Senaste kommentarerna i forumet

Pga jag inte riktigt kan ändra min situation till det bättre så flyttar jag till -Förändra sitt drickande..!
Men jag ska komma tillbaka om det är det sista jag gör ?☺️

Hej..
Så härligt att du har kunnat trappa ner under 6 månader.Och nu är nykter i 10 dagar. (11 idag?) Härlig känsla va ?

Som du skrev så varierar det från person till person. Min svacka kom ca efter 1 månad. Då var jag nästan konstant trött och tom i Hjärnkontoret.Jag kände mig lite likgiltig men ändå ledsen/gråtmild osv.Och det kom smygande.Och de är då det är lätt att ta till alkoholen.Minns inte riktigt hur länge det höll i sig för mig.Men det handlar inte om veckor ca 2 veckor..
Men som sagt det varierar..☺️

Lycka till ?

Hej!

Hoppas du mår bättre idag!
Och mormor igen, fantastiskt! Det som är bra när man trillat dit är att man vet hur mycket bättre livet är under tiden man låter bli.
Och viktigt.... har man haft nyktra perioder tidigare så är man ju i kunskap om att man klarat det tidigare och sannolikheten att man kan låta
bli är ju 100% av samma anledning. Dricker man varje dag så flyter ju allt ihop och nyanserna uteblir.
Har förstått att du är viktig här för många (även för u.t ska jag säga) så fint att du är fit igen och kan delge dina tankar för dina kompisar här
på forumet.

Mina absolut bästa hälsningar

John

Härligt att få mysa med barnbarn <3 små nyfödingar <3 Nu blev jag bebissjuk... Drömmer ofta om "surprise" bebisar, av någon anledning. Typ "plopp" öh jösses var jag GRAVID? Men var ska jag göra av den här??? Haha

Så fint att du är tillbaka med dina närvarande, varma och kloka kommentarer.

Du skrev någon gång att du alltid tagit hand om andra, var det inte så? Kan också blanda ihop men jag bara känner så starkt att du måste ta hand om dig själv.

Du är så värd det! Och mormor! Det måste vara otroligt ( iaf om jag kollar på morsan min som blir helknasig utanför all kontroll när hon är med sina barnbarn ?)

Kram❣️

Plötsligt ser man slutet på livet det får de flesta att tappa modet.
Solen går imoln
Du tog till dej diagnosen och självklart hamnar man i en kris du är troligen kvar där.
I livshotande situationer vänder man inte kappan efter vinden.
Du insupa våren nu lyssna på koltrasten på dina hundpromenader känna glädjen återvända så sakta.
Om du hinner hämta dej blir resan till Rom en härlig vinst som du aldrig glömmer.
Lycka till

Jag har säkert sagt till mig 100-tals gånger under detta 1/2 år -Om du tar ett glas så är du tillbaka till de livet igen.Men lyssnade jag näääädå. Jag skulle självklart fingra på ölburken.De är så sjukt och förståndet kan inte greppa det riktigt! Och de känns så overkligt att jag sitta här igen med A runt kröken.Lika overkligt som när jag lyckades att vara nykter dag ut och dag in förut..! -Den glädjen och motivation jag hade.Ett barn i en leksaksaffär

Jag hade dagar där jag kunde skrika av frustration,gråta och hade fruktansvärda tankar,känslor och ånger av vad jag har gjort, och alla år jag har slösat.Men ändå visste jag att jag inte skulle dricka.Jag bara visste det.När jag kände alla dessa känslor och hade sug så sa jag till mig -Känn du så men dricka ska du inte. Så "suget" har inte styrt mig på de sättet.Men den dagen där tankarna och suget riktigt kom, då jag inte kunde kontrollera mitt tankesätt och anledningen till att inte dricka så tog de mig endast 6 dagar för att dricka.Så nu förstår jag verkligen vad många av er har/går igenom i er nykterhet. Det förstod jag inte riktigt innan.Jag trodde men det gjorde jag inte..!

Efter av naturliga skäl en massa magbesvär under dagen, har det nu lugnat ner sig. Vardagen återgår till det normala och jag kommer att vara nykter. För alltid hoppas jag förstås, men garanterat en lång period, vad nu det innebär.

Tack Li-Lo, jag blev alldeles varm i hjärtat!

Fina John och Mary: Tack för er omtänksamhet och era tankar. ♡ Jag är så glad för att det eventuella missförståndet reddes ut snabbt - och inte visade sig vara något. Även mindre konflikter är jobbiga när man känner sig lite svagare. Tänk att jag fortfarande tycker så i privatlivet, trots att jag har det jobb jag har.

