Senaste kommentarerna i forumet

Hej ,
Har läst din tråd länge men aldrig skrivit här förrän förra veckan .
Känner så igen mig !
Drack oxå en bib på 2 dagar förra veckan . Absolut inte för det var gott , det skulle bara ner ! Höll på i 9 dgr .
Varför ? Vet inte riktigt . Var ensam hemma , ville bara ’försvinna bort’ vara i min bubbla .
Som du skriver , man blir så rädd för sig själv . Att självskadebeteendet är så starkt så den tar över hela livet .
Varför ??
Hoppas verkligen det är över för dig ( o mig) för den här gången .
Du ska veta att få läsa din tråd den här tiden har pushat o hjälpt mig mycket .
Nu kämpar vi på !

Den största fallgropen tror jag är att man inbillar sig att man inte har problem med A och använder sitt lyckade uppehåll som bevis för den tesen . För egen del vet jag att det ^skulle^ kunna gå att dra till det en kväll men det är en rysk roulett med mer än halvfullt laddat...

Jag har märkt att mina pengar räcker mycket längre numera..Det är klart att till alkohol fanns det alltid pengar,om man så tog från sparkontot..Det kan gräma mig ibland att jag supit upp hundratusentalskronor..Som värst 2500 kr/månaden...Jag gick sällan på krogen, då hade siffror na varit ännu svartare..Ja Conny det är mycket skam man slipper som nykterist..

... du har mitt medlidande.. När jag dricker större mängder i ensamhet (kommer inte upp i de volymer du berättar om, men tillräckligt mycket) är det utan undantag för att fly från någon panik över något som hänt i livet, något som gjort mig riktigt ledsen. Istället för att söka tröst på ett konstruktivt sätt och tillåta mig att vara sårbar så dränker jag allt i vin. Det blir ett tvång och inte alls samma sak som att längta efter ett glas vin till maten.

Jag har tyvärr inte ännu hittat någon perfekt strategi för att undvika panikdrickandet, men jag letar.

Var snäll mot dig själv! Ta hand om dig! Vi finns här för dig! Kram <3

..jag lider med dig.
Fy, vad jobbigt du har det.
Hoppas läget vänder och att du är tillbaka snart.
Du får programmera om hjärnan och göra en omstart..?
Kramar???

I helgen drack jag i smyg fyra liter 14-procentigt vin på två dygn. Inte på grund av sug, utan ett slags tvång. Så mycket har det inte varit sedan vansinneshelgerna för ett par månader sedan. Ännu en gång har mitt dryckesmönster förändrats och jag hinner inte med att fixa några förebyggande strategier. Det handlar inte längre om stå emot ett sug och längtan efter ett par glas vin framåt kvällen, det här är något annat, så obehaglig. Jag är fruktansvärt rädd och förtvivlad och vet knappt ut eller in. Just nu hoppas jag att det är över för den här gången, det känns så. Nu får jag försöka komma på hur jag ska/kan klara mig framöver - igen! Men jag vill ju inte upp!

AlkoDHyperD, tack! Visst är det som du skriver. Jag vill ju vara den starka, den som hjälper andra, presterar på jobbet och naturligtvis måste jag ju vara optimist då. Jag orkar snart inte mer, hjärtklappningen ökar och med den många andra ångesttillstånd. ADHD, nedan skrev du till mig den 30 oktober, några veckor innan jag (då) på allvar tog beslutet att leva ett nyktert liv:

"Är det att din bild utåt, den duktiga flickan, skulle behöva målas om? (Till den mänskliga duktiga flickan, bärandes ett bagage i ensamhet pga fullkomligt mänsklig skam över att avslöjas)
Är det att du tycker dig svika andra, genom att ha dolt detta? (andra delen av meningen inom parentes ovanför)
Är det för att du tycker att du borde klara mer än andra och antingen veta bättre än att dricka för mycket, eller kunna sluta på egen hand och när som helst? (varför skulle din hjärna ha en helt annan struktur än resten av mänskligheten? Och varför har du inte redan löst problemet genom att sluta dricka eller begränsa det om det nu bara handlade om att vara tillräckligt duktig..)
Eller...vänta nu.
Det är ju inte du som valt att få alkoholproblem!!!
Vänd på det. Om någon berättade för dig, skulle du döma och se ner på personen, eller skulle du försöka stötta och tycka det var strongt att tala om det och vilja förändring?
Jag tycker att du ska visa dig så som du är, iallafall för dem du litar på. Vacker, stark, sårbar, i behov av stöd, kompetent 8nom vissa områden och vilse inom andra. Precis som de flesta människor med andra odr ❤️"

Detta gäller fortfarande, måste försöka tillåta mig att få vara svag, inte bara inför min man då jag kryper upp i hans famn och gråter, utan även inför mig själv i vardagen. Måla om min bild av mig själv, förväntningarna.

