Senaste kommentarerna i forumet

Bättre mående idag. Ingen feber, hurra! Kommit hem från jobb, käkat Lurre. Kryper ner i sängen igen ❤️
Fick pratat med min läkare idag å, höjer voxran till 300. Kan bli bra. Hoppas på noll biverkningar ?

Idag är det 2 månader och 9dagar nyktert, det är 10 veckor.
Synd att man inte kan lägga upp bilder för helvete vilken jäkla skillnad det är fysiskt (och psykiskt, det syns inte så mycket på bild. Förutom i ögonen, för de lever igen ?)

Fridens ?

Jag märker att det är en nyttig fråga som direkt får mig samlad och återförd till nuet. Och svaret kommer på nåt sätt av sig själv, utan att jag behöver tänka.
Idag ska jag rensa ut i kyl, frys och skafferi. På samma sätt som jag inte kunde ha alkohol hemma förut - eftersom jag bara drack upp den - kan jag inte ha kolhydratrika grejer liggandes som frestar i onödan.
Solen skiner, det är varmt ute och ikväll bjuder jag maken på lövbiffsrullader.

Hej!

Ditt inlägg tror jag att jag ramar in :-) Din lista över tacksamhetsaspekter är så målande och tydlig.
Precis så tror jag man ska tänka..Känslor, ork, allt blir bättre..
Jäkla bra och härligt att du klarat av att komma tillbaka till ett friskt liv och tack för att du ger dig tid att peppa
oss här på forumet. Vi som inte hunnit till ett nyktert år behöver ha sådana förebilder som ju du är. Det går att
må bra. Det är det som är viktigt i ditt budskap..Fint!!
Har nått 43 nyktra dagar idag, och det känns väldigt bra just idag.

//John

Dagen verkar ha startat bra för dig! DDT finns ju inget bättre än morgonmysiga barn?. Här blev det yoga och nu kaffe. Kramar till dig?. Hur går det med huset?

Jäklar, det är höst ute ! Tur att jag har fått sova och är lite piggare ? Jag tror minsann att lakritsroten John föreslog funkar. Bäst att ta lite med en gång.

Min lilla är så där morgontrött och sömndrucken som bara barn kan vara. Ömheten exploderar när jag ser de rosiga kinderna, randiga från vecken på kudden och med håret på ända. Åh, mitt hjärta..

Hoppas den här veckan har börjat lika bra! Kram???

(https://www.svd.se/for-hjarnan-ar-alla-missbruk-likadana)

Det är främst två livsviktiga funktioner i hjärnan som skadas och förändras vid – som det nu förefaller – alla kända varianter av beroende. Missbruket kidnappar och utnyttjar dels vårt belöningssystem, dels vår förmåga att styra impulser och fatta rationella beslut.

Raden av beroenden blir bara längre, från tungt narkotikamissbruk och "klassiska" substanser som tobak och alkohol till tvångsartade beteenden som överätande, sex-, spel-, motions- och köpmissbruk. Länge har frågorna varit fler än svaren när det gäller beroendeutveckling medan de moraliska övertonerna och fördömandena av missbrukare varit desto starkare.

–Det är konstigt att vi trots alla år av fokusering mot rökning egentligen inte vet varför människor röker, suckade till exempel den kända amerikanska beroendeforskaren Joanna Fowler vid en konferens nyligen.

Nu har bättre metoder att avbilda hur hjärnan arbetar satt fart på detta forskningsområde och kunskaperna ökar dramatiskt. Ett stort antal forskargrupper har börjat använda tekniken och de första fynden är spännande och spektakulära.

–Den bild som växer fram gör att vi för första gången kan få en vetenskapligt underbyggd syn på missbruk och nya idéer om att bekämpa dem. Inte bara tyckande och moral, säger den ledande svenska hjärnforskaren Lars Olson vid Karolinska Institutet.

