skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

- inte mina problem!

Detta diskuterades nyligen i en tråd. Tantens? Om någon är jobbig/beter sig dumt, varför ska då jag skynda i väg för att bedöva mig? Tyvärr är det så det oftast har varit, för mig och för många andra här, efter vad jag kan förstå. Bra att det togs upp, det fick mig att tänka efter lite extra.

I mitt arbete ingår att ibland ta mycket obekväma beslut. Senast i dag blev jag påmind om hur tufft det är att ha det ansvaret. En minst sagt upprörd människa ställde mig mot väggen och ifrågasatte mitt beslut. Jag försökte som vanligt att agera professionellt i stunden, men jag är inte mer än en människa inuti. Det är klart att jag tyckte att det var jobbigt, precis som det brukar vara. Vill trots allt att det ska kännas, jag vill inte bli en robot som känslokallt spottar ur sig det ena efter det andra utan empati.

Nåväl, för att komma till saken... För bara några månader sedan hade jag agerat på känslan av orättvisa och personligt påhopp genom att korka upp så fort jag fått chansen. Döva alla sinnen. En kort stunds känsloflykt. Men inte i dag! Jag försöker möta det jobbiga ärligt, nyktert, äkta och det funkar förvånansvärt bra. Jag vet att jag har tagit rätt beslut och tror att den andra innerst inne vet att det inte fanns någon återvändo.

I dag räknade jag ut att det är 25 dagar sedan jag rörde alkohol och suget har varit obefintligt. Tack och bock för det! Ropar dock inte hej än... Har envisa tankar som snurrar i hjärnan, men återkommer till dem en annan gång. Om jag fortsätter räkna dagar från när den ärliga kampen började är jag uppe i ca 130 nyktra av ca 135. Inte illa pinkat...

Långt och lite ostrukturerat inlägg, som ofta när jag skriver här. Är lärare i botten och språkränderna går aldrig riktigt ur. Skönt att hitta ett ställe där jag kan strunta i att prestera grammatiskt korrekt. Jaja, den som läser det här har väl tagit sig igenom textmassan i alla fall...

Be careful out there! (Minns någon vilken tv-serie?) Kram till er alla ♡


skrev PimPim i Ett ärligt försök!

...ser du djupt in i dina ögon! Och där finns en fin själ och den är jag tacksam över att du delar med dig av här i framgång och motgång! Tack ✨??✨

Kram PimPim ?


skrev Amanda igen... i Min vilja kämpar!

Tänka om och tänka rätt... det är inte lätt Miss B❤️ Men jag tror du är något på spåren, att sluta med alkohol är inte bara att sluta hälla i sig något som inte är bra för en, det handlar om så mycket mer. Att sluta vara och göra som man brukar, förändring på många plan. Det gäller nog att hitta det där som är så mycket värt att man bara inte KAN dricka eftersom det skulle göra att man förlorar det. Jag har gjort det och det är vad som hindrar mig varje gång jag vill ta det första glaset. Hitta det inom dig, du är värdefull det vet jag! Och hitta ett sätt att röra dig framåt, kanske finns det möjlighet att vidareutbilda sig inom ditt jobb? Ge dig själv viktiga uppgifter där det inte finns utrymme för alkohol. Vi behöver få förverkliga oss själva, ett arbete vi måste utföra på egen hand men ändå inte känna oss ensamma. Var delaktig i ditt eget öde för det är du, vare sig man vill eller inte. Jag önskar jag kunde ge dig en kram... Du har ju kunnat sluta tidigare, du kan även denna gång, det gäller bara att identifiera det som fick dig att börja igen och inte gå den vägen igen. Inte så ”bara”, det vet jag men ett måste!! Var din egen skyddsängel, visa dig själv nåd och omsorg, det är så viktigt! Du är värd mer än att sitta bakis på väg till jobbet en onsdag, jag känner det du känner för jag har suttit där du sitter så många många gånger. Och det är förödande för vår självkänsla och livsvilja. Det man känner är självförakt och det förintar oss!!
Kom igen Miss B, hitta ditt värde, det finns inom dig men alkoholen gömmer det från dig!
Jag finns här iaf❤️
Kramar Amanda???‍♀️


skrev Jasmine i Ett ärligt försök!

