skrev Huskatten i Nykter eller inte?

När jag höll på med mina kortare och längre perioder av alkoholfrihet, så var det just så jag alltid tänkte:Att jag skulle tillåta mig att dricka vid ett enstaka tillfälle. Och det gick väl bra - ett tag. Men, med tid och längd kom jag liksom alltid tillbaka till ett mer regelbundet drickande. Det blev svårt att starta om till nykterheten. Visst hade det varit fantastiskt, och helt ok om jag hade kunnat växla så där mellan långa perioder av sammanhängande nykterhet och så tillåta mig ett enstaka litet oskyldigt måttfullt fylleri. Men det funkade liksom aldrig i praktiken! Och det är ju inte det där enstaka glaset som är problemet! Det är ju att man också vill ha lite mer. Om inte just då, så en annan gång. Och sedan en gång till ... osv. Oavsett hur du väljer så är det klokt att stanna upp och tänka till. Kommer verkligen dessa två sketna glas ge en välbehövlig avkoppling? Från vadå? Frågan ställd i bästa välmening, så ta inte illa upp. /Cecilia


skrev Box i Nykter eller inte?

Det är bara du som kan göra det valet. Själv valde jag att prova att dricka lite vin efter 9- månader som nykter. Gick fint så jag provade några gånger till. Tog mig 1,5 år att lägga ner alkoholen. Nu har jag snart 1,5 år som nykter. Jag kommer inte att prova igen. Men det gäller mig och mitt val. Var rädd om dig


skrev FinaLisa i Nykter eller inte?

Nu romantiserar du alkoholens verkan.
Den är falsk och skadlig, det vet du innerst inne. Annars hade du inte tvekat.
Njut av festivalen, solen, alkoholfria ölen och tänk bort de två glasen, de är helt meningslösa i sammanhanget.
Kram och styrka till dig ???


skrev Surkärring i Nykter eller inte?

... Jag vill ju så gärna prova om det går.
Jag längtar efter avkopplingen 2 glas ger mig.
Jag har inte barnen med mig, de blir inte lidande..
Det känns som ett perfekt tillfälle, en lucka att få andas..


skrev Berra58 i Nykter eller inte?

Blir lite orolig över ditt resonemang. Varför riskera efter 314 dar?
Spela upp filmen för ditt inre, där du mådde skit o hade gjort bort dig...
Hoppas det går forts bra!


skrev Elise64 i 54 dagar och resan fortsätter!

Lördaghelaveckan! Ha en skön sommar du oxå?‍♀️


skrev Elise64 i 54 dagar och resan fortsätter!

Lördaghelaveckan! Ha en skön sommar du oxå?‍♀️


skrev FinaLisa i Ett ärligt försök!

Vart tog du vägen Vinäger...?
Saknar dig här ?


skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp

Ironwill, John och Sannah; tack för era tankar.

Facebook har jag ju inte och har aldrig lockats av det. Men instagram har jag. Känner att jag håller kontakten med fler vänner genom det. Men jag får ju också en del ofrivillig information genom det. Jag vet ju att man sällan visar det dåliga från livet i en sådan kanal. Men det hjälps inte alltid.

Jag känner nog att det jobbiga är ibland att jag är tillfreds med det mesta ända tills jag öppnar instagram. Och det är så himla onödigt. Kanske jag borde avfölja en del. Men grejen är att jag även kan må dåligt av bilder min egna nära familj lägger upp ? Fastän jag verkligen känner till deras liv och hur det går upp och ner osv.

Ja Sannah jag lever verkligen genom mina barn. Det skrämmer mig litegrann. Jag försöker göra saker för mig själv också och lyckas ibland. Men eftersom att min relation ser ut som den gör så kan jag ibland ha svårt att lämna barnen. Ibland funkar det bra men ibland känner jag ett sådant stort ansvar för varje sekund av barnens liv att jag har svårt att släppa kontrollen. Jag känner också att tiden med dem är så värdefull att jag ofta tycker att jag slösar den om jag inte spenderar den med mina barn. De är verkligen mitt allt. Och tiden de är barn är kort!

