Senaste kommentarerna i forumet

Funderade lite över vilken diabetes du har? Har diabetes 1 i min familj och de kan äta det mesta utom ”flytande socker” men de tar ju självklart insulin i anpassad dos.
Diabetes 2 är ju mer anpassning med mat då man fortfarande har en insulinproduktion.
Ett tips om du har svårt att låta bli sockret är att ta det efter träning/ promenad. Då höjs inte blodsockret lika lätt?

Jag hade köpt största påsen ostbågar och satt och svullade på den. Senare på kvällen blev jag sugen igen och det klack till i mig när jag prövande vägde påsen, som för att känna efter om det fanns tillräckligt kvar. Jag upptäckte att det var precis så jag gjorde med vinboxen förr. Antingen fick man då ågren över att den var för lätt eller så blev man lättad över den betryggande tyngden. Fast nuförtiden handlar det om ostkroksfylla...

Alla de anledningar som finns att äta (och dricka). Det kan handla om:

a) Distraktion/avledning.
b) Tröst.
c) Vana.
d) Utfyllnad.
e) "I brist på bättre".
f) Verklighetsflykt.
g) Guldkant.
h) Dämpa ångest.
i) ...

Det är samma mekanismer som ligger bakom.

I vintras körde jag LCHF några veckor. Det var fantastiskt hur bra magen mådde (krympte lite gjorde den också). Hyn blev bättre och jag märkte överlag att kroppen tyckte det var skönt att slippa mjöl och socker. Sen en dag skulle jag luncha med en kompis, vi hade nåt vi skulle fira och tog in en dessert efter maten. Det blev slutet på mitt lchf:ande och jag är fortfarande av banan.

Tänker på det du skriver, att du blir trött och frustrerad. Hur viktigt det är att hålla blodsockret på jämn nivå. Hur ser det ut för dig, räcker det med livsstilsförändring eller måste du ta tabletter eller insulinsprutor?

Gah, huvudet bara snurrar. Men som jag skrev tidigare; det är så mycket värt att kunna formulera problemet i ord. Fundera. Rannsaka. Förstå. Klargöra.

Tycker att du känns så otroligt övertygad och stabil i din nykterhet. Vilken tur för dina barn att de har dig, och att du tog tag i ditt drickande. ❤️

Honungsblomman , miss lyckad, AlkoDHyperD, MondayMorning, Jasmine, Ler och Knaskatten, tack!! Jag blev helt förvånad över så många fina kommentarer ❤❤❤. Ibland tänker jag att jag mest tjatar om samma sak hela tiden och att jag "borde" vänja mig av att skriva här. Liksom gå vidare. Men jag vill ju skriva och bearbeta. Allt är inte direkt alkoholrelaterat men egentligen är det alltid det indirekt när man har ett beroende bakom sig. För allt jag gör nu, nykter, blir ju som det blir tack vare och på grund av att jag inte dricker. Allt hade ju varit annorlunda i mitt liv om jag drack. Nästan så att jag kan påstå att jag inte hade haft samma liv ens.

Mina barn har ju vuxit de här 1,5 åren också. Ganska mycket hinner ju hända i barns utveckling. De är mer medvetna, mer funderande och mer intresserade över omgivningens beteenden. De oroar sig mer över yttre saker... kan fundera på brottslingar och de sista månaderna har de för första gången nånsin börjat använda ord som öl och fullgubbar. När det dök upp var det i samband med något en kompis till dem berättade om nån full på stan. Det kändes så otroligt skönt för mig att jag inte dricker. Jag menar, hade jag varit berusad nu då och då så hade de ju fattat att det var pga öl. Vad pinsamt. Vad hemskt. Det är som guds försyn att jag hann ordna upp mitt drickande innan mina barns omvärldsuppfattning blev såhär stark.