Vår sårbarhet för att utveckla missbruk tycks främst kunna knytas till två centrum i hjärnan: belöningssystemet och impulskontrollen, båda omistliga för vår överlevnad.

• Belöningssystemet ger oss vällustkänslor av våra mest grundläggande behov som att äta, dricka och fortplanta oss. Det är dessa upplevelser av vällust och längtan efter dem som motiverar oss att till exempel äta och dricka så att vi inte dör. Det är en motivation som måste upprätthållas hela livet vilket kräver en stark minnesfunktion. Signalsubstansen dopamin spelar en nyckelroll i hur hjärnan skapar känslorna av vällust, belöning och motivation. Ämnet dominerar och styr belöningssystemet men påverkar också andra delar av hjärnan. När vi äter, dricker eller har sex ökar hjärnan produktionen. Ju mer dopamin desto större vällust.

• Det andra centrumet som påverkas av missbruk är det som styr vår förmåga att kontrollera impulser och att fatta rationella beslut. Det ligger huvudsakligen i två områden i hjärnbarken. Dessa påverkas också direkt av dopamin och aktiveras vid förväntade belöningar. Dopamin är alltså med och styr också vår förmåga att kontrollera våra handlingar.

Vid de nya sofistikerade hjärnundersökningarna av personer med olika former av missbruk framkommer alltså ett förvånande enhetligt mönster:

1. Drogen, eller vissa beteenden som spel, motion, sex, ökar halterna av dopamin och därmed upplevelsen av vällust. De mest beroendeframkallade drogerna som heroin och morfin ger det kraftigaste dopaminpåslaget, kanske upp till tio gånger högre än vid mer ”normal” belöning.

2. Upprepad tillförsel av drogerna eller av de beteenden som utlöser dopamin leder till att hjärnan triggas att gång på gång frigöra onormalt höga halter dopamin. Effekten blir att hjärnans egen normala produktion successivt minskar. Det dopamindrivna belöningssystemet och impulskontrollen går ned i varv, blir mindre aktiva. Därmed har dessa viktiga funktioner i hjärnan som krävs för vår överlevnad definitivt kidnappats av missbruket.

– För missbrukaren innebär den låga dopaminproduktionen att han eller hon hamnar i konstant depression och håglöshet med bristande initiativkraft och motivation. Det i sin tur skapar det oemotståndliga suget efter de substanser eller det beteende som kan öka på dopaminhalterna igen, säger Stefan Brené, docent och MR-forskare vid Karolinska Institutet.

Alltså kan mycket av missbruket betecknas som självmedicinering mot kronisk hjärnsjukdom. Forskarna vet idag inte om vissa individer kanske föds med ett sämre fungerande dopaminsystem som ökar sårbarheten för beroende. De bara påpekar att så mycket som 80 procent av allt missbruk anses ha ärftlig anknytning.

Många olika substanser och beteenden kan leda till missbruk:

• Narkotika

• Alkohol

• Tobak

• Vissa läkemedel

• Beteenden som ger belöning och ökar dopamin, som spel, sex, shopping, mat, motion, arbete.

Ofta samverkar missbruken. 70 procent av spelmissbrukare riskerar att också bli alkoholberoende. 75 procent av dem som vårdas för någon form av missbruk röker också.

.. och att du mår bättre imorgon. Kärlek och styrka till dig ????

Jag hittade en text från FAA (Food Addicts Anonymous) som jag vill dela med mig av. Så här lyder den:

"Min kropp är speciell.
Jag kommer inte att frammana inre konflikter genom att vara kritisk mot min kropp.
Om det inom mig pågår en kamp mellan kvinnlighet och styrka eller
manlighet och styrka, kommer jag inte att använda min kropp
som ett psykologiskt slagfält.