Btt: Visst är den inre domaren sträng. Stenhård. Orden "vad ont har du gjort" gav mig en tankeställare. Tack!

miss lyckad: Åh, vad jag känner igen mig i den där besvikelsen. När man sett fram emot A och så bara finns det ingen. Och den där planeringen som påbörjas redan flera veckor i förväg, bara bekräftar hur mycket tid vi ägnar åt A, även när vi inte just köper eller dricker den. Längtar tills tankarna ger större plats åt annat. Tack för att du delar med dig! ♡

På tal om tankar på annat:
I dag fick jag veta att jag ska bli mormor igen! ??? Var nog en mening med att få veta just nu, snacka om att fokus hamnar någon annanstans.

Kram

Läkarbesök i dag och fick det väntade beskedet att jag inte har eller har haft hjärtsvikt. För bara någon månad sedan var denna fråga akut. De flesta symptom tydde på detta. När jag läste om hjärtsvikt på nätet fick jag klart för mig att det är en allvarlig sjukdom som inte sällan leder till ett begränsat (invalidiserat?) liv och till en för tidig död. Då kände jag mig inte rädd utan snarare förvånad. Nu när det visade sig vara falskt alarm lyckas jag inte uppamma den glädje som jag trodde ett positivt besked skulle ge. Det är verkligen sant att den friske har många önskningar men den sjuke bara en. När jag såg mörkret hade jag faktiskt bara denna enda önskan, att bli frisk.

Nu står vi i begrepp att resa till Rom. En stad vi aldrig besökt. Det skall bli spännande och jag ser fram emot drygt fjorton dagar i Italien. Någon oro för alkoholen har jag inte. Mitt periodiska drickande är ännu inte aktuellt men jag garderar mig ändå med Antabus. För mig har antabusen blivit till något av en vän. Den hjälper mig att hålla mitt alkoholberoende i schack. För när jag låter alkoholen blomma ut i mig är mitt liv i konkret fara, det har jag flera bevis på.
Jag tror också att vår lilla fox-terrier, Lilly, skulle bli mycket besviken om jag drack. Hon kommer till mig varje morgon och krafsar litet försynt med tassen och markerar att hon vill bli klappad. Den stunden är viktig för oss båda.
Ikaros

Vad bra tankar du har kring sug och drickande..Planeringen som kan handla om lång tid framåt..Minns mig själv när vi skulle iväg på en resa med husbil.En av få gånger jag slapp vara chaufför i större sällskap..Jag hade tänkt att dricka alkohol på en resturang i staden och sedan skulle vi promenera till campingplatsen..Detta hade jag planer på i flera veckor..Jag drack ju under dom veckorna för hade ju inte kommit til min gräns än..Resturangen som valdes hade ingen alkohol..Jag blev jättesur och ville gå därifrån. Övriga i sällskapet(flera ungdomar) bl a ville stanna. Jag surade och kände mig riktigt blåst på konfekten..Jag hade fullt med alkohol i husbilen, men denna förberedelsen innan med att planera alkoholdrickandet gjorde mig förbannad..En alkoholist som inte fick sin substans..Jämförde ditt planerande ensam i huset..Att vi kan planera drickandet långt fram också..Skönt att du är på banan igen..Stor varm kram..

Självkritik kan förgöra en men vad ont har du gjort.
Du föll och nu har du rest dej upp precis som du ska.
Lycka till ?

Välkommen tillbaka! En fundering jag har: För mig brukar det vara ett varsel s.a.s en bra stund (4-8 tim. kanske) innan jag ska dricka och söka avslappning via A. Det är inte så att jag får ett återfall och råkar halka och flaskan råkar hamna strupen. Man måste göra vissa "moves" för att det ska bli ett faktum
av det hela. Det är i detta läge man ska lägga lockelsen/suget i en vagn eller något och skicka åt h-e. Peta bort A-djävulen ur huvudet helt enkelt.
När A ska in så vet jag således mycket väl att A-förtäring kommer att ske. Brukar säga det högt t.o.m. inför mig själv " Ditt fyllesvin utan karaktär " o.s.v. om mig själv inga snälla ord och inte ämnat för utomstående att höra. Riktiga tillmälen, ändå blir det A. Man fattar vilka krafter som är igång. Så jag förstår dig Vinäger fullt ut. Träning funkar bra för mig i dessa stunder. Fokus på annat och avslappningen kommer som ett brev efteråt. Men... Inte träna direkt efter en sådan karatefylla som du utsatte dig för Vinäger. Promenader, frisk luft, vatten för vätskebalansen, B12 i massor. Örtagubben har B 12 i sprayform
Mycket bra och effektiv. Brett B-vitaminspektrum i övrigt är bara bra. Tiamin i synnerhet.