Nu dricker ju fortfarande min man men tack och lov är det oftast ute och i alla år har barnen varit vana vid att det är jag och de som gör mest saker ihop osv. Jag tror att om jag fortsatt dricka som förut hade det varit värre för dem som det ser ut just nu. Det är ju alltid jag som vaknar med dem på morgnarna och sånt. Hade jag varit bakis hade det varit värre för dem än att min man är det. Menar inte att det är okej att han är bakis eller att barnen inte påverkas av det. Men hade jag varit det nu så hade det verkligen försämrat barnens liv på riktigt.

När jag resonerar så är det lite lättare att stå ut med att min man dricker. Jag försöker liksom tänka att han inte betyder nåt egentligen. Jag vet att det inte är sant... men jag måste tänka så. Det är också det kanske som gör det så lätt för mig att vara nykter trots att han dricker. Jag frestas ALDRIG att dricka med honom. Tvärtom. Och det är ju pga min inställning till alkohol i allmänhet men också hans drickande. Ibland tror jag att jag nästan har det lättare att inte vilja dricka just pga att han dricker. Jag inser ännu mer då hur viktigt det är att jag är en frisk och pigg förälder.

Alltså nu är det ju så att han arbetar och förstås är nykter ofta. Han drack inte igår men jag gissar redan nu att han kommer att göra det ikväll. Men då tänker jag redan nu på morgondagen. Han kommer att må illa men inte jag. Han kommer att stinka och kasta bort en dag. Hans ögon kommer att vara rödsprängda. Inte mina.

Igår hände en sak som fick mig att tänka på HALT som alla skriver om. Jag hade en lång dag på jobbet och hade arbetat klart första intensiva veckan efter semestern. Handlade med barnen efter hämtning. Kom hem strax innan 18. Helt slut på alla sätt och väldigt hungrig. Då tänkte jag "om nån höll fram en öl nu skulle jag kunna svepa den bara för energin". Alltså jag SKULLE inte göra det om det hände men jag förstod grejen. Rent fysiskt skulle min kropp vilja det för ENERGINS skull. Inte för berusning. Så om man är beroende och har slut på energi så är det inte konstigt om man faller. För då drar ju både suget och hungern och kraftlösheten i en.

Jag var ju enbart trött och hungrig och helt utan sug. Så jag skulle aldrig ta en öl. Men jag fattar grejen verkligen.

Nu ska jag ta en påtår kaffe.

Heja alla därute ❤❤ Kramar till er!!

Getingar är inte kul alltså. Ser ju att det kan verka löjligt utefrån men det är det inte för mig som lever i, och med, den rädslan ?‍♀️

Lördag, äntligen kan man sova ut. Somnade vid 2, vaknar av mig själv vid 7. kan inte somna om... Vafan kroppen? Känns som ett twistat skämt typ. Kommer ju vara skittrött idag med. Brööööl!

Fick ett brev från sjukvården att jag är satt i kö till en terapi för deprimerade. Kanske kan vara ngt ( fast jag hade behövt den i april maj) (kanske är bra ifs nu när polisskitet ska dras upp igen. Anyhow) blev även erbjuden att gå i sömnskola. Var någon typ av Kbt inriktad korttids utbildning typ. Jag tackade ja och anmälde mig med bums!

Tänk om jag kan lära mig att sova ordentligt. Somna i tid. Utan piller. Sova. Åååååh det hade varit en glädjens dag ?

Nu kan jag ju gå dygn utan sömn (skojar inte ens) om jag inte blir klubbad av sömntabletterna. Hatar det. Hatarhatarhatat det. Sömn är så himla viktigt för mig för att må bra och så är det det absolut svåraste att få till naturligt. Lite tragikomiskt ändå.

Nu vaknade Elvis till. Dags för kaffe ❤️

Friiiiiiidens?

hakar på och hoppas att du är ok heueh !

Hej på mej !

Läste jag i ett annat forum att man kan säga. Det slog an en sträng. Jag som inte kände mej som ’mej’ längre. Det var som om den riktiga jag suddats ut under resans lopp av familjeliv, mitt ex passivitet och min käre älskades oförmåga att avsluta ett endaste projekt nånsin. Alla jobb som krävde anpassning i absurdum och där det som var fint och bra med mej yrkesmässigt skulle kväsas av en nervös chef med oändligt kontrollbehov.

