Senaste kommentarerna i forumet

Tack för era kommentarer! det gör mig alltid så glad att läsa när ni skrivit ^^

Fick tillbaka mina provresultat idag från blodprovet.
Hade lägsta resultat på P-asat 0,25, P-alat 0,47 och P-gt 0,49.
Resten av testerna såg fin fint ut, förutom salt som var liiiite över normalt.

Detta gör mig jätte glad. Delvis för att jag inte skadat min kropp och inre organ, men även som ett bevis för mig själv att "HA! jag kan".
samt om någon ifrågasätter att jag tjuvdruckit (varför de nu skulle göra det vet jag inte, men om...) så finns det svart på vitt att nej, jag är helt nykter.
Funderar på om jag ska be om ett nytt test om en månad eller två för att se om ja kan få ner värdena till minimal där också. Vi får se ^^

Det gjorde mig iallfalla glad och trygg och lugn.
Mitt inre mår bra. Tack kroppen, du är fantastisk.

Fridens!

... knäppt alls! Klassisk försoning och självläkning.
Låter som ett fantastiskt fint och uppmuntrande tecken från ditt undermedvetande. Så tröstande. Så hoppfullt!

I natt har jag hälsat på
Mig själv i 3e person.
Ni vet de där jobbiga situationerna man utsatt sig själv för? Jag vet en tydlig situation. Var ute och dansade, träffade ett sällskap som bjöd på massor av vodka redbull under kvällen/natten. Livet lekte, bra musik tills jag ska gå hem. Då kollapsar jag. Folk blir oroliga, någon ringer efter ambulans. Jag ligger på marken, kämpar i huvudet att vakna till. Vet inte om jag bara är sjukt full eller om jag blivit drogad. Men jag ligger på marken iallafall.
Henne hälsade jag på i drömmen, ställde mig brevid mig själv. Tröstade. Sa att det kommer bli okej. Snart vänder allt. Klappade på huvudet. Berättade att den situationen redan hänt, den hände antagligen av en anledning. Gav ovillkorligkärlek.

Sen fortsatte natten så. Massa situationer som skapat ångest åkte jag och hälsade på. Stod brevid, som en "vuxen" och tröstade. Stod som stöd brevid mig själv.

Hur knäppt är inte det?

i det du skriver ang suicidala tankar. Faktum är att jag tänkte mycket på det fram till för bara några veckor sen. dvs när jag fortfarande drack. Men jag har faktiskt inte haft en enda riktigt allvarlig menad suicidal tanke sen jag slutade dricka och jag sammankopplar de två. Utan alkoholen existerar inte viljan att inte vilja leva. Jag kan fortfarande få in en tanke i huvudet när ångesten slår till att jag inte vill leva men den försvinner lika snabbt som den kom, eftersom den inte är sann och har blivit mer ett tankemönster än något jag faktiskt vill.

Jag vet inget om Voxra men det finns ju en uppsjö av antidepressiva mediciner. Kanske finns det någon annan medicin du kan testa som inte är för adhd och som inte harsubstanser som liknar amfetamin?

Ok, nu gick jag in och läste FASS och jag undrar, har du berättat för din läkare om dina alkoholvanor och dina tidigare ätstörningar? För då avråds man från att äta Voxra eller så måste iaf läkaren känna till det. Bra att kolla upp.

Hoppas du fick sova gott i alla fall och att du får en bra dag.

Kram

Och planera för de dåliga tiderna. Men se för sjutton till att njuta av framgången!

... också oavbrutet ! Det är så tankeväckande.

Nykter sedan 4 juli. Inte vidare svårt, bara trist ibland. Bonjour tristesse, je t’aime ? !

Trevligt att ”träffas” igen. Du kan verkligen vara stolt över dig själv och vad du har lyckats med. Jag tycker det är toppen och jag är övertygad om att du fixar detta galant.

Så bra gjort med 200 dagar! Och ännu bättre gjort att vända på perspektivet, och se din insats i ett positivt ljus, istället för snålt och begränsat.
För mig och många andra är just det en stor utmaning, och jag anstränger mig jättemycket för att - på dag 3 - känna att jag har gjort något bra.
Dag 200 - det ÄR verkligen bra!

Dags att ta tag i livet. Nu är det dags att krypa ut ur gömman och verkligen försöka

Och jag insåg att jag inte saknat honom idag...

