Senaste kommentarerna i forumet

Du har skapar en tråd som heter Nystart. Kanske är detta en nystart för dig då, att du hittat hit och tagit steget att skriva något på forumet. Bra gjort!

Ibland tar det lite tid innan man får svar och man kan behöva skriva några gånger, skriv gärna och berätta lite mer om du vill!

Varmt välkommen,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Det brukar jag upprepa för mig själv varje dag.
Jag kommer ihåg när du berättade om din första sjukdom. Och nu KOL? Det verkar vara helt ologiskt konstigt.
Som vanligt använder jag din tråd att skriva om mig själv, men jag ser visa likheter...
Jag slutade dricka innan jag fick veta att jag har Cushing och det var himla tur, skulle vara jättesvårt att få sjukdomsbesked och vara i beroendestadium. Jag var och kände mig helt frisk. Efter beskedet om sjukdomen tog det långt att acceptera läget. Sen har de också hittat en cysta på bukspottkörteln.
Nu är jag nyopererad och full av nya erfarenheter. Narkosen, sjukhus, bearbetning av trauma från barndomen (hade njurcancer då).
Jag ser helt frisk ut, men jag har ingen njure, ingen binjure, ingen mjälte och 20% av bukspottkörteln är bort. Jag är liksom... tom på vänstra sidan, ha ha. Folk frågar: när blir du friskförklarad? Aldrig, typ?

Hur som helst, jag lever och heller fattar inte hur kunde jag slösa bort min tid med alkohol. På något konstigt sätt känner jag mig lycklig. Jag har omvärderat. Slutade bry mig om detaljer. Prioriterar mig själv och mina upplevelser. Mitt liv och människor som jag uppskattar och tycker om.
Denna vecka får jag också besked om min cysta. Antagligen på torsdag. Vad det var för skit.
Och jag kan träna också, ha ha. Inte helt lätt med skuren mage, men det funkar ändå.
Människokroppen är en fantastisk sak. Anpassningsbar och stark. Människan är en underbar varelse. Viljan att leva och njuta av här och nu.

Lim .. Blir ledsen av dina rader ...så hemskt vad A gör mot oss och våra familjer .. och oskyldiga barn .. Kram kram kram till dig ❤️

Sommarflickan... nej jag tror inte de har alkoholproblem egentligen. Eller möjligtvis en av dem. Han har alltid massa sprit redo och tycker om att både dricka själv och supa ner andra. Då och då i förrgår ropade han på mig att ta in min man. Som att det var roligt att han var full och nu skulle frun få ordna upp det. Som en löjlig jävla fars. Nej tack sa jag. Och tänkte för mig själv att de kunde få behålla honom. Ja det är helt min mans egna val att gå dit och dricka. Avskyr honom för det. Att han väljer bort mitt umgänge så fullkomligt till förmån för alkohol och den säregna gemenskap den ger. Sedan blir det bara så att grannarna påminner mig om det när jag ser dem. Å jag håller med om att det är skönt att sommaren är så härlig (förutom bränderna givetvis... så hemskt). Men det gör allt lättare. Förra sommaren var min första nyktra sommar och den var rätt så regnig. Jag hade hoppats på mkt sol så att jag skulle kunna njuta av den istället. Men jag klarade det ändå tack och lov.

Anxiete jag kan se det framför mig. Det du beskriver. Hoppas de drack en öl bara men antaligen inte?

Jasmine, du är visst stark. Tro inget annat. Sedan går det olika bra eller lätt ibland. Men nog är du stark alltid! Du måste tro på dig själv ❤? Jag tänkte på mig själv som en vargmamma när jag tog beslutet. Jag ska vara lika naturligt fri från gift som ett rovdjur. Lika beskyddande mot mina barn. Lika klok och stark som en varg. Kanske låter löjligt men jag fick massa kraft av det. Som att det hjälpte mig att ta fram min urkraft. En varg med överlevnadsinstinkt behöver inte alkohol. Och eftersom att jag är varghona behöver inte jag det heller ? haha smart va?? Jag kände mig ensam i lördags men jag inser ju att alkoholen bidrog till det och jag vill ju inte ha med nåt sånt att göra. Men jag var rätt så ledsen. Men inte idag. Allt passerar.

