-5 öl/glas vin per dag (tack gode gud för att min man vet - det försvårar på ett fantastiskt sätt). Vet också att om tillfälle ges passar jag på att ta lite extra, men det har knappt infunnit sig några sådana. Är mitt i allt tacksam att inga vodka-galenskaps-helger infunnit sig. De skrämmer mig mer än allt annat.

Förskönar inget, lurar inte mig själv, vet precis vilka problem jag har. Orkade dock inte ta tag i allt nu, hade bara känt mig misslyckad då jag inte klarar av den totala nykterheten för tillfället. Kommer dock att fortsätta kämpa, vet ju hur enkelt allt kändes i början av den vita perioden jag påbörjade i november förra året.

Likt en papegoja upprepar jag att jag ser mig själv som helvit i framtiden. Letar efter nödvändiga strategier och är övertygad om att motivationen kommer tillbaka.

Har läst igen det mesta av era uppdateringar, tryckt på hjärtknappen och ser hur ni kämpar. Wow! Jasmine, FinaLisa, Sommarflickan, Studenten, DrickLagom och alla, alla andra, ni är fantastiska, glöm aldrig det! ♡ Som sagt, vill inte skriva och kommentera när jag känner mig off, så detta får bli en samlad hyllning. ♡

I'll be back!

Så bra att du fixade festen utan att det blev allt för jobbigt just då. Sen att det blev jobbigt efteråt och idag är ju inget konstigt, det är ju en sorg du tar dig genom. Och den väcks till liv när du ser och pratar med honom. Så gråt så mycket du vill och kan, gå ut och powerwalks i rasande fart, titta på roliga filmer så att du får skratta, unna dig lite skönhetsvård, ansiktsmask, krämer, oljor osv. Ta hand om dig på den 40:e dagen.

Kram på dig

Emotionellt bakfull?

Tur att man kan ha mörka solglasögon ute, så syns inte tårarna.

Svår dag med maten. Noll matlust. Behöver äta. Tvingar i mig en smooty och proteinshake.
Köpte en pizza till i kväll. SKA äta den. Emigrerade till exmannens lägenhet så jag har satt mig själv i Safespace. Så skönt med AC.

Känns som att jag är tillbaka i ruta ett igen. Rent logiskt vet jag att jag inte är det. Men min hjärna slutar inte spela upp minnen med honom. Så jag gråter, sörjer.
Det är en jobbig känsla, men inte en dålig dag. Fyfan vad jag hade hanterat detta annorlunda om jag fortfarande drack.

Alltså på riktigt alla cyberkompisar, Trotts att livet suger just nu så älskar jag nykterheten.

Jag älskar den.
Älskar att gå på fest nykter, älskar samtal med vänner nykter, älskar att vakna upp nykter.

Vad var det jag var så rädd för tidigare?
Varför har jag velat så många år när jag vetat att alkoholen varit destruktiv för mig?
Var det för att jag inte visste hur bra det kan vara utan det?
Att livet ÄR roligt utan alkohol också? Att man kan gå på kalas trots att man är nykter, dansa och flörta trotts att man är nykter.

Vad har jag varit så rädd för?

Fridens ?

En snabb lång powerwalk, skulle följa en slinga men gick vilse. Körde på i hög fart, kom tillbaka till min sjö och där blev det en explosiv fartlek, 2 varv. Fort, snabbt, hårt och tillslut håll.
Kvavt som tusan i Stockholm. Grät lite när jag powerwalkade hem.

Det är ganska skönt ändå, att man kan känna alla känslor och ändå inte behöva fly från dem med något typ av medel (förutom kroppens egna. Kroppen är fantastisk när man tilllåter den)
Jag välkomnar dig ledsenhet, glädje och allt där emellan. För vad vore livet utan känslor?

Nu dusch, sen ska jag nog gå och handla ett par träningshandskar. Får sådan jääääävulsk handsvett när jag tränar så kan ju fan inte greppa något. Mvh fräschsvettigtjej89

?

Jag kommer att räkna ner. Från 41 till 0 ?

Så idag är dag 41, då ! Heja mej !

Sanningen är den, jag har fortfarande inte slängt hans tandborste.

Så gårdagen gick bra!
Jag måste dock erkänna att jag rökte säkert 8-10 cigg. Alla rökte, jag kunde inte inte röka. Men har inte köpt några egna. Känns idag att abstinensen är lite mer påtaglig. Men men, nu har jag inga mer kalas inbokade på ett tag. Tror jag.

Jag har tappat fotfästet lite idag. Så följer rutiner. Upp vid 9, kaffe och nyhetsmorgon. Sen ska jag gå och träna. Har lite ångest i kroppen. Tänker väldigt mycket på mitt ex. Väldigt mycket. Drömde om honom också. Igen.
Inte så konstigt egentligen.