Hej på mej, liksom ? Här är jag ju igen - tittut ! Har fortfarande tvåsiffrigt i täljaren och längtar efter att invertera siffrorna.

Noterar att den här gången ger lc inte den vanliga effekten av att man dräneras och snabbt känner sej lättare. Min mage är utspänd och jag gillar inte min profil fast logik och våg pekar på motsatsen.

Utsövd efter nog 10 timmars sömn natten till idag. När tar tröttheten slut ? Komsi komsi energin, du är så varmt välkommen ?

Styrkekramar till alla fina idag ?

Antingen, eller, tänker jag en smula buttert. Inte samtidigt i alla fall. Visst går det att ha goda relationer till andra även om man är beroende. Kärleksförhållande som särbo eller på distans, släkt och vänner som man låter bli att dricka med när man umgås. Dricka måttligt tillsammans? Mjae, jag vet inte. Jag tror att vi som druckit oss till beroende och därmed även ökat toleransen också påverkas även av en mindre mängd alkohol. Vi går snabbt in i vårt påverkade tillstånd och då är man helt enkelt inte längre helt och fullt sig själv. Anser jag.

Ett liv med någon annan när man aktivt söker ruset även i vardagen? Det tror jag inte på. Så tänkte jag även när jag fortfarande var halvalkis-vanedrickare. Att jag skulle tvingas välja: alkoholen eller ett försök till förhållande. Min man tänkte nog inte alls. Inte att han skulle behöva ge upp alkohol för att vi skulle ha en chans till något bättre i alla fall. Kanske trodde han att med rätt kärlek, från min sida, skulle det vara enklare att avstå för egen del?

Feltänk, tycker jag. För vem kan mäta sig med allt det "goda" som fylleriet utlovar?

Men, tar man bort alkoholen ur våra liv så återstår ändå själva livet. Och vi själva. Våra alldeles egna svårigheter och tillkortakommanden. Det är ju inte så enkelt som man kan tro, att bara den där förbaskade fylltratten slutar dricka så blir allt frid och fröjd!

Vårt liv tillsammans, mannens och mitt, har snabbt gått utför. Där han ständigt ger sig rätten att halvslumra på soffan. I varierande grad av berusning, tillnyktring och håglöshet. Förhållandet haltar och han kan med all rätt fråga sig (mig) vad jag ser i honom?

Han är ju en snäll man som vill väl. Som försöker acceptera mig med mina sociala och känslomässiga svårigheter. Men med tiden så bryter alkoholen ner det mesta av det som är bra hos oss. Det blir svårare att orka med, att anstränga sig, att försöka. Så blir han liggande där på soffan. Halvslumrande. Jag förstår att han känner sig ensam. Med ruset som enda tröst.

Liknande här. Jag har slutat dricka för 1,5 år sedan och det var kämpigt, men överkomligt.
Sen fick jag diabetes och borde sluta äta kakor, godis och sånt. Jag har aldrig varit storätare av dem, men när jag försöker gå ner till noll, blir jag frustrerad och trött. Kan inte låta bli att stoppa i mig de två godisen även om jag vet att det dödar mig. Till saken hör att jag är väldigt smal, så alla bjuder mig på allt som innehåller kalorier.
Jag kunde plocka bort vin från min omgivning i början. Jag kan inte plocka bort socker från min omgivning. Det finns överallt...Som diabetiker borde jag också dra ner på frukt, det är nästan omöjligt.
Hur gör man? Var hittar man den starka vilja att inte äta socker och tycka att mat med lite kolhydrater är god?