.. en massa fina ord <3. Önskar dig en fin onsdag!


skrev Miss_blondy i Min vilja kämpar!

Sitter på tåget och är på väg till jobb nu. Bakis "självklart". Hur kunde jag komma tillbaka till detta.Jag hatar självömkan,men så kommer det vara tills jag slutar igen.Jag vet inte hur många timmar jag har lagt på att försöka förstå varför jag gav "upp" .Hur det bara kunde vända så där över en natt.Men innerst inne så vet jag att det inte bara gör det. För när jag tänker tillbaka så fanns det nog vissa "tecken" som jag då inte kunde förstå kunde påverka min nykterhet. Eller förstå att jag var på "glid". Exempelvis min irritation hade börjat komma tillbaka.Jag började älta mer och jag va trött och sov nästan konstant.Livet hade stannat upp, men för mig handlade allt att så länge jag inte dricker så är allt bra.Självklart är det så.Men jag tror att när man är i början i sin nykterhet så måste hjärnan få "arbeta" och stimuleras.Att kunna få utvecklas och få nya utmaningar. Men jag slutade att gå framåt jag började stampa på samma ställe.När det starka suget började komma tillbaka så skulle jag varit mer vaken och "greppat" tag i de och frågat mig -Varför känner du som du gör nu.Kan du göra något åt det.

Jag måste gör förändringen nu.Men förnuftet är som bortblåst.Jag vet vad som är rätt men det studsar bara tillbaka. - "För jag vill dricka"


skrev Ellan i Vida

Hej,
Så länge vi inte agerar på våra tankar så tycker jag att det är helt ok att tänka på alkohol. Det är ju egentligen inte alls konstigt och för min del går det i perioder. När vi jobbar aktivt med stegen blir vi ju oxå påminda om vårt aktiva liv och vad alkoholen gjort med oss. Tufft att ha en man som dricker... min man har tacksamt nog inte sjukdomen och dricker väldigt sällan.
Fortsätt som du gör, en dag i taget.
Kram
Ellan


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Blir barnsligt glad av fina ord. Jasmine, kul om jag kan hjälpa några framåt.

När jag mår bättre, stöttar jag, när jag mår sämre blir jag stöttad. Precis som det ska vara. På det sättet är forumet bäst. Här växeldrar vi. En del orkar mer, andra mindre. Ingen dömer för det.

Ha en fin dag alla! ♡ Kram


skrev Vida i Vida

Lever i tacksamhet nykter en dag i taget. Var på två AA-möten under Påsken. Har börjat stegarbete med en AA-väninna. Jag dricker inte alkohol, men alkoholen finns väldigt mycket i mina tankar. Är det för att min man dricker? Eller är det för att jag ägnar mig mycket åt AA? Känner inget sug.


skrev Vinäger i Nykterist och alkoholist i en kropp

dig en fin vecka och att du får må lite bättre. Tungt, även om man är medveten om att det är en del av livet. I vissa delar av landet ska det äntligen bli plusgrader. Hoppas på tidig vår där du bor. ♡ Kram


skrev miss lyckad i Ett ärligt försök!

Du har kämpat på bra med dig själv och nykterheten..Med mycket gott resultat..Självinsikter, och bättre mående..Varm kram?


skrev miss lyckad i Äntligen fri!

