Senaste kommentarerna i forumet

@loov Detsamma!❤️🙏🏻

@Amanda L Tack, vilken fin attityd du har både mot dig själv och mot andra.. jag kan lära mig av det. Det är nog så som du säger, och vilket också är det svåraste..just att kunna förlåta sig själv. Men dock det allra nödvändigaste. Tror också jag haft en del diagnoser som inte blivit klarlagda, vilket jag tror förvärrades under alkoholen. Sociala koder osv allt blev ju förvrängt. Ja man har sannerligen gjort en del misstag, men vi har ju livet i behåll och det är ju alltid något. Plus som du säger vi har tagit ansvar genom att sluta dricka och det glädjer ju säker både vänner, bekanta samt familj. Ha en toppendag❤️

@Varafrisk vilken klok behandlare som säger ifrån! Det är verkligen så lätt hänt, har varit med om det flera gånger. Bra att du även här berättar precis hur det är. Då släpps lite frisk luft in i situationen. Men förstår att du har mkt att bära o inget synbart ljus i sikte. Kram från mig! ❤️🐳

@Vjlo Tack för att du delar med dig. Jag har läst och funderat över det du skriver. Jag är nog inte framme vid "Nä, nu är det nog".
"Just nu, är det nog" är den platsen jag befinner mig på.

@loov Jag tror man måste förlåta sig själv helt enkelt. Du var ju inte ens dig själv utan förvrängd av en drog. Jag kan också få såna där flash backs, men det är inget som tynger mig. Kan ju ändå inte göra så mycket åt det. Möjligen be om ursäkt om det hänt under senare tid, men inte annars…
Jag hoppas du kan gå vidare och inte tänka alltför mycket.
Vi har ju tagit ansvar för våra handlingar genom att sluta dricka…❤️

@Sisyfos Tack för att du tittar in❤️
De sista åren var jag urless på alkoholen dessförinnan drack jag både för att orka och dämpa jobbiga känslor.

Var på eftervård idag, om en månad är hela behandlingen över. Berättade om hur jag mår, om allt brus etc. Då sa en av behandlarna att jag har tappat programmet, att jag är inne i en återfallsprocess, att jag måste bryta nu. Och så är det….min rutin på morgonen gm att läsa dagens text, meditation och sinnesrobönen har jag slutat med. Jag går inte på möten och jobbar inget i stegen. Jag har ungefär samma beteende som när jag drack sitter i soffan och äter samt ser på serier. Äter sötsaker…jag som i princip aldrig åt sötsaker el snacks och massa mat. Kommer inte ut ens ut på en liten promenad. Jag känner suget efter tröst i munnen. Tänker inte köpa alkohol, inte dricka men känner ngt annat än tidigare. Idag blev jag livrädd för den känslan för tar jag första glaset är jag fast! Så jag har bestämt träff med vänner fr behandlingen, vi ska gå på AA-möte på onsdag. Skrev t min sponsor och vi ska prata i telefon imorgon då vi också ska boka in en träff för att ses. Och jag är så medberoende i min dotters sjukdom.
Vilken tur att detta hände före behandlingen var över annars hade kanske denna återfallsprocess gått för långt. Nu ska jag lägga fram böcker så jag inte glömmer min morgonrutin imorgon.

Kram och godnatt😴🥰

@Sisyfos Tack för att du tittar in❤️
De sista åren var jag urless på alkoholen dessförinnan drack jag både för att orka och dämpa jobbiga känslor.

Var på eftervård idag, om en månad är hela behandlingen över. Berättade om hur jag mår, om allt brus etc. Då sa en av behandlarna att jag har tappat programmet, att jag är inne i en återfallsprocess, att jag måste bryta nu. Och så är det….min rutin på morgonen gm att läsa dagens text, meditation och sinnesrobönen har jag slutat med. Jag går inte på möten och jobbar inget i stegen. Jag har ungefär samma beteende som när jag drack sitter i soffan och äter samt ser på serier. Äter sötsaker…jag som i princip aldrig åt sötsaker el snacks och massa mat. Kommer inte ut ens ut på en liten promenad. Jag känner suget efter tröst i munnen. Tänker inte köpa alkohol, inte dricka men känner ngt annat än tidigare. Idag blev jag livrädd för den känslan för tar jag första glaset är jag fast! Så jag har bestämt träff med vänner fr behandlingen, vi ska gå på AA-möte på onsdag. Skrev t min sponsor och vi ska prata i telefon imorgon då vi också ska boka in en träff för att ses. Och jag är så medberoende i min dotters sjukdom.
Vilken tur att detta hände före behandlingen var över annars hade kanske denna återfallsprocess gått för långt. Nu ska jag lägga fram böcker så jag inte glömmer min morgonrutin imorgon.