Kan inte låta bli att le lite trots allvaret,
Känner såå igen mig i din getingfobi.
Har konstant en flaska hårspray och ett reklamblad till hands för att slå till om det behövs å då sprayar jag vilt omkring mig å tar ingen som helst hänsyn till vare sig fläckar på fönster eller död av växter- fullständig panik- elrackett hade jag en gång men den bidde inte långvarig-slog sönder den givetvis i mitt panikande och fäktande.
Traumat var när det flög in en bålgeting genom mitt sovrumsfönster en söndagsmorgon när jag låg och drog mig har nog aldrig varit så snabb upp ifrån sängen ut och stänga dörren så fort det bara gick--katterna kvar inne men de får klara sig tänkte jag i min desperation- tur jag hade en kompis hos mig då som fick mota ut den igen genom fönstret.
Olidligt har det varit denna sommar då jag trots 34 graders värme vägrat att ha balkongdörren öppen ;(

Lovely evening!

FrkSmilla

Jag vet inte var jag ska skriva längre. Börjar att skriva i andras trådar, raderar, försöker igen. Det är tomt, blankt i skallen. Jag har även tappat lust att läsa många trådar och orkar inte ta del av de nya.

Jag är nykter så det är jättebra. Men just nu har mitt medberoende tagit upp kampen med mig och det tar all min kraft. Jag fåt ta en kamp i taget..

Att läsa väcker minnen....
Samtidigt som jag minns tankarna från tiden för 6-7-8 år sen då jag funderade på att lämna honom som fortfarande är min man.... så dök minnen upp från min första separation. Då tänkte jag länge och sen skilde jag mig och har aldrig ångrat mig. Men, tillbaka till den nuvarande. Så tydligt minns jag när jag kollade fastighetsmarknaden, ibland flera gånger om dan. Hur jag gick och tittade, planerade, tänkte strategiskt. Och till slut gick. Rätt ut i meterdjup snö, dvs jag tog bilen, men utan att ha nånting ordnat. Då var mitt glas fullt och droppen som fick det att rinna över skilde sig inte från alla droppar som genom år av missbruk fyllt det till brädden.
Men det att jag faktiskt gick blev ju (som ni som följt mig redan vet) det första steget i den förändring som ännu består. Mannen valde mig, nykterhet och att söka hjälp. I och med att han gick till AA kom jag till Alanon. Mitt tänkande, mina medberoendemönster ägnar jag fortfarande en stund varje dag och numera är det nästan alltid bara lustfyllt, en nyfikenhet på att utforska och upptäcka nya lager, bottnar, i mig själv.
Alla tankar om skuldkänslor känner jag så väl igen, även ’tänk om jag går och han blir nykter och hittar en annan’ - den tanken brottandes jag ofta med. Att läsa väcker minnen....
Många gånger, när han var grinig och missnöjd (i sitt fylleri) sa jag också att ’jag ger dig fri även om det smärtar mig, då kan du skaffa dig ett liv som du vill ha’ - men det ville han ju inte.
Dock, idag har vi ett bra liv. Inte utan svackor och stridigheter men så mycket sannare och ärligare. Långt mera frihet i tankar och handling för oss båda.
Vi kan alla ta makten i vårt liv, sådant det ser ut. Även ’våra’ alkoholister har den möjligheten. De väljer (också) själva.
Och ja, så bra med detta forum. Så många år min viloplats, trygghetsplats och livlina. Idag en plats för igenkänning och äkta samtal. Tack❤️

Jasmine, ja men jobbat har jag börjat göra ?
Och du har rätt, jag är inte kär i Elvis. blir väldigt sällan kär.
Ska ta reda på bad han menar med prim, tror inte det innebär pojkvän/flickvän. ✌️

I natt har jag jagat rasister på gatorna. Tror jag är lite nervös för lördagen. Helt sjukt att de ska få gå fritt på gatorna. Helt sjukt.
Så sovit ganska oroligt, meeeen vaknade i tid nästan. Nu blir det att göra sig ordning mot jobb. Mår helt okej, allting kommer lösa sig. Även ekonomin inom sin tid.
Det suger nu, men kommer inte alltid göra det.

Hoppas du får en fin dag (och ni andra som läser också).
Rosa bubblor är de bästa bubblorna ???❤️!