Gemenskapen har jag fortfarande egentligen med både grannar och vänner. Så alkoholen behövs ju inte. Men förut kunde vi stanna ute på nåns altan i många timmar och vinet gjorde ju att kvällen blev längre och barnen fick vara ute ovanligt länge med sina kompisar. Men! Jag tycker ändå att det sättet att umgås på är rätt så destruktivt. Jag vill inte ha det. Men ibland känner jag mig så korrekt och proper jämfört med folk runt mig. När självförtroendet sviktar tror jag det är nåt negativt men när jag mår bra vet jag ju att jag varken är tråkig eller ointressant när jag är nykter. Tvärtom tycker jag att folk runt omkring mig faktiskt verkar tycka om mig mer nu än förr. Och många säger ofta att jag är rolig till och med. Men när man inte mår på topp så fastnar man i dåliga tankespår.

Angående mina barn så tror jag också att jag måste vara med och skapa deras barndom hela tiden. Jag vill ge dem många fina minnen. Men jag måste nog inse att jag måste låta livet rulla på lite av sig själv också... jag kan inte ständigt producera minnen åt dem. Jag vet inte varifrån jag fått denna halvt om halvt besatthet kring detta? Att fylla deras barndom med miljoner lyckliga och intressanta ögonblick. Är det för att jag är rädd att dö ifrån dem? För att de ska ha goda minnen att plocka av om de mår dåligt i framtiden? Eller så försöker jag bara göra fritiden så fin som möjligt eftersom att skolan är tuff för ett av mina barn.

Nu tror jag inte jag gör fel i hur jag gör direkt men eftersom jag blir stressad ibland så måste jag ändå tolka signalerna och inse att jag måste slappna av!

Men med det sagt så har vi väldigt roligt. Och sedan jag blev nykter har jag massa energi över på nåt sätt. Ja jag är stressad av mitt jobb men det är ändå ett behov jag har... att göra saker när vi är lediga. När man inte dricker är det som att dygnet har 10 timmar extra. På riktigt alltså. Och de timmarna vill jag utnyttja.

Idag mår jag bra!

Kram alla! Och välj det vita livet!


skrev Lördaghelaveckan i 54 dagar och resan fortsätter!

Blir så glad & inspirerad av dina framsteg??
Måste kännas så skönt, önskar dig en fin sommar?


skrev Lördaghelaveckan i Jag kan inte komma på bra rubrik för ämne.( Det var 6 månader sen)

Önskar jag var där, har aldrig kommit så långt i min strävan efter nykterhet men nu lever hoppet.
Berätta gärna mer, hur mår du?

Starkt jobbat?


skrev FinaLisa i Jag kan inte komma på bra rubrik för ämne.( Det var 6 månader sen)

21 dagar är en magisk gräns har jag hört. Vill också dit, är på väg...dag 12 idag?
Styrkekramar till dig och mig och alla andra kämpar???


skrev Sannah i Nykterist och alkoholist i en kropp

Läser ditt senaste inlägg och tänker och känner igen mig så! Jag tänker också på att du lever genom dina barn, inget fel alls i det men kommer du ihåg dig själv? Dina behov. Vi är inte prestationen.
Jag brukar meditera lite för att finna inte ro. Gärna vägledd meditation. Kolla in appen Insight timer.
Du gör detta bra! Du finns för dina barn och det glömmer de aldrig! Fester med grannar och alkohol är en illusion om trevligheter! Men kanske står det för en känsla av gemenskap du saknar?
Fb och insta är trevligt när man själv mår bra...
Kram?


skrev Granit i Mitt första erkännande

Välkommen till gemenskapen för likasinnade!
Du är så långt ifrån ensam du kan komma. Historierna kan se olika ut, graden av problematiken kan skilja sig, men alla här har haft eller har problem med alkoholen.
Stort av dig att blotta dig fullt ut för första gången. Det är ett stort steg och du har kommit till en viktig insikt.
Själv håller jag till inne på ”Förändra sitt drickande” då jag trots 7 veckors nykterhet har en lång väg kvar att vandra.
Mina dagar är inte längre en kamp att stå emot och låta bli att förhandla med mig själv, men alkoholen har varit en så pass dominerande del av hela mitt vuxna liv att jag måste lära om mig helt från början.