Önskar Dig, mig själv och alla andra A-latenta ett stort lycka till!

En dag i taget, en tim. kanske för de som är illa däran och kanske en minut i taget t.o.m.
Men vi håller ut för det är ljusare på andra sidan A, jag lovar: Jag har nämligen begåvats med möjligheten
att befinna mig där i detta nu. Den möjligheten gav jag mig själv och det var skönt att jag och kroppen
var eniga denna gång ;-)

Ha det bra

Hälsar

John

Har inget att säga egentligen, vill bara sända en varm hälsning.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Låter som att du saknar det som en gång gav dig lust och mening. Alkoholen har fått för stort utrymme i ditt liv. Så bra att du är här, du är inte ensam om det du beskriver. Här finns många som befinner sig i en liknande situation och många som påbörjat eller genomfört en förändring gällande sina alkoholvanor. Kunskap & erfarenhet.

Om du vill så starta gärna en egen tråd då chansen att få svar blir större då.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej. Jag står inte ut! Alkoholen är det enda som får mig att över huvud taget att vilja gå upp på morgonen.Fixar inte detta längre. Allt annat är förödande tråkigt o det har gått för långt nu.

Ingen idé att gräva ner sig i nyktert tillstånd, det räcker bra med att jag grävde ner mig i alkoholträsket en hel helg. Är egentligen inte så mycket för självömkan (kände mig bara så innerligt trött på mig själv i går). Gjort är gjort, nu är det fokus framåt. Självklart vet jag att jag inte är ensam om att falla, men otäckt att det var så otroligt oplanerat, som en blixt från klar himmel. Det var ett annorlunda återfall helt enkelt, en ny icke angenäm bekantskap.

Analysera ska man dock alltid. Så till frågan: Vad hände egentligen? Hur kom det sig att jag från en minut till en annan bara bestämde mig för att "sätta igång"? Jag har ju inte ens haft ett riktigt sug de senaste veckorna (L-glutaminet?).

En bakomliggande faktor kan vara några tankar jag haft en längre tid och som jag tänkt berätta om. I maj blir jag ensam i huset några dagar, vilket är mycket ovanligt. De få gånger det tidigare inträffat har det varit ett fantastiskt tillfälle att få dricka i lugn och ro, vilken mängd jag vill och kunna starta redan före frukost, då när giftet på fastande mage snabbt rusar ut i blodet.

Under de senaste veckorna har jag varje dag dividerat med mig själv angående hur jag ska göra då om några veckor, detta trots att jag alltså inte haft någon egentlig längtan efter A. Det är som att jag tänkt att det vore dumt att inte utnyttja läget, ta den dåliga chansen, liksom... Dessa tankar har tagit över mer och mer med längre och längre överläggningar. Fortfarande utan något riktigt sug. Så sjukt!

Jag tror att det var det som gjorde att jag höll tankarna på alkohol levande. Förr har det varit naturligt att A-tankarna funnits där hela tiden, jag har ju fått kämpa som en tok. Nu när det inte var jobbigt, ja, då går jag in som en idiot och handlar på mig både vodka och ett gäng tetror.

Så när går man säker då? Aldrig, som många säger, aldrig riktigt säker. Åtminstone inte den första tiden. Och hur lång är den första tiden? Nu törs jag inte chansa alls. Det är bara att ännu en gång konstatera att just jag inte fixar tillgänglighet. Står det en flaska framme, kan jag inte låta bli. Hälla ut går inte heller.

Det går inte att frångå mina strategier. Inte en enda. Punkt slut.

Efter att ha läst MM:s tråd om periodiskt drickande och att detta kan förändras över tid, har jag funderat över om jag skulle bli en av dem om jag fortsätter mitt drickande. Men vet ni, det tänker jag inte ta reda på...

Ännu en gång och med risk för att låta tjatig, tack för ert stöd! ♡ Hoppas jag får återgälda all pepp snart, men förhoppningsvis inte i en liknande situation.

Kram från en riktigt hoppfull Vinäger!