Fridens?

Vilka fina siffror. Nu vill jag se en 8:a ?

Att äta lc är inte alltid lätt. Det är så invant och en del av en själv att äta bröd, pasta, potatis.. Det finns socker i nästan allt och vid en ordentlig lc-diet måste man även vara uppmärksam på de kolhydrater (k) som finns i tex bär och grönsaker.

Idag lägger jag nog min k- ranson på tomater och gör en härlig greksallad. Lidl har 2 förpackningar m jättefina spanska plommontomater för 16 spänn. Föredrar att köpa mina tomater från länder där de inte behöver växa i växthus eller under extra ljus/värmelampor. Och faktiskt smakar något.

Så med god fetaost eller liknande, röd lök, oliver och gurka blir det en underbar lc-sallad. Nomnom.

Tänk på att du har haft fantastiska dagar, måste ibland komma dagar då man inte känner sig glad. Tyvärr. Men du, trodde att du börjat jobba? Då borde ju ekonomin bli bättre?

Fint med Elvis, han verkar bra! Men, om jag läser mellan raderna så kanske det inte är kärlek utan mer... attraktion? Du behöver såklart inte svara, det var personligt. Bara en reflektion.

Hoppas du har sovit gott och att du vaknar upp med lite mer solsken idag (eller som yogaläraren säger... känn de rosa bubblorna i kroppen, som champagne..). Kärlek???

Tack för din Medkänsla. Den känns nu. ?

Ligger själv hemma (behövde egentid, Elvis får vänta. Jag är trött) efter att ha bölat sönder i kväll. Efter jag skrev förra inlägget kom ett sms från FK, kommer få en inbetalning på 6000kr. Vafan.
Det går inte. Det går verkligen inte. Min hyra är på 6500kr. (Nej jag har inget sparkonto, jo det har jag men jag har levt på det nu ett tag. Den börjar sina Vafan)

Sen flög det in en geting i lägenheten och då bara tappade jag det. Nu kanske det låter som en bagatell. Men alltså getingjävlar är min största skräck i livet. Skojar inte ens. Jag blir livrädd. Helt skakig, maxat adrenalinpåslag, hatar dem. Får panik.

Så när getingjäveln flög in tappade jag det. Sprang rakt in i väggen med höften mot toan (hej nytt blåmärke) och väntade ut getingen i 20min inne på toan. Kollade ut. Den var kvar. Panikade lite till, gick in på toan.
Samlade mod, tittar ut igen med en hårspraysflaska i högsta hugg och då ser jag hur getingen lixom faller hejdlöst ner i min kopp med varm choklad från i går. Bara faller i luften ner i en kopp! Så jag slänger en tallrik över koppen och getingen är fast!

Sen gråter jag sönder. Tårar är läkande, ut med skiten. Känt ledsamhet några dagar nu, så det är bra att det kommer ut. Pratar med exmannen i telefon, kommer få hjälp av honom ekonomiskt denna månaden (hur fan ska man kunna leva på FK?!?! Hur i helvet? Vafan?! ?)

Sen kom han förbi och räddade mig från getingen i koppen. Ingen skada på geting, den levde och fick flyga ut. Han är go, en riktig klippa. Älskar honom så jäkla mycket❤️ Han kom alltså förbi endast för att hjälpa mig med getingen. Jösses ja.

Och Elvis frågade om jag ville bli primärpartner idag! Det gick fort. Lite överraskande fort. Han tycker nog faktiskt om mig, mycket. Jag ska sova på saken. Och sen behöver vi diskutera vad det kommer innebära. Lite kul ändå. :)

Ansiktsbehandlingen hick bra. Den gjorde ont. Hon vaxade mina ögonbryn bland annat. Det var jag inte beredd på, men var najs.
Blir nog bra ändå.

Jag är glad över att jag har ett tak över huvudet och att jag mår bättre. Gick runt sjön efter jag gråtit, fick kraft igen. Fin sjö.
Ekonomin kommer lösa sig. Jag tror att detta är slutet av jävulskapen nu. Det måste vända snart. Jag håller tummarna. Snälla humflum universum låt det vända nu ?