Jasmine, ännu en gång, tack för att du frågar. Många gånger betyder de korta raderna otroligt mycket.

Tyvärr hinner och orkar jag inte kommentera så mycket hos er andra, men jag försöker läsa. Kul (eller hur man nu väljer att se det) att se Ansa tillbaka igen.

Kram till er alla kämpar

Så fint att höra att du varit nykter så länge. En bedrift.

Så tydligt du beskriver de utmaningar du står inför nu. Du nämner såväl din psykisk som fysiska hälsa, stöd av omgivning och ibland påträngande tankar på alkohol och funderingar om livets meningsfullhet. Kanske finns det utrymme och kraft i dig nu att ta dig an dessa frågor nu när du varit alkoholfri så länge. Jag tror att många känner igen sig i det du berättar och jag hoppas att tråden tar fart.

Tack för ditt öppna inlägg.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Vare sig man är nykter alkoholist eller inte har problem alls.
Man vill ju lära känna en ny person med sinnet i behåll. Och just dejting är perfekt när man behöver social träning. Såvida du dejtar tidigare okända människor kan du vara vem du vill i mötet. Och det står inte så mycket på spel om du tyycker att du sjort bort dig.
Se dejting lättsamt så blir stärkande av självförtrroendet eller bedövandet av osäkerhet mindre nödvändigt?

Hur många har träffat sin partner på krogen? Tror dom flesta haft tillfälliga kontakter därifrån..Oftast träffar man sin partner på jobb, hos bekanta och vänner. Nätdejting har blivit vanligare..Har själv kollat på dejtingsidor, men inget bra resultat för mig än.Tror också att föreningsliv kan vara något..

Som jag däremot sluppit på över 5V ? Är att inte stå där med en platta öl igen med samma kassapersonal igen på torsdag när den man köpte på måndag är slut , och in på lördag igen för att va säker på att söndagen inte går torr .

Jag är också livrädd för att aldrig kunna få träffa någon iom att jag inte kan dricka mig till ett självförtroende längre... o aldrig kunna resa utomlands eftersom jag e livrädd för o flyga opåverkad av de ena eller andra...

... och jag kan känna igen den där ensamheten, rustningen och kärleken till barnen. Så fint att du rider ut alla känslor utan alkohol, det inspirerar..

Hoppas du har haft en fin kväll <3

Jag blir så inspirerad av dina inlägg, kan riktigt känna hur det skulle vara att slippa gå runt i dimma efter en dag med för mycket alkohol och för lite sömn. Tack också för din beskrivning om hur du bestämde dig och gjorde drickandet till ett omöjligt alternativ. För mig tror jag att det dels gäller att bestämma mig till 100% samt att hitta ett alternativ till alkohol de gånger jag får känslopanik. Helst av allt skulle jag vilja att det fanns någon som bara höll om mig, strök mig över håret och sa att allt ska bli bra. I brist på det får jag leta något annat "botemedel" :).

Kram till dig och hoppas du har haft en fin kväll!!

Hur mår du idag? <3

Det är nog precis så... vore bättre om man kunde acceptera sina känslor och inte varken fly eller dränka dem i sprit;).

Tillbaka i Sverige. Sommartid spelar det ingen större roll för alkoholen finns över allt runtomkring. Jodå, ser var dag som att vinna slaget Muränan. Inte för att det är svårt att avstå längre, men vi vet att vägen tillbaka till dyngan kan gå lika snabbt för oss som varit nyktra i många år som de som just börjat resan. Inget är säkert och så mycket är säkert, att det även finns en väg ur beroende och dagligt drickande. Såklart är mitt beslut att sluta förmodligen det viktigaste jag fattat i livet. Alkoholen är en stark motståndare, det vet vi alla, och jag känner medlidande och sympati för de som ännu inte lyckats göra sig fria. Sorgligt vilket lidande och alla som går en för tidig död till mötes.
Men va fasiken, vi lever, det är sommar. Låt oss njuta och glädjas!
//PP

Idag är jag extra tacksam.