Du verkar ha det tufft nu och ber om stöd, berätta gärna mer om hur du har det så att vi vet hur vi kan bli hjälpsamma. Här på forumet kan det ta ett tag innan man får respons, det är mer av ett "långsamt samtal" än en chatt. Jag lägger in länken till vår text som berör mer akuta situationer och hoppas att det är relevant för dig.

https://alkoholhjalpen.se/akut

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Vinner inte alltid :-D Så himla glad för din skull, för dina 3 månader Roger. Grattis :-) Ja fy tusan till återfall.Finns ju en anledningar varför "fall" finns i ordet.För det är precis så det känns.Ja när när sommar/vår känslorna kommer så blir "hjärnan bara en stor öl ".Men de var SUPER bra gjort av dig att du kunde vända på dina tankar/känslor själv idag och se ljuset att inte dricka ❤️

Jag menar, det behövs nog lite längre nykterhet för att må bra igen;). Så ge inte upp- det vänder snart! Och vi finns här för dig, så som du har funnits för oss (tycker du inte vi heller är värda fina kommentarer som bl.a. kommer från dig?;)). Jag drack varje dag under påsken trots att jag lovat mig själv att inte dricka. Men, sedan dess har jag inte druckit. Klart att du klarar det! KRAM

Just nu sitter du i mörkret, men det skingras om du håller ut. Hjärnans kemikalier är i uppror. De stabiliseras snart. Du ÄR värd varenda bokstav som skrivs här. Du ÄR värd allt gott. Skam är tungt att bära. Häll den i slasken tillsammans med den där sista slatten. Du klarar det här! Kram

Hittar inget bättre ord. Självföraktet är djupt. Men det lär knappast hjälpa, inte ett jä-a dugg. Hade en förhoppning tidigare i dag, när jag halvfull tjoade om att jag skulle komma tillbaka, att allt skulle vara bra igen - bara jag nyktrat till. Nu är jag nykter, men det är inte mycket som känns bra, förutom just det faktum att jag är nykter.

Vet inte vad jag ska säga. Alla fina kommentarer... känner mig inte värdig dem. Förlåt, vill inte tigga om medlidande, bara uttrycka vad jag känner just nu.

Vill verkligen skriva om mina tankar kring vad som hände i torsdags, men orkar inte trassla med hjärnan mer just nu.

Ska dricka en kopp te, andas lite normalt, bara vara och försöka överleva skammen. Tack vare er tror jag att jag trots allt klarar det.

Kram! ❤

Ring 1177 och prata med en syster och så har du alkoholhjälpen imorgon som är van med alkoholrelaterade problem.
Fy tusan för återfall. Jag har varit nykter ett tag ca 3 månader. Men jag visste att när första sommarkänslan dyker upp så är det bara att trycka i sig Antabus. Men igår kom suget helt utan förvarning och den var förförisk och stark. Att jag inte köpte alkohol igår var bara tur. Hela mitt system kukade ur totalt och alkodjävulen stod och ropa i mitt öra: öl,vin,öl,vin,unna dig, njut och så vidare. Folk satt på uteserveringarna och drack öl i solskenet och det som jag reflekterade var att det inte såg så sunt ut. Vissa var helt klart beroende och man såg stressen att dricka sig berusade. Den lilla reflektionen rädda mig igår.
Det är inte lätt med återfall och jag känner igen dina tankar när jag har fått det tidigare.
Hoppas att du kommer igen och får upp glöden. Se framåt inte bakåt.
Inte lätt när man hamnar i botten. Sök hjälp om det behövs.
Gör allt som krävs.
Kämpa Kämpa Kämpa
Du är värd ett bra liv.
Kör totalt stenhårt med att komma tillbaka och sluta skäms och kämpa istället.
Det här är farliga saker och min far dog min ålder av alkoholen.
Många tröstande kramar.

Det går ju en del magåkommor nu, iaf i mina trakter... Men det är ju ett märkligt sammanträffande att sjukan dyker upp hos dig just när du blir nykter? Även om det är din kropp som reagerar på förlusten av alkohol så borde det väl inte bli så illa som det var efter att du hade druckit i sex år, tycker man. Någon rättvisa får det väl ändå finnas liksom. Hoppas det känns fortsatt hanterbart och är snabbt övergående!

Sista sippen i slasken. Rätt ställe för den varan:-)
Toppenbra! Kom igen nu så börjar du fungera normalt igen.

Trevlig Söndag Vinäger

Vi saknar dina kommentarer och inlägg här! Kram