Vilket som är jag iallafall nykter och rökfri, hurra! Nu Nanna.
Fridens ?

Vad glad jag blir för din skull!!! Enjoy??

... allt du skriver. Medkänsla?. Att bli övergiven som barn sätter djupa sår som är svåra att läka fick jag lära mig på kursen den här helgen. Kanske det vore något för dig? Var många där med trasig barndom... Lilla fina du, tror du hade behövt en mamma och en pappa nu som bara fanss där för dig... villkorslöst.

Har inte så mycket klokt att säga... sköt om dig... kärlek... mys så mycket du kan (närhet är ju helande?) och sov. Kram?

Wow. Grattis! Ren o skär inspiration......

Mot psykisk ohälsa och mot återfall.
Fint med ett år.

... Ripasso.

Du gör som du vill - vem är jag att döma eller banna ?

Av någon anledning så är den första sidan jag får upp när jag trycker på ikonen till A- forum din allra första post från juli i Vill förändra mitt drickande. Det är ju himla irriterande. Märthan flera ggr om dagen, liksom ?? Men det är ett viktigt inlägg; en programförklaring, faktiskt.

Nu ska jag snart sova. Tomt hus, ungarna hos sin far, bara katterna och jag. Så jag tar mej själv och min mysdress ur skolan för idag.

Sweet dreams din toka ?

Polisen hörde av sig och ville ha ytterligare ett förhör. Försökte få kontakt med avokaten, men han svarade icke. Fattar inte hur lång tid detta ska ta egentligen.
Det var en riktig moodkiller, fick ångestpåslag och ville gå in i ett mötesrum och gråta.
Satt kvar vid min dator och stirrade i skärmen i stället.

Jag tror inte han kommer bli dömd. Jag tror han kommer komma undan med att ha våldtagit mig.

Mitt ex kom hem till mig direkt efter våldtäkten, för ja det hände i min lägenhet, och spelade in allt jag sa. Jag var i chock. Minns inte riktigt våldtäkten idag, hjärnan blockerar den. Kommer behöva lyssna på inspelningen och återuppleva allt igen snart. Kommer behöva lyssna på mitt ex röst när han tröstar mig och ställer frågor.

Allting.en.gång.till.

Det kommer göra ont.
Jag bara vet det.

?

Ja det vet ni ju alla att jag är och det är på gott och ont.

Jag drack vin igår! Nu hör jag ända hit Ohhhh Noooooo MEN mina vänner.... här kommer det...

Jag avskyr att känna mig styrd likaledes som jag avskyr att känns mig begränsad. Ni vet ju hur jag har nämnt att jag saknar vinet, smaken, strävheten... med det med mig så vet jag att om jag går och gnager på det, går och tycker synd om mig, går och funderar och ältar, ja då väller det tillslut över så kopiöst att jag skiter i allt. Det är inget alternativ. Så, jag handlar ju en del på bolaget fortfarande, alkoholfritt då, ser det som en del av min resa i att ta tjuren vid hornen och inte gå omvägar. Med starka tankar som att jag styr, inte A, bestämde jag mig för att köpa en småflaska av ett gott rött. Bestämde mig för att det är ok, utan strafftankar.

Tankar på att inte tappa kontrollen, på att inte bli berusad och absolut inte lukta alkohol inför barnen är mantrat, men samtidigt få smaka, njuta.

Så jag njöt av mitt alkoholfria och god kvällsmat, nattade barn och pussade barn utan stt lukta skit. Närvarande. Hällde upp ett litet glas till kvällens film. Tror jag satt och luktade på det i 20 min innan jag smakade. Analyserade. Tanken var att jag skulle unna mig hela den lilla flaska , njuta av den. Men det räckte fint med ett litet glas, det tillfredsställde det behov som jag själv sagt ok till.