I stunder då jag känner mig otillräcklig, arg eller deprimerad,
kan jag bli för hård mot mig själv.
Vid dessa tillfällen kan jag komma att betrakta mitt utseende med avsmak.
När det händer får jag svårt att acceptera min vikt, min längd
och min fysiska existens.
Kanske driver självförakt och inre konflikter mig till att börja med
riskfyllda dieter, stegrad överätning eller kraftigt överdriven träning.

När jag får denna insikt, blir jag medveten om att min kropp
inte är orsak till den inre konflikt jag eventuellt upplever
och jag kommer att upphöra att misshandla eller försumma min kropp,
som ett uttryck för att lösa inre tumult.
Istället kommer jag att lära mig att uppriktigt uttala och uttrycka
mina känslor för att därigenom undvika att bestraffa mig själv."

Jag växte upp som en tapetblomma ungefär. Jag fanns till men var inte efterfrågad eller bekräftades. Jag tror vi är många som varit osynliga under barndomen och som först i vuxen ålder kommer till insikt om att vi har rätt att finnas till så som vi är. Vi har rätt att leva, att behöva likaväl som att ge, och om ingen frågade oss vad vi ville, tyckte och kände när vi var yngre så kan vi göra det för oss själva nu. Därför tänker jag börja fråga mig själv flera gånger om dagen: "Winna, vad behöver du just nu?"

Jag ser fram emot att få svar.

Feber idag. Men inte ont i bihålorna. Var på jobbet och fixade med en massa, varav en sak var en timmes möte. Helt slut efter det. Men kavajen satt snyggt på kroppen, Its something ?‍♀️

Sen hem, kontakta exet för att få tag på ljudfilen. Böla lite för feber och jobbigt samtal med avokat och polisen idag och jobbigt att lyssna på filen. Bölade lite för jag hörde hans röst igen och när
Han kallar mig för hjärtat och älskling (aj ?). Lite som att riva upp ett igensytt sår typ. Plötsligt minns jag allt igen, jävla skit, jävla våldtäkt. This too shall pass.✊️

Elvis dök upp lite spontant utanför min dörr och kramade på mig. Han sa att jag var svinvarm och gick in i en caregiver roll, så helt klart feber idag. Sen gick han och handlade på Apoteket och handlade hem mat till mig. Proppade i mig alvedon och ingefära.

Nu har jag tittat på film och halvt sovit halvt varit vaken. Elvis gick hem när alvedonen börjat verka.
Förhöret är på torsdag. Berättat för en polare att jag var rädd, han sa att han följde med utan att jag hade något val och att han älskade mig. Men jag frågade exmannen tidigare idag om han kunde följa med, han är fortfarande den tryggaste personen jag känner. Han tog ledigt från jobbet och följer med.

Lät tårarna falla inför Elvis, vågade visa mig sårbar. Skyllde på feber (gråter alltid när jag har feber). Hade känts jätte konstigt att berätta om känslorna för exet för honom och vågar inte prata om våldtäkten med honom. Vill inte att det blir som med exet. Litar inte tillräckligt på honom ännu, har vissa murar uppe igen. Men han vet en hel del. För han är kompis med exets bästa kompis, som jag också är kompis med. Hon som hade fest där exet spelade. Jag vet, liten värld. Jäkla Incestfest.

Skitsamma. Idag blir det inte många knop gjorda. Åt upp en burk Nutella. Dricker te. Tycker synd om mig själv och mår ganska dåligt faktiskt. Kan inte sjukskriva mig, hade känts så fel på 2h/dag. Och de hade gjort fel på mitt företag, så jag kommer få
Ut mer i lön. Hurra. Jag överlever.
(Men jag fick gjort mycket bra idag på jobbet. Kanske berättar om det en annan gång).

Nu ska jag fortsätta slumra och sova/titta på Netflix. Glad över att jag har så himla fina människor runt mig. Undrar om Elvis är någon jäkla skyddsängel typ. Han dyker upp i de där ögonblicken ni vet, när man behöver någon.

Ogillar starkt mitt immunförsvar.
Hoppas innerligt att ni har det bättre. Ta hand om er ❤️

Fridens ?