Kanske börjar även jag gå vidare.
Jag vet att jag kommer ha glömt honom någon dag. Eller bara minnas små fragment.
Mitt minne funkar så.
Eller har fungerat så så långt jag kan minnas iallafall.
Det är lite tragiskt. Minnet alltså.

Voxra (medicinen) skulle tydligen hjälpa mot minnet. Jag ringde mottagningen idag för att få prata med läkaren, de sa att de skulle återkomma under dagen. Men gjorde inte det. Ska ringa i morgon igen. Har bestämt mig för att ge medicinen en chans.
Det skrämmer mig lite. Jag vet att den första tiden oftast blir sämre. Att suicidala tankar och destruktiva tankar kan intensifieras.
Nu var det 26 dagar sedan jag hade min sista suicidala tanke. Och jag vill vill vill Verkligen inte kämpa mot de jävla demonerna igen. För det är så jävla... jobbigt?

Så medicinen gör mig rädd. För helt ärligt finns det en sida i mig som skrämmer skiten ur mig. Det mörkret önskar jag inte min värsta fiende. Men om medicinen kanske kan vara ett till sätt att möta det destruktiva i mig, så är det värt. Livet måste väl gå ut på mer än att kämpa mot hjärnspöken och inre demoner hela tiden.

Jag har en Hashtag som jag använder på min födelsedag som lyder #stillnotdead.
Tanken är väl att den ska vara lite komisk. Men för mig är det Verkligen ett statement. För saken är ju det, jag lever ännu. So far har jag (och tacka gudarna för ambulanser) spöat skiten ur mörkret fler gånger än vad som borde krävas av en människa.

Jag tror att nykterhet kommer vara den största grundstenen för att jag ska må bra (det har jag nog inte verkligen förstått tidigare) och kanske det i kombination med medicin.
Kanske kan nästa födelsedagstag vara något med att leva livet istället för att "ännu inte vara död".

Vilket som, nu kickar sömntabletterna in. Ska fånga mitt fönster. Kram på er!

?

Jag brukar också göra det :)
Skönt tidsfördriv och hjälper en att komma ihåg varför man kämpar själv.
Återigen toppen med 200 dagar!

Den jag hade försvann och en naturlig utveckling för mig var att dricka mer - vilket i sin tur ledde till komplicerade ensidiga dialoger och mer galghumor som jag har haft mycket roligt med. Tillslut slutade det vara roligt naturligtvis.

Jag försöker styra upp min existens så gott jag kan just nu - ibland känns det genomförbart, och ibland inte - åt vilket håll det lutar beror på humör, vilket håll det tippar så att säga. Jag måste säga att jag är smått förbluffad ändå att det gått snart en månad sen jag startade tråden och ingen som helst alkohol.

Idag tänkte jag på de mer sorgliga aspekterna av mitt alkoholmissbruk och längtade inte tillbaka. Något så smått som att vakna i panik, för jag hade somnat och hade bara någon deciliter gin kvar - det var lördag och systemet stängde sex - nyvaken och antagligen i behov av både dusch och klädbyte, med bara nån halvtimme kvar till stängning sprang jag i kallt höstmörker, och kom dit en kvart innan stängning, andfådd och svettig.

Eller när pengarna var slut och jag fick ställa mig och föra över via telefonen från sparkontot för en liten flaska vodkas skull, eller att nästan bli nekad försäljning för att jag luktade gin - på väg hem naturligtvis lättad och konfunderad att de inte ville sälja till mig först - jag var ju inte berusad, och fortfarande tror jag inte att jag var det - men när man druckit i fan vet många dagar i rad så har man inte direkt koll på hur man ter sig för andra människor.

Utan er skulle allt vara mycket svårare. ♡

Började kolla några trådar och fastnade i närmare tre timmar. Känns som att jag spammat hela första sidan nu... ?

Här rullar det på. Mår riktigt hyfsat och lägger till nyktra dagar i rask takt. Är som vanligt medveten om att det kan ändras snabbt, så jag är på min vakt och kör mina strategier. Just nu känns det bra i alla fall. Tacksam för det. ♡

Det brukar rent psykologiskt kännas skönt att kunna säga vecka/veckor istället för dag/dagar. I alla fall för mig.

Starkt att berätta för en väninna, så långt har inte jag kommit ännu - hoppas fortfarande på att klara av att lösa mina problem innan de blir uppenbara. Så tragiskt angående mannen du berättar om. Det bevisar verkligen att det är ett riktigt gift vi har att slåss emot.