Jag heter Fredrik. Jag är också alkoholist.
Kram på dig!


skrev miss lyckad i Mitt första erkännande

Det finns mycket böcker och filmer om alkoholmissbruk och beroende..Både på youtube och svtplay..Det är bra att se hur alkoholberoendet funkar..Mycket bra att skriva och läsa på forumet också..Jag läste på forumet i flera år innan jag beslöt mig för att sluta..Vi går olika vägar och gör lite på olika sätt.Men många av oss fattar tillslut att totalstopp är faktiskt lättare än att försöka minska på drickandet..Tror det är omöjligt om det gått till alkoholberoende..Du har goda chanser att sluta guldfiskminnet..Det krävs vilja, stöttning och förståelse för sitt egna sätt att sluta dricka alkohol. Vissa tar hjälp av sjukvården eller föreningar..Andra klarar av det på egen hand och forumet..


skrev AlkoDHyperD i Mitt första erkännande

Det var ärligt och naket beskrivande av dina känslor.
Kanske är det så även i verkliga livet? Att det är utan fernissa, när vi visar oss i all mänsklig sårbarhet, som vi verkligen är intressanta.
Den kritiske granskaren, självrannsakaren inuti våra huvuden, tjattrar oavbrutet men kan drickas till tystnad.
Sociala sammanhang brukar ofta ses som svåra i början av nykterheten, av olika skäl. Rädsla för att inte smälta in eller för att väcka frågor (bli avslöjad?). Oro för att man blir tråkig (jag blir personligen mycket tråkig om jag dricker, fokus på att säkerställa hög promille istället för fokus på sällskapet)

Om det behövs alkohol för att kunna sitta och tjattra inpå småtimmarna är antingen sällskapet och samtalsämnena för tråkiga eller så är det för lång tid fram till småtimmarna för att en nykter person ska orka vara vaken.

Och även om allt jag skrivit ovanför inte stämmer är det tusen gånger bättre att vara tråkig än att vara besatt av att bli berusad.

Kram


skrev Guldfiskminnet i Mitt första erkännande

Jag blev alldeles svettig och stirrig när jag såg att jag hade fått svar. Nästan som en panikkänsla. Shit pommesfrittes! Det finns folk där ute som svarar mig när jag beskriver min värsta sida ? Tack! ?

Igår var jag på fest och träffade min pojkväns släkt för första gången. Jag halsade alkohol, briljerade (alltid med alkohol), folk älskade mig. Har ett väldigt socialt sätt när jag dricker. När jag inte dricker upplever jag mig själv mer tråkig och inåtvänd. Nästa helg ska vi bjuda över två vänner. De gillar alkohol. De förväntar sig tjatter in på småtimmarna. Men jag tänkte inte dricka. Inte min kille heller. Kommer de bli besvikna..? Men ska först klara av veckan. Sen helgen. Första milstolpen.

Du har så rätt. Jag ska bära med mig meningen när beroendet börjar luras- att jag inte vill förstöra mitt liv och GÅ UNDER. För klarar jag inte det denna gång så vet i tusan om jag någonsin gör det.... sista halmstrået greppar jag nu.

Ja! Jag hatar mig själv att jag dricker! Jag hatar mig själv för att jag har kastat bort mitt liv så här. Livet handlar inte om status och pengar. Det handlar om relationer, natur, närhet, upplevelser. Jag hade egentligen önskar sjukskriva mig, men då är jag rädd att jag verkligen skulle dricka. Behöver bara stå ut de närmaste veckorna. Hoppas att trötthet hänger ihop med alkohol? Att jag sen blir piggare?

Jag till och med dömer mig själv nu när jag skriver. Att jag skriver tråkigt. Att jag hade varit mer rolig och engagerande med alkohol. Dags att börja acceptera den mer tråkiga jag ? Det är min framtid!

Återigen tack för att du svarade! ??


skrev Miss_blondy i "Resan" är inte över..!

Så härligt att höra att dagarna blir fler för dig?❤️? eller mer exakt att du kämpar fram ?

Jo här finns bara så kloka, äkta och jordnära människor ? Och glömde starka..Jag läser här varje dag och blir fortfarande facinerad av alla berättelser,tankar och känslor ? Att någon kan påverka någon annan så hon/han ser "ljuset i de bedrövliga"..! Tänk vad ord kan göra och förändra - En tanke eller till och med ett liv..