Kram och godnatt😴🥰

@aeromagnus Skönt att du mår bra 🥰

Kram 🐘

@Andrahalvlek tack, det behövs. De drog tillbaka sitt bud av olika orsaker. Nya visningar. Går segt. Jag lärde mig att absolut inte bjuda själv innan kontrakt på försäljning är påskrivet. Är lite i limbo. Har varit borta på kurs några dagar Nu som i ett underligt tomrum. Tassa runt här i den minimalt möblerade tomma bostaden. Hur länge? Det kanske tar tid. Hög stressnivå. Inte riktigt bra. Nå, det är bara att låta dagar gå. Sen kan jag ju ta itu med att göra mig av med ännu mera saker, källaren är ju full. Godnatt från mig. Glad åt vårsol.

@Sattva Kom på en sak till. Det hjälpte mig oerhört mycket att tänka att barnens pappa faktiskt hade sin sanning. Han var inte dum i huvudet eller elak, han hade bara upplevt konflikten helt annorlunda.

Och han hade rätt till sin sanning. Jag kunde inte övertyga honom om att tro på min sanning. Jag ville inte ens försöka. Jag ville bara att vi skulle separera så snabbt som möjligt. Det ville jag lägga min energi på.

Det mänskliga psyket funkar ju så. Vi tolkar situationer olika. Vi lyfter fram det som stärker vår egna uppfattning. Alla gör så. Och ibland har man helt olika sanningar, båda sidor kan vara lika övertygade. Och då ska man gå skilda vägar.

Kram 🐘

Har varit nykter ett par år och mår bra. Har börjat att få tillbaka minnesbilder som tidigare var suddiga då jag verkligen skämde ut mig själv på fyllan och var okontrollerbar. Mycket vet jag ju om men jag har mest stängt av och inte tänkt på det så mycket. Några har man bett om ursäkt osv. Men att förstå hur man verkligen betedde sig mot människor och hur gränslös man var gör ju att man faktiskt mår rätt dåligt och känner skam. Känslan av att inse hur utflippad man var på fyllan. Dels har jag en förståelse av mig själv så jag då inte var ”klar”. Haft en massa obearbetade trauman i livet som jag på senare år fått hjälp med. Men bara ens handlande på fyllan kan komma som en blixt och en minnesbild mitt i vardagen och då kommer skammen igen. Hur tacklar ni detta ni som känner igen er?

Livet rullar på bra. Börsen har väl gått bra men min portfölj lite sämre. Jag mår prima och behandlingen går bra och vi ska tunna ut den till en gång/månad. Känner mig i balans mer än innan.

@Sattva Han verkar ha fastnat i bitterhetens ekorrhjul som går runt, runt och där känsla av kränkthet bara växer för varje varv. Som att han inte hittar någon väg ut och lägger all skuld på dig och din dotter och där han själv går fri från skuld. Bra att du hittat din väg att stå på och gör det som känns rätt för dig. Kram❤️

Ja att klippa i pulpan har hänt oss också. Inte kul. Tiden läker men man känner sig illa till mods med att man gjort illa sitt djur men dock inte med flit.

Bittra människor suger kraften ur en. Ett förhållande ska ju ge energi och inte dränera. Blir lite som med alkohol, den ger ingen energi men dränerar kroppen. Det är alltid lättare att skylla på andra än att se sin del i det hela. Det är väldigt sällan man kan skylla allt på andra parten. Med tanke på att han hatar din dotter så är det ju ingen bra input i relationen. Hoppas det löser sig för er snabbt.

@Sattva Jag tycker du är oerhört stark som står på dig. Låt honom vara bitter, du behöver inte lyssna på det längre. Så fint för din dotter att känna att hon bor hos dig tills hon bott klart. Att inte behöva flytta hemifrån för att mammas kille inte tycker om en, vilken skön känsla för henne ❤️

@Sisyfos Tack va fint skrivet❤️
Det är svårt att hela vägen tänka att hon inte är mitt ansvar. Jag vet det men tycker samtidigt så synd om henne. Jag har faktiskt blivit mycket bättre på att dra gränser och hålla dom men jag känner hur lätt det är att sudda på dom när jag är trött.

Häftigt att du också tänkt på detta med att bli beroende av att komma undan.
Nu är det så skönt att inte behöva känna så mer, varken för alkohol eller ätstörningen, att inte ha något att dölja sparar så på energin!
Ha en fin vecka du med. Kram!

@Sattva Det är skönt att skriva av sig….betydelsefullt …kan även vara befriande.

Ja, du kan inte göra mer än vad du gjort..man kan försöka påverka än annan människa t förändring men om människan inte själv kommer till insikt om att förändring behövs..då blir det stiltje.

Jag tänker att det är en sorg att det blev så här men du verkar så grundad så du kommer komma ut hel på andra sidan.
Och, det är klart att dottern kommer först…att hon får bo kvar hemma tills det är tid för något annat….