Jag blev lite förvånad över att jag inte ville tömma flaskan, att även när jag kände smakerna och påminnelserna så är fyllan så avskräckande, att återigen förstöra min numera fantastiska sömn, att ha ont i håret på morgonen.

En annan reflektion som jag rustade mig för var hur jag skulle känna idag, om suget ökade eller toleransen att släppa på tyglarna ökat, men nej. Jag är glad att jag inte pinar mig, och glad över nykterheten.

Nurture.... så jag bits som fan, vägrar blech och stretar som vanligt emot och ör sådär jobbigt mot strömmen. Det må bära eller brista men jag kan inte leva i ett eget fängelse av begränsningar. Puhhh jobbig jag är.

FinaLisa.... Du är ju för go ?

Förresten, ytterligare en tanke som slog mig igår var att jag fick ett stick av dåligt samvete för den här tråden, man vill ju vara ”duktig” och på nåt sätt förknippar jag det med total nykterhet. Men Fuck it kände jag sen, den enda jag ska ha dåligt samvete inför gällande mina beslut är mig själv, mina barn och mina närmsta. Och dåligt samvet går många omkring med helt i onödan, för höga krav. Så jag är OK även om jag tagit ett glas vin, och trots att jag tänker njuta av de droppar som är kvar. Men skulle jag av någon anledning trilla tillbaks på något vis är det aldrig någonsin ok, men nej, jag tänker inte falla. Det är Jag som bestämmer, inte alkoholen!

men kanske borde tagit det ännu lugnare, för igår var halsen ännu värre. Jaja det är vad det är lixom, en jäkla förkylning.
Igår var mys igen. var på jobbet, kom hem och tvärsomnade. Sen kom Elvis förbi, lagade spagetti och köttfärsås till mig. Bäddade ner och myste. Sen fick jag ben and jerrys med hemmalagad varmchoklad (gjord på kakao och honung, super smarr!) (mina jeans börjar sitta tight XD hahahah)

Drömt livligt i natt, minns en dröm specifikt. Skrek åt en vän eller pojkvän (kanske exet oklart) att inte lämna mig, att jag behöver honom. Lämna mig inte!! Men personen gick. Vaknade upp ledsen och med en tomhetskänsla i magen. Sen vände jag mig och och skedade elvis ännu hårdare.
Att bli övergiven eller lämnad är aldrig kul. Jag blev det i min tonår av min far. Han sa upp kontakten helt, tog tillbaka nyckeln till huset.
Ville inte ha mig längre.
Bjöd med mina syskon på utomlandssemestrar, men inte ett ord till mig. Det gjorde ont. Jag tror jag har förlåtit honom helt idag. För jag behövde gå vidare. Inte hålla kvar vid trasigt. Min mor gjorde samma sak när jag blev inlagd på psyk första gången(told yah ive been sick), klippte kontakten "nu klipper jag av navelsträngen" sa hon och la på i telefonen. Jag var inte längre värdefull, för jag var trasig. Kanske kan det vara en anledning till att jag finner separationer så svåra ibland. Kanske kan det vara därför jag alltid varit duktig utåt, överpresterat, men ledsen inombords. Kanske har alkohol varit ett sätt att slippa känna. Eller ett sätt att känna något. Flykten från verkligheten.
Ja jösses ja...
Det var inte det detta skulle handla om.
Idag när jag vaknade fick jag en tanke på att kolla upp flygvärdinna spontant, ville bli det innan jag träffade min exman. Och tro fan så söker de efter flygvärdinnor nu. Funderar på att lämna in en ansökan? :D få resa runt i hela världen. vilken dröm. Inte sitta på kontor. Bara säga Adiiiiooooos bitches och vakna upp på Maldiverna en sketen onsdagsmorgon. Det hade varit något det.
Nu ska jag ta ut vovven och sen blir det äntligen ansiktsbehandling, som jag längtat <3

Fridens

Grattis till tre nyktra veckor! Riktigt bra jobbat. Som ovan nämnt, kom ihåg denna känsla av hur bra du mår om a-suget skulle tränga sig på!