Tack alla för era svar ❤❤❤

Hur mår du? Kram

Så psykiskt påfrestande att inte veta. Men jag tror du kan lugna dig ang leverproverna ändå, homocystinet var ju ok och även B balansen, eftersom du dessutom varit vit ett tag nu så oroa dig inte i onödan för att bli ”avslöjad”. Om du skulle bli det, vad är det värsta som kan hända, du har ju sadlat om ?

L-glut har jag i mitt saltsyratillskott, men har inte grottat in mig på ODI där än, får väl leta fram min bibel (Peter wilhelmssons bok).

Det gick som vanligt rakt in i hjärtat och jag inser att det där har varit jag... En mamma som sitter och dricker med grannarna medan barnen leker själva. Och det har hänt att jag inte orkat göra något speciellt med barnen dagen efter (ytterst sällan, men det har hänt). På min helt nyktra semester sa mitt äldsta barn att hen kommer ihåg att jag har varit full efter en del fester och att hen ibland var orolig inför en fest, orolig för att jag skulle dricka för mycket. Så sorgligt. Nu hände det ytterst sällan, men tänk de barn som upplever det varje helg (eller kanske flera gånger i veckan), en oro för att föräldrarna ska dricka för mycket. Så sorgligt....

Du är så stark som orkar leva ditt nyktra liv trots alla runt omkring dig som dricker. Jag är inte där ännu och jag skulle ha känt mig så bottenlöst ensam där inne när de andra satt utanför och drack. Jag är inte lika stark som du, men jag jobbar på det. För jag förstår att vinsterna är enorma, att alkoholen förstör så mycket som är fint. Många kramar och kärlek till dig!!!

I lördags kväll var jag ute och gick med hundarna. På vägen mötte jag ett par , de kom cyklande med varsin ölburk i handen. I barnsadeln på mammans cykel satt ett litet barn , 3 år max, jag blev så ledsen!! Inte säkert de har några problem, inte säkert de drack mer än en öl men...... kan man inte ut och cykla utan en ölburk i handen när man har barn med sej då är det ett problem! Samma på lekplatsen utanför vårt hus, nu på sommaren ser man dagligen någon, mest pappor, som har en ölburk i handen. Mammorna då? Inte så ofta , de är upptagna av sina mobiler istället. Barnen då? Tja, de påkallar uppmärksamhet allt vad de orkar....

Jag vaknade också tidigt idag och ligger sen en timme tillbaka i sängen med datorn och en stor kopp kaffe och läser och skriver på forumet. Jag är sjukskriven (iaf veckan ut) så jag ska verkligen passa på att åka till havet, havet och solen ger mig så otroligt mycket energi och jag är så glad över att det blev en solig sommar (även om jag samtidigt har dåligt samvete för att halva Sverige brinner. Kan det inte ösregna på nätterna eller iaf en dag i veckan?

Nu när jag är nykter så ser jag alkohol överallt, ser och hör hur ljudnivåerna höjs på uteplatserna runt omkring mig. Så skönt att jag inte är en av dem.

Förstår att det måste kännas som en stor besvikelse när din man går över till grannarna för att dricka, han påverkar ju inte bara sig själv utan er som familj. Samtidigt så är han där vi har varit och förhoppningsvis trillar poletten ner en dag. Grannarna må bjuda på sprit, det är ju så samhället ser ut, det är så man umgås men det är din mans val att dricka. Har de samma problem eller vet de att din man dricker för mycket?

Jag tycker i alla fall att du är stark och jag tror att dina barn mår så bra av att ha en stark och nykter mamma som hittar på roliga saker med dem. Det är något att ta fasta på och som de kommer vara så tacksamma för i framtiden, och även du.

Kram på dig mitt uppe i VAB:et.

Så skönt att ha en ex (eller ni är väl mer kompisar vid det här laget antar jag) att umgås med ibland. Verkar vara en fin man.