Hoppas att allt ordna sig på bästa sätt för dig. ♡ Kram

Tack vinäger ^^
Känns lite som att den värsta hostan börjar lägga sig nu också. Kaaaanske kan börja träna om 2-3 dagar. Håller tummarna ?

Idag var ganska seg till eftermiddagen, kände mig nästan bakfull. Groggy i huvudet, varm och trött.
Hade kompisdejt inbokad, så satte på min näst finaste klänning och drog in till stan och träffade min kompis. Käkade svingod sushi och sen promenix i solen och glass ?
Får Verkligen energi av att träffa andra just nu. Hela humöret känns bättre.

Drog i lite slingor i håret på förmiddagen, blev överraskande bra. Alltid lite nervöst detta där med håret tycker jag. Men efter ex antal år så blir det faktiskt nästan alltid bra ?‍♀️ (Inte jibxa nu).

Strax kommer en annan polare över för att se ett avsnitt på serien vi följer. Köpte hem bigarråer och gingerbeer. Blir mys.

Överlag bra dag, Trotts att jag fått brottats mot depressiva tankar under halva dagen. ?

Fridens ?

Jag drack sist 4 juli, en onsdag. Har inte druckit sen dess.

Dricker vatten som tusan dock. Försöker vänja mej vid att ha så tråkigt.. Har börjat promenera på morgnarna. Väntar på besked. Livet bara går förbi mej och jag står bredvid och är åskådare.

Inget sug..

Ibland är det inte så dumt att vara sjuk i början av nykterheten. Det brukar ta suget efter A ganska rejält. Lite gratis draghjälp, även om du verkar klara dig rätt bra ändå just nu. Självklart önskar jag inte att du ska vara dålig, ville bara skicka en hälsning. ♡ Kram

Du verkar så medveten om vad du vill med ditt liv. Även om andra förminskar, så vet du förstås själv hur du mår av din A-konsumtion. Bra att du vill ta tag i det nu. Fortsätter man blir det bara jobbigare och jobbigare. Du skriver om aktiviteter, tror också att det är jätteviktigt att fylla dryckestiden med något annat. Vad är du intresserad av? Det gäller nog att du har något planerat inför måndagen. Lycka till! ♡

????
Det samma.

Varit en vecka på båten och jobbat..Puh..Ingen semester direkt.Mycket nöjd med veckan.Ser inte så mycket passagerare eftersom jag jobbar i köket..Inte mycket fylla på denna båt, som tur är..Vad härligt att slippa det..Finns ju så mycket på passagerar-båtar annars..Fanns tydligen på denna båt också tidigare bland personalen..Nu känns livet skönt..Hoppas det finns jobb för mig ombord framöver också..Varm kram från en trött men nöjd miss lyckad..

Vad fint att få hjälp via kyrkan..Vår väg till ett friskt och fritt liv ser ju olika ut..Även varför vi dricker..Jag har aldrig druckit på dåligt mående, utan som jag ser det, blivit fysiskt a-beroende..Alltså druckit så ofta så min hjärna blivit beroende..Vissa har ju period-drickande, andra får ångest efter en fylla osv..Vi är olika helt enkelt..Hur man går vidare är också individuellt..Jag har ändrat mitt liv ganska mycket sedan jag slutade dricka för 2,7 år sedan. Separerat, köpt hus, testar annat jobb, bytt ut några vänner osv..Tidigare var jag en medelålders kvinna som trivdes bra med livet , men alkoholen förstörde mitt liv mer och mer. Idag känner jag mig fräsch och tar till vara på livet..Jag drack inte för att jag mådde dåligt, jag började må dåligt för att jag drack..

Hinner inte alltid kommentera men lämnar ett litet avtryck här. Tänker på dig. Fortsätt kämpa!

Det var just så jag tänkte när jag först ringde till kyrkan. Att huvudproblemet är ju inte alkoholen, det är ångest, oro som jag dämpar med stora mängder vin. Ångesten kommer från ensamheten (jag är singel).
Ett tips kan vara att kontakta kyrkan för att få hjäp. Dom är duktiga på själavård. Jag är varken religiös ellelr kyrklig.

Allt gott!

Just nu på kanal 4, en historia om alkoholism. Tips tips om ni har tillgång till tv nu :)

I natt har jag sovit oroligt, somnade gråtandes. Vaknat till och från med monsterhosta.

Blir en lugn dag tror jag. Eller det borde det. Har inga nämnvärda sug eller tankar på att jag skulle vilka dricka. Så det äe ju skönt.

Nu kaffe
Fridens ?