Lyckligtvis är tjejerna ointresserade av vågar, speciellt äldsta. Lillan har frågat mej hur det kommer sej att hon är så mycket tyngre än sina klasskamrater och mitt svar är då ’för att du är 15 cm längre’. Hon vet detta intellektuellt och jag pekar på att hon har stl 34 till 170 cm och är färdigvuxen.

Har inget emot att väga mej - jag mår alltid bäst av att veta, ha alla korten på bordet. Bättre det än att noja ?

Är jättelycklig att tjejerna inte vikthetsar..

Du har hållt på att snora länge nu...
Fryser du så kanske du har feber och då kan det vara dags att gå till doktorn.
Kanske du behöver antibiotika?

Krya på dig kram ?

Bara njuta och fröjdas i det nyktra flödet, gott att höra!

Kramar
???

Håll ut, det blir bättre!
Kramar i massor
??????

Man fastar med barnen... dock vet de varför vi fastar mm mm, här pratas det mycket och öppet om kost o hälsa och parallellerna där... faller sig naturligt med jobbet mm... vi fastar inte för vikt, pratar aldrig vikt hemma och ingen våg existerar heller... sist jag hade en så slängde jag ut den på gården och backade/körde jag över den tills den var mos... ett statement. Barnen väger sig heller int hos skolsköterskan etc...

Säker skitbra med tarmrensningen, bokstavligen ?? och nä, resa vill man göra tillsammans, det absolut bästa vi vet och då ska det inte fastas nåt minsann...

Men fy attans vad jag fryser nu, gubba har fått tända en brasa.... ha en härlig nykter kväll ♥️?

Vi får väl önska varann välkomna åter hit då. :)

Du vet den där känslan när ens mage är kolugn, ko-lugn alltså, och man bara finns till i all självklarhet? Den känslan infinner sig ytterst ytterst sällan i mig. Skulle jag diagnosticera mig själv så tror jag att jag skulle gissa på generell ångest, GAD, och PTSD. Jag vet inte hur du har det med livskriser och tidigare trauman och om såna obearbetade upplevelser gör att du mår som du mår. Men det är ju så sant som du skriver; vad revolutionerande att kunna gå på pudelns kärna istället för att bemästra dess symptom. Eller att kunna må bra ändå, trots all gammal bråte som skymtar där i backspegeln.

Genom livet har det alltid funnits destruktiva inslag som visar på att något inte står rätt till på insidan. Symptom, som sagt. Att äta sig till fetma trots en tidigare GBP-operation är ett tydligt sådant (skitskitskit också!). Kanske klarnar det en dag? Det säger bara tjoff! uppe i skallen på en och så har det plötsligt hänt och vänt?

En god början tror jag är att bli medveten. Börja lägga märke till. Observera sig själv, ickedömande. Inventera sig själv, liksom. Och göra bra grejer för sig själv, goda val. Kan vi inte börja så och se vad som händer?

Jag uttryckte mej luddigt - jag skulle aldrig fasta med barnen eller ta med dem på en resa där jag fastar.

Vad de - och jag - vill är att vi reser vi tre tillsammans. Inte att jag åker iväg på en hälsoresa ensam.

Colonic irrigation är inte så farligt. Det ingår i programmet, liksom yoga, meditation, massage och träning 2 ggr/dag.

Håll dig själv i handen då. Flyt på tårarna, rulla med när vemodet rullar in. Tills du är färdig. Då kommer annat att fånga ditt intresse. Inte för att fly från utan gå i riktning mot.
Men inte förrän du är färdiggråten och tröstad av din egen värme gentemot dig själv.
Medicin mot toppar och dalar kan vara medicinskt befogat, men är det ”vanliga” mänskliga känslovågor finns de för att berätta något. Lyssna och försök förstå

Tarmtvätt lät ju... myspys? Aldrig provat, och nej, utan barn så länge nono

Märthis !