Varma kramar 🤗

Å så en liten hälsning till dig VaraFrisk!
Känner igen din oro inför läkarbesök. Det är verkligen jobbigt. Det ligger nog i de flestas natur att i möte med människor visa en ”allt är bra- profil”, men just till läkare är det oerhört dumt, men ack så svårt att låta bli. Skriv ner vad du vill ha sagt. Du kanske kan ta hjälp av din ”dagbok” härinne för att beskriva hur du egentligen mår. Beskriv din vilja att göra saker som är bra för dig, men din oro för att inte mäkta med det i ett heltidsjobb. Det finns en anledning till att du började dricka. Ibland får jag för mig att du var/är lite som jag där att du inte riktigt får/fick nån kick av alkohol, utan drack för att orka. Men jag vet inte hur du tänker kring det. Tänker att det är lite viktigt i sammanhanget.
Kramar

Skönt att du är tillbaka. Jag har saknat ”filosofiska rummet”.
Skriver kanske lite mer en annan dag.
Måste iväg nu.
Kramar

Jag vill egentligen skriva så mycket till dig, men måste upp och iväg.
Saknade dina inlägg som jag ofta läser.
Tänker att du behöver titta på din relation till din mamma. Hon är ensam, men det är inte ditt ansvar. Så hjälp till i den utsträckning du orkar och förmår. Sätt gränser.
Sen skrev du i ett tidigare inlägg en fråga om man kunde bli beroende av spänningen kring att ”man kommer undan med det.” Och ja, för mig tror jag att smygandet ibland gav en större kick än själva alkoholen. Känns ju ganska fånigt egentligen, men det fanns definitivt där som en komponent.
Ha en fin vecka och bra att du sa nåt till kollegan. Nu kan ni reda ut och gå vidare kanske?

Så tråkigt att läsa Sattva! Synd att han inte går och pratar med någon, det kanske kunde ge honom nödvändiga perspektiv. Du låter så klok i det här - det är faktiskt rätt imponerande. Finns lite berättigad ilska, men ingen bitterhet.
Önskar dig en fin vecka!

Tack @vår2022, jag ska försöka paketera in dom i kuber. Märker att dom kommer åt mig mer när jag är trött. Kram

@Andrahalvlek 🙏 Tack det behövde jag höra, att sluta skriva inte är någon del i lösningen. Jag försöker hålla mig stark i min sanning. Det som känns rätt inifrån. Jag är väldigt stolt över hur jag hanterade senaste konflikten faktiskt, tänkte efteråt på hur mitt tidigare jag hade druckit på den men det jag gjorde var att köra mindfullness. Stängde in mig i ett rum och kände inåt. Hade jag gjort något fel? Hade jag sagt något jag ångrar? Jag kunde inte hitta något sånt så jag hoppas innerligt nu att detta blir rätt för konflikten fortsätter eftersom vi inte löste något. Kram

Tack @Se klart. Känns så oerhört skönt att ni ger respons. Ensamhet i dessa frågor gör dom svårare. Jag har försökt hålla mig från radarn med kollegan men jag behövde säga min sanning tillslut. Undvikande funkar dåligt för mig. Det tar nog än mer energi än att ta upp konflikten i dagsljus. Denna konflikt har sugit energi mer eller mindre under väldigt lång tid. Jag har inte känt mig stark nog att ta tag i den eftersom jag haft så många andra processer i livet efter nykterheten men när något ligger och gror under lång tid tar det tillslut all näring och så kändes det nu när jag tog tag i problemet.

Med mamma önskar jag att jag kunde dela ansvaret med någon. Min syster har tagit avstånd från henne så där får jag ingen hjälp. De andra i släkten är också väldigt skadade av henne men hennes bror kan hjälpa till enstaka gånger, dock väldigt, väldigt sällan. Jag förstår dom, hon har sagt och gjort så dumma saker, folk orkar inte med sånt i långa loppet. Det är så hemskt med dessa beroendesjukdomar, tillslut har man ingen kvar, ensamhetens sjukdom och jag lider så med henne och alla andra som inte klarat av att ta sig ur. Kram

PS2. De första åren märkte jag att han beklagade sig för äldsta dottern också, som då var i gymnasieåldern. Jag hörde hans ord genom hennes mun. Då sa jag till henne att det som sagts och gjorts mellan mig och hennes pappa enbart var vår ensak. Det skulle hon inte lägga sig i. Sen sa jag åt hennes pappa att ge fan i att belasta vår dotter med sin skit. Och då slutade han faktiskt med det. Så helt igenom lycklig var inte vår separation, men vi tog oss ut på andra sidan.

PS. När mina barns pappa börjar tugga oförrätter från vår relation brukar jag säga: ”Det där är din sanning. Min sanning ser helt annorlunda ut. Nu pratar vi om något annat.” Det sker inte ofta, men när det sker markerar jag direkt. Med ett leende på läpparna men med en skärpa i rösten som han mycket väl vet vad den betyder. Jag tog så mycket skit i vår relation. Aldrig mer. Och han tystnar faktiskt, lite muttrande.