Igår gick iallafall bra, jag hade jätte roligt! Dansade som tusan. Vi var utomhus på en dansbana och exet var dj. Så han stod på scenen och spelade musik.
Han är dj till sitt yrke, en riktigt bra sådan. Som jag sagt tidigare, han syns och hörs. Ibland när jag hänger på youtube så poppar han upp som förslag där.

Jag var nervös hela dagen igår, men när vi väl kom fram till stället så släppte det. Jag kände mig lugn, glad över att så många kompisar var där! Några jag inte sett på ett tag.
Så jag hälsade på de flesta, sen tog jag mod och gick fram till scenen och sa hej! Han såg glad och överraskad ut. Så jag gick fram och kramade honom sa "vad kul att se dig! Låt oss inte göra detta akward" klappade lite på hans kind och tittade in i hans ögon. Han är väldigt vacker, tänkte jag för mig själv. Sen började jag babbla om hur vilse mitt sällskap och jag gått för att komma dit. Bad honom känna på min rygg (för den var genomsvett), frågade lite om hur sommaren varit, spred energi log mycket. Sen ursäktade jag mig för att gå och hälsa på fler.

Under kvällen var det paketöppning, mer dans, tårta och en jävla massa mer dans. Fan vad han är duktig på musik, Trollför publiken. Leder den.
Jag såg att han tittade på mig i smyg en gång och log. Och en gång så såg jag att han gav mig den där blicken som han gav mig när vi var tillsammans. Den tog mig lite by surprice, för det var så länge sedan jag såg den. Så mycket sägs i våra ögon.

Drog hem vid 00, för då var det en som skulle köra mot stan, tog chansen att få skjuts till centralen. Kunde inte riktigt identifiera min känsla, men hade lite ångestpåslag. Ville ut och springa mitt i natten. Bra springa svinfort, känna pulsen slå. Springa riktigt riktigt aggressivt.
Meeeeen kom hem, tog en varm dusch. En kopp te. Kollade lite tv.
Tänkte igenom allt som jag är tacksam över i mitt liv. Kände mig helt okej ändå. Sen började jag gråta jätte mycket. Och så somnade jag vid 03.

Jag tror på att tårar är läkande. Tårar drar med sig stress och skit ut ur kroppen.
Någonstans vill jag träffa honom igen, egentligen vill jag väl att han ska ta mig tillbaka. Vara hans igen. Någonstans vill jag bara gå vidare.
Och någonstans i mig vill jag kunna ha kvar honom som vän.
Tycker inte om att inte kunna prata fritt på någon socialkanal.

Känner mig lite ledsen nu med, jag bölar lite till och från.
Men det ser ju inte han. Han såg bara den modiga, nyktra och glada.

Det känns bra.
Jag överraskar mig igen btw, med hur naturligt social och extrovert jag är i sociala situationer. Jag trodde bara det var jag när jag var full eller onykter. Det är ju delvis därför jag druckit, för att kunna slappna av och vara socialare.
Men jag är ju precis likadan, men nykter. Livet fortsätter överraska mig.

Långt inlägg, säkert spretigt (som Sigge säger) men ärligt och öppet.
Hej dag 40, vad vill jag göra idag för att ta hand om mig och må bra?

Fridens ?

behålla byxorna på ett år in i nykterheten är ett bra råd inom AA.... Tar tid att lära känna sig själv först.

Vaknade jag med en gigantisk ångest. Kändes som om hjärtat var på väg att explodera av alla negativa känslor som vällde in över mig. Jag vill inte utsätta mig för det igen.
Idag vaknade jag med ett lugn. Känns som om det kommer bli en härlig söndag.
Ska ut i skogen och jobba lite så det blir skönt. Ha en underbar dag!:)

Ytterligare en vecka som passerat helt nykter - hade jag aldrig trott när jag skrev inlägget för över en månad sen.
Den värsta krisen känns som om den har gått över för tillfället - någon tanke då och då men jag kan säga helt ärligt att vissa dagar tänker jag inte ens på alkohol - dom är inte många och i kontrast finns dagar när jag nästan konstant tänker på det, men just nu är (vatten)glaset halvfullt.

Här sitter jag och bara duger, i värmen.
Det får vara bra så - ny dag imorgon, nytt spadtag.

Bäst att sluta inlägget nu innan jag blir klämkäck och klichéartad.

Puss å kram på er!

Ja visst är det. Och bra? jag kom på något nu.... / mt

skriver du i ett svar. Hmm, intressant uttryck...