Häftigt att fasta. Jag brukar åka till ett ställe där jag fastar och kör tarmtvätt allt från 10 dar till 25 dar. Efteråt är man ren, fin och ca 6 kg lättare men jag har faktiskt lovat mina tjejer att inte åka dit igen. De saknar mej när jag är borta. Är duktig på att ta och få sk egentid ändå, så det är fine, liksom. Nu ska jag fixa det på egen hand. Dessutom vill jag åka med *dem* ?

Det där med vanan och slentriandrickandet... helt utan medvetande trots att man har det i sin agenda, men det går (gick) som på räls, cirkulerade runt det upp till miss- och riskbruk. Ett omedvetet medvetande.

Tycker det är fantastiskt att följa dig, maten är så grundläggande och jag tror att hittar du balansen i ätandet, tuggandet, synen på maten och sen verkligen landar i balansen så kommer du komma så redigt stark ur allt detta. Det är jag övertygad om! Fortsätt på din fantastiska väg!

En annan fastar nu i dagarna 4, för att landa i självinsikten, ett inre lugn och känsla av kontroll. Sist fastade vi 11 dygn och det var lite väl trist och tufft men en utmaning.

Önskar dig en insiktsfull härlig nykter fortsatt dag och vecka <3

Jag är jätte förkyyyyyld ?
Och sömnen är fortfarande inte tillräckliiiiiig. Buuuuuuu ??
Vill ligga kvar i sängen som en burrito för jag fryser och nyser hela jävla tiden????

Välkommen måndag!
Mvh gnälligochtrötttjejmedmancold.

(Är iallafall inte bakfull. Det gör mig lite gladare ?)

skrev om flykten.
Den vi ägnar oss åt härinne när livet trycker en alltför hårt mot väggen eller in i oss själva.

Den som belönar och stärker oss tillfälligt och får oss att må bra en stund.

Varför ställdes som fråga.
När och om man nu gjort sig fri från sina vanor och ovanor som lindrar en.
Varför mår man fortfarande dåligt.
Vad är det för existensiellt som gör att man inte är nöjd.

Irrar runt lite i ett halvhyfsat mående med tillfälliga dippar till man hittar det där nya som tillfälligt berusar en.
En ny flyktplan,en ny människa attt förälska sig i eller förfasa sig över.

Då är man på banan igen åtminstone mentalt.

Men när man sitter där hand i hand med sig själv och önskar att någon annan/annat kom och befriade en.
Vad händer i en då?

Det har varit ett genomgående tema i mitt liv som jag då sen brutit i någon form av aktivitet,ny livsplan nytt husdjur osv.

Liksom någon sorts vuxenpresent för att jag inte ska gråta längre.
Märkligt och jag ska titta lite på den.

Vad händer när jag känner vemodet rulla in och vad kan jag göra för att undvika topparna och dalarna utan mediciner(vilket jag inte äter) eller aktiviteter som endast tillfälligt lurar mig?

Jag har sprungit och varit på spa i helgen. Den bästa helgen på väldigt länge faktiskt. Jag har sluppit ångest och alkoholsug. Jag har bara tänkt lite på alkohol och hur det skulle kännas men vill inte längre. Vill inte ens smaka på det alkoholfria vinet. Jag är tacksam men vet att det kan vända snabbt, så jag är vaksam. Jag har ju trillat dit förr, så jag vet...

Ny vecka och nya möjligheter :)

Hjärtats obarmhärtiga extraslag
Snälla, inte ännu ett nederlag
Till slut övermäktigt svårt
Jag faller, jag faller hårt
Vill orka, måste ta mig upp
Känslorna anfaller i samlad trupp
Reser mig via en stor manöver
Låter inte de onda tankarna ta över
Kämpar mot en alltid objuden gäst
Följeslagaren, min panikångest

Tack alla för att ni finns och bryr er. ♡ Återkommer när jag orkar. Kram