Kramar


skrev miss lyckad i Mitt första erkännande

Välkommen hit! Ja det är beroendet som talar till oss..Inte så farligt, bara denna gång, alla dricker, du sköter ju jobbet, osv..Det finns många skäl att dricka tycker beroendehjärnan..Tillslut varje gång man har möjlighet..Det finns ett viktigt skäl att låta bli..Det är att man inte vill förstöra sitt liv och gå under..Det finns ingen som är alkoholberoende ( mig veterligen) som har ett gott liv, utan skam, skuld och ångest..Jo det går att supa bort ångest tillfälligt, men den kommer minst dubbelt upp tillbaka när man nyktrar till..På forumet finns stöd och peppning..


skrev FinaLisa i "Resan" är inte över..!

Tack själv för alla fina peptalks!
Du är värd allt beröm för att du kämpar och skrivit så många kloka ord.
Du har delat känslor i motgångar och medgångar och det är så vi stöttar varandra.
Vi är inte ensamma i våra jobbiga stunder och det är så fint att man kan läsa här.
Kram och lycka till dag för dag.
Själv är jag på dag 11 idag! ???


skrev Miss_blondy i "Resan" är inte över..!

Jag vill tacka er alla här ❤️!

Nu har man varit nykter i 1 månad och det går framåt.Sakta men steg för steg. Det har varit en stor skillnad med förra gången jag var nykter. Det har varit såååå mycket svårare men det har kanske varit nyttigt på ett sätt oxå - För det bevisar att det går.Att även om hela kroppen "skriker" av frustration och man vill bara ge upp ( för det har jag kännt många gånger ) så ger det ändå hopp att en dag så får jag kanske styra mitt liv,mina tankar och känslor på mina vilkor! Men jag försöker att inte tänka längre fram för det är då jag blir rädd och förvirrad.Tankar som - Ska jag aldrig få dricka igen, jag kommer aldrig komma dit där jag vill så det är lönlöst osv. Det är idag som räknas, beslutet jag tar idag. Imorgon tar jag kanske ett annat men då får jag ta det då.

Men med det sagt..
Som sagt jag vill tacka er, för jag tror inte att jag skulle varit här om de inte vore för många av er. För innan jag började min nykterhet så var det kaos, jag var så dränerad av energi allt gick så snabbt utför så jag tappat greppet helt och hållet.Jag bara drack och drack.Och det hemskaste av allt så var det vissa tankar som börjades bubbla upp - Att jag orkade inte kämpa mer, att jag ville bara att det skulle vara över.Jag hade nått min botten och jag var bara ett tomt skal.

Men ni fantastisk människor gjorde så jag inte kände mig ensam.Ni la en värmande hand på min axel och ni gav mig hopp av allt jag läste.Jag har sådant hat till alkoholen vad den kan göra och vilken lidande det gör mot människor. Men det är inte hatet som gör så jag inte dricker det får det inte vara för då blir det ännu en kamp.Och det är en kamp jag kommer att förlora med råge.

För IDAG vill jag inte dricka.Jag får och kan men jag vill inte.Hur det känns imorgon vet jag inte men idag är jag nykter..

Ni som är vilsna just nu läs,läs och läs ännu mer här.Orken kanske inte finns alltid och vissa saker kanske inte känns relevanta där ni är.Men ett enda ord eller meningar kan förändra era tankar.kanske inte för stunden men det kanske startar en process i huvudet successivt...

Jag vet att min resa är långt ifrån över.Vare sig om jag börjar dricka igen eller inte.Motivationen kommer testas och jag kommer "glömma" smärtan vad A gör. Men de är därför jag kämpar med mitt inre nu så jag är tillräckligt stark för att hantera saker och ting tids nog..

Tack ?❤️?


skrev John-Erik i Nykterist och alkoholist i en kropp

Det är inget för oss. Ärlighet är ju en av grundbultarna till ett nyktert liv.
Att skicka skarvade och förskönade bilder lirar dåligt.
När vi skriver här så är det av nytta. En grej kan ju vara att lägga ut
när man mår som sämst. Abstinensfoto...
Avskräckande givetvis och ingen kommer att göra det
trots att det är verkligheten. Inte skicka 20 år gamla foton som de flesta gör.
Själv gör jag lite framsteg och tycker att nykterhet ger mig en ett bättre djup
i ögonen och så märks det på att huden känns mer elastisk och har en bättre lyster.
Men än kan jag inte skicka ut fotot. Märkligt att det tar sån tid ..
Har dock tålamod.. :-)

John


skrev Box i Nykter igen!

Så sant så sant Mss Lyckad.