Funderar på den där festen nästa vecka, måste du gå? Kan du ta med dig någon som stöd? Även om du upplevs som superstark i din övertygelse är det där en situation som kan bli extremt bra, eller extremt jobbig. Ja, eller mellanmjölkig. Och jobbiga situationer kräver sina kryckor tänker jag.

Finns det en chans att du kan prata med honom innan, så att det inte blir så himla stort, stelt, konstigt när ni väl ses? Allt för att du ska kunna njuta av festen och inte behöva oroa dig för vad han ska göra eller inte göra, hur han kommer bete sig mot dig osv.

Damage control innan så att säga.

Dina nyktra dagar räcker till för DIG. Det är det viktigaste, vad han tycker är sekundärt.Ett av mina favoritcitat är:

"I'm selfish, impatient and a little insecure.
I make mistakes, I am out of control and at times hard to handle.
But if you can't handle me at my worst, then you sure as hell don't deserve me at my best."

Vi gör alla misstag och vi har alla våra demoner. Men vi är värda att älskas och bli behandlade väl och med respekt, SPECIELLT när man som vi tar sig upp från ett beroende. För mig är vi här på forumet som kämpar och håller oss nyktra dag efter dag Superwomen and Supermen som lyckas avstå från kryptoniten som finns överallt i samhället. Det är fan ta mig strongt.

Kram på dig denna soliga måndagsmorgon!

Det blev visst inte jobb idag. Väckte barnen och en av dem hade feber. Så nu ligger jag i sängen bredvid mina sovande skatter och dricker en till kopp kaffe. Katten bäddar och spinner intill mig. Det knakar i sovrummet. Älskar det ljudet för det låter som att det skulle vara små tomtar på taket som grejar här hemma. Kanske en liten familj ?

Min man har åkt till jobbet. Han hade alldeles röda ögon. Han drack i förrgår med grannarna till sent in på natten. Jag deltog inte men hörde alla därute.

Igår på kvällen var det festligheter ute igen. Jag stängde in mig på toaletten och grät en stund. Jag orkar inte se folk som har bjudit min man på sprit kvällen innan. Hade de inte gjort det så hade lördagkvällen varit en familjekväll utan alkohol. Vi började grilla själva och mitt i det hamnade min man hos grannarna. Jag blev ensam. Gick in och tittade på serier på hbo. De förstörde kvällen helt. Och sedan ska jag se dem på dagarna och vara glad och trevlig. Jag orkar inte riktigt. Orkar inte med allas lättja.

Han var så bakis igår. Jag tog barnen och åkte och badade. Vi hade en helt underbar dag. Alltså jag njöt varje sekund. Min man låg hemma och sov.

Tänkte på det igår också. När man lever och levt som anhörig till nån som dricker för mkt eller på ett destruktivt sätt... då är det faktiskt ett trauma inom en som då och då väcks till liv. Man kan liksom inte se på alla drickande sällskap på baksidorna utan att må dåligt. Det handlar inte om att acceptera att andra vill dricka och tycka det är okej trots att man själv är nykterist. Det är nåt djupare som finns inom en som faktiskt gör ont på allvar.

Jag gick med soporna igår ganska sent. Passerar alltid flera baksidor till radhus då och det är i princip alltid folk som dricker där på sommaren (särskilt denna?? Pga värmen?). Ett barn sprang runt och jag hörde ljudet av en ölburk öppnas (avskyr det ljudet). Jag kände då att helvete alltså. Jag orkar inte. Jag orkar inte respektera och acceptera att det dricks såhär. Jag vägrar tänka att alla dricker måttligt och kan hantera det för det är lögn. Det räcker att passera 15 baksidor en söndagkväll på semestern så ser man direkt att alla har alkoholproblem. Varenda en som sitter där och dricker.

Jag kan nästan lova att denna varma sommar som är underbar för många, inklusive mig, kommer att ha skapat många trauman hos både barn och vuxna. I spåren av sommaren 2018 kan jag garantera att "nya" alkoholister har skapats. Förhoppningsvis har ännu fler nykterister skapats. Men jag är helt säker på att det kommer finnas ett gäng som även i höst forsätter dricka som om det inte fanns en morgondag. För det är så de gör nu i värmen på altanen. Måttligt eller ej. Alkoholen vet vad den gör...