Vi har varit på en resa över helgen. Haft det väldigt härligt. På kvällen när vi grillade kände jag att jag saknade att ta ett glas vin efteråt. Barnen lekte och det var sådär mysigt och idylliskt.

Sov dåligt på natten pga mygg och pollen osv. Vaknade ändå pigg! Och sugen på frukost. Hemresan hem gick bra och vi mådde toppen då med. Hade jag mått bra imorse och just nu om jag druckit en flaska vin igår? Inte sån svår fråga att svara på...

Nu tar jag ett bad och sedan ska jag laga mat och plocka upp packningen. Hade jag orkat det ens förr i tiden? Ja jag hade ju gjort det men med en plågsam ångest i bröstet. Och imorgon när jag ska jobba alldeles för många timmar hade jag nog inte orkat det.

Det är ju så som man säger att när man dricker så lånar man lycka från morgondagen. Och jag är så glad att jag inte använde upp dagens lycka igår.

Ha en fin söndag därute ❤

Jag brukade förbluffas över hur mycket pant det blev under mina alkoholperioder. "jag var ju och pantade förra veckan" tänkte jag, med 3 nya påsar med burkar i händerna - helt otroligt. 7,2or och 5% (för att visa att jag kunde dricka lite normalstyrka på öl också) och alla enorma mängder 3,5or jag köpt för att systemet varit stängt. "flasköl är ju godare men tyngre att bära, dyrare, ingen idé att ens försöka verka civiliserad..de i kassan känner igen mig vid det här laget".

i min konsumtion var 10.2 % öl plus Explorer. Inget av det är speciellt smakrikt men det spelade ju ingen roll.....

instrumentmejslar ?

har en tendens att försvinna spårlöst på bara en sekund. Jag fasar för den dag jag får barnbarn; har man någonsin sett en skräddare springa över en vattenyta så får man en föraning om hur de små liven tar sig fram bara några dagar efter att de lärt sig krypa. Stackars barn, hos mig kommer de att ha en spårningsutrustning runt halsen, en som tjuter så fort de rör sig mer än tre meter bort från mig. Skulle jag någonsin få förtroendet att sitta barnvakt så skulle jag knappt tordas hälla upp ett glas vatten och skulle jag göra det så kommer nästa fråga: hur dricker man ur ett glas och samtidigt håller ögonen på den flipperkula som far fram på golvet från vägg till vägg? Nåväl, den dagen den sorgen.

Men nu var det små skruvar det gällde. Jag plockade just isär en dator som tjänat ut, jag monterade ur hårddisken eftersom jag inte vill att den med allt sitt innehåll hamnar på någon återvinningsstation i Nigeria, där någon ju kan få för sig att återvinna mer än bara hårdvaran. Plus att den kan användas som backup i någon annan av mina datorer. Den sitter med yttepyttesmå skruvar och självklart tappade jag en av dem; den landade först i knät, så jag höll handen under och ruskade lite på benen i hopp om att rädda den. Inget, inte ens den svagaste lilla duns då den träffade golvet. Så jag gick ner på alla fyra och letade, det visade sig att golvspringorna, förutom smuts och hundhår, innehöll mer än en liten skruv, bara inte den jag sökte. Efter flera minuter av fåfängt letande gav jag upp och traskade ner för trappan för att sätta på kaffe. Jag insåg då att det som kändes som en sten i toffeln faktiskt var den förlorade skruven. Jag tror han gömde sig avsiktligt, bara för att jäklas.

Ha det gott alla!

Att panta burkar, framförallt exets 7,2 or var fruktansvärt skämmigt! Ingen normaldrickare köper skiten.Dels smakar den illa, och det är en typisk alkis-dryck..Idag pantar jag sällan..Vi har vatten i kranen..Det är inte många av världens länder som har drickbart vatten i kranarna.Det är något att vara stolt för..Finns en rolig historia om pant..” Kvinnan till mannen..” Måste du dricka så fruktansvärt mycket öl? Mannen svarar: Du gnällde inte när du köpte dig en minkpäls för panten förra året”

Det som känns konstigt i stunden känns bra lite senare , bra jobbat !

Det som känns konstigt i stunden känns bra lite senare , bra jobbat !

Hur gick det?