Vi som inte dricker har redan ett försprång. Varelse vi varit nyktra en vecka eller ett år. Vi är redan på rätt sida av vägen. Vi har tur! Vi missar ingenting. Det är de som dricker som missar nåt. Igår till exempel undrar jag om mina barn var de enda på hela vår gård som fick åka och bada. Och jag var den enda vuxna som fick bada. Resten hade förbrukat söndagen redan på lördagen. Inte barnen då men det hade ju föräldrarna gjort åt dem kvällen innan ??

En sak som är positiv för mig nu egentligen är ju att jag ens har möjlighet att tänka på andras drickande. Det handlar inte så mkt om min egen kamp längre. Jag är i land och jag är nykter och kommer att fortsätta så. Så på det viset är det ju faktiskt fantastiskt att jag kan bry mig om andra såhär. Förut när det handlade om mig var ju ångesten och paniken verkligen i mitt bröst hela tiden. Nu kommer den av andras drickande ibland istället och det är förstås inte roligt. Men den är ändå utanför mig.

Det är jag tacksam för.

Jag är tacksam för den fina söndagen vi hade igår. Utan min nykterhet hade den inte blivit så underbar.

God morgon ?

Tack Ler för uppmuntran ❤ och ja visst är sommaren underbar. Och som du skriver, att uppleva den utan att vara bakis eller berusad ??? kram till dig med!

Jag vaknade 5.15 idag. Helt för tidigt för min smak. Drack ett glas äppeljuice när jag klev upp. Och jag fick en sån flashback. När jag drack förr kunde jag bara dricka apelsinjuice på morgonen om jag vaknade bakis. Det var min värsta stund. Att vakna i ett sånt läge där jag inte kunde dricka vatten utan att må illa. Såna här detaljer och minnesbilder gör mig såååå tacksam över att jag aldrig nånsin är bakis längre. Aldrig. Jag behöver aldrig stå vid kylskåpet och hoppas det finns apelsinjuice. Tack gode Gud.

Minns en morgon när jag var bakis och hittade päronfestis i kylskåpet. Och hur en sån liten egentligen inte räckte för att släcka törsten. Men jag kunde bara dricka den för vatten gick inte. Usch, det var en mardröm att vakna sån där. Inte konstigt jag kände att jag behövde sluta dricka alkohol helt och hållet.

Ha en fin dag allihop. Nu ska jag iväg och jobba strax.

Kramar!

"Lovade att min dotter ALDRIG skulle få ha det som när jag växte upp"
"Jag har av egen kraft bestämt mig för att inte dricka mer."
Nu vet jag inte om du lovade inför dig själv eller någon annan men tydligen bröt du det. Att då säga att du aldrig mer ska dricka igen är en risk att du kommer svika dig själv i framtiden. Då menar jag ovan att det är bättre att du slutar men att du kan ta nya beslut i framtiden!

Aldrig mer är oftast rätt ointagligt för oss människor när det kommer till alkohol. Men du väljer så klart helt vilken taktik du tror är bäst för dig. Oftast finns det bättre vägar att gå än att se resterande liv som ett liv helt utan alkohol. Mycket enklare att då ha tagit ett beslut idag om att inte dricka mer, men samtidigt veta att om jag vill dricka imorgon så får, kan och gör jag det.

Följde planen, mått helt okej. Lite medioker dag. Haft lite ångest. Men inget som direkt tagit fokus.

Käkade skitgod sushi till middag, var och tränade, såg klart serien och hängde med exmannen. Blev en promenix runt sjön. Lugn dag. Skönt ?
De bieffekter jag märkt av medicinen är; ökad tinnitus på kvällen och att mina händer skakar lite. I övrigt funkar denna dosen bra på mig, märker att jag har mer energi. Känner mig gladare överlag. Och har blivit mer handlingskraftig. Tar inte 4h att ta en dusch. Det tar inte dagar att diska. Tanke till handling går snabbare. Kan vara placebo, men det verkar fungera för mig.
Ångrar inte en sekund att jag startade med denna. Känns som att jag startat om mitt liv.

Ni vet när man tvångsstänger av en data genom att trycka på knappen, sen startar datorn om igen och måste uppdatera sig. Där är jag. Lite buffrande, men med nya uppdateringar. Och ett nytt antivirusskydd.

Natti ?

Ursäkta men varför skulle jag inte kunna ta in det när de har gett mig så ödsliga konsekvenser? Är det inte meningen man ska stötta varann här inne och inte mena på att man inte klarar av att kunna vara nykter?

Hur går det .. Vinäger , följer dig o din resa även om jag sällan kommenterar .. Hoppas du är ok ?

Lim .. tittar in o säger Hej , vad duktig du är som kämpar o jobbar i värmen .. Och den som spar han har ..Du har din härliga ledighet kvar ? Vilken sommar vi har fått .. skönt att ta vara på den och inte vara lullig eller bakis .. Stor kram till dig ?

Det är en (ovanlig) ärftlig neurologisk sjukdom. Så initialt börjar man med "neuropatiprover", vilket jag tagit de första redan via VC. B12, folat, homocystein var normalt. Sköldkörtel likaså. Eller på gräns till överfunktion snarare. Röda blodkroppar inte normalt. Leverprover togs inte men kommer väl att tas när jag kommer till neurologen.

Grejen är att jag inte tror att mina symtom är alkoholrelaterade utan vill på fullaste allvar utredas för vår släktsjukdom. Däremot kan ju utredningen avslöja mitt drickande eftersom de prover som ingår innefattar leverstatus. Finns det något som skulle tyda på sjukdomen blir det ju mer omfattande undersökning med kontroll av organen med biopsier och liknande. Är jag sjuk i den neurologiska sjukdomen så är alkoholen mitt minsta problem...

Ärligt? Om du berättar, vad tror du ska hända? Du vet ju? Vad pratar du om för differentialdiagnos? Familjen måste inte veta om du inte vill ♥️

Att aldrig mera dricka kommer du aldrig kunna ta in så den tanken borde du släppa. Bättre att tänka att du slutat dricka nu. Om du sen tar andra beslut i framtiden får tiden utvisa.

Jag kan inte låta bli att dra på munnen åt våra likheter.

Jag har tidigare funderat på läkemedel då jag velat behålla det sociala drickandet. För mig känns det inte aktuellt längre då jag känner att jag måste sluta helt.

Ska om en månad påbörja utredning för en (ej alkoholrelaterad) sjukdom. Kommer att bli massor med undersökningar och provtagning och jag är livrädd att bli avslöjad. Det enda jag kan tänka på är att alkoholmarkörerna bör vara nollade innan dess då det gått 6 veckor. Vet inte hur jag ska förklara MCV och leverenzymer dock. Kanske GGT sjunkit men det är inte helt säkert.

Kan inte lägga korten på bordet för någon just nu då jag inte vill att familjen vänder mig ryggen. Om jag är sjuk i den andra sjukdomen behöver jag dem mer än någonsin.

Har du testat några tillskott som du tycker fungerar Märthan? L-Glutamin har man ju hört men har själv aldrig tyckt att det fungerat mot sug.

Bra att du har insikt! Har du gjort någon förändring eller är det bara tankar än så länge?

Är en ”hälsoguru” för alla som inte kommit mig in på skinnet, lowcarb, tillskott mm mm mm mm... utbildat mig utöver inom näringslära mm... ändå som du där, tokigt...

Kan inte heller söka hjälp inom generell vård, för ”känd” och Big NoNo, det går bara inte. Yes jag vill hitta tillbaks till balans, Campral var en tanke men jag tror jag säger nej där ändå, ogillar allt som läkemedelsindustrin pysslar med...

Vad är Din lösning för Dig?

Jag är 27 år och dricker alldeles för mycket och har ett barn på 1år. Det finns alltid hopp❤️