Bra jobbat! Att leva som nykter känns i alla fall för mig lättare med tiden..Du verkar också ha hittat ditt friska sätt att leva ett fint liv..Vilken smart idé att ta emot hjälp när den erbjöds..Vilken tur vi har..Livet är för kort för att supas bort..Stor varm kram på 2-årsdagen ⭐️⭐️


skrev miss lyckad i Nykterist och alkoholist i en kropp

Vad bra att du vet vad som gör dig låg och att du vet att det är övergående..Ljuset på våren är jobbigt för många..Vi vill ha sommar snart med bad och sol, eller hur? Det kan komma snabbt detta år med tanke på den långdragna vintern..Ta hand om dig på bästa sätt och låt mannen göra sin del i hushållet..Varm kram till fina lim?


skrev Jasmine i Nykterist och alkoholist i en kropp

Det är fin läsning i din tråd- tack för att du delar med dig!

Önskar dig en lugn ledig dag!


skrev Jasmine i Ett ärligt försök!

... önskar jag dig. Och tack för en tråd med tänkvärda inlägg. Har märkt att du även stöttar många andra här- bra där!


skrev santorini i Har mitt liv äntligen vänt?

Fint att få läsa om din nykterhet. Så skönt att det går bra och att du dessutom lyckats komma i form. Ett helt nytt liv. Det är klokt att använda de hjälpmedel som fungerar. Lycka till i fortsättningen.


skrev aeromagnus i Har mitt liv äntligen vänt?

Varit nykter sedan 2/2 2016 dvs 26 månader. Jag knaprat Antabus under denna tid så själva iden att hålla sig nykter har inte varit så svår. Visst jag kunde ju sluta medicinera och det ska jag. Det blir efter sommaren. Så ni som är i läget att sluta dricka så börja med Antabus som en extra hjälp. Vill man inte ta den hjälp som finns då är viljan att sluta oftast inte 100-procentig. Jag mår prima i min nykterhet. Har börjat träna nu och minskat 14kg sedan januari, äter sundare också naturligtvis. Ja jag mår bäst men jag tänker ofta på hur jag var på söndagen. Ont i huvudet, abstinens, jag helgerna var ju inte så roliga. Nu kan man göra vad man vill, kan ta bilen kl 6 en söndagsmorgon.


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

När jag kom ut från duschen i dag fick jag en chock när jag såg mig i spegeln. Gode värld! Plufsig och blekfet...
Men så kom jag på att det är första april i dag... Haha, så lättlurad är jag inte...


skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp

God kväll.

Jag står i köket och ska laga lite lätt kvällsmat.

Jag har haft en liten oro i mig idag. Lite smått rastlös. Uttråkad kanske. Samtidigt vill jag inte jobba igen på tisdag. Har en allmän söndagsångest.

Det är skönt att jag vet att det här går över och det tillhör livet. Men den här känslan drack jag ofta bort förut. Eller jag sköt upp den till morgondagen snarare. Och så blev det värre sedan.

Nu är jag klok nog att leva i känslan och inte göra den värre. Men det är en trist känsla. Jag är ju så glad att våren är på ingång. Men som jag skrivit förut så blir jag lite låg av årstidernas skiftning. Nåt blir fel i mig. Men trots det är jag så lycklig över solen.

Hoppas ni har en fin kväll.

Kramar!


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

kan du tar rygg på mig:-) Nästan 40 dagar utan A nu och det har blivit ett mönster där vardagarna funkar jättebra, nykterheten på morgonen alltid en hit, men helgerna är ett större bekymmer där tankarna på A ständigt smyger sig fram från fredag eftermiddag och sedan likadant lördag. Jag skulle tror att jag kan hålla tråkigheten stången på vardagen genom att göra olika saker, men på helgerna är det svårare. Jobbigt att det inte klingar av mer än vad det gjort. Viktigt i alla fall att leta upp min tråd och dokumentera var jag befinner mig, inte minst när jag nu är nykter. Vi "gamlingar" får önska oss och förstås alla som strider lycka till!


skrev Amanda igen... i Tappa inte sikte på målet och se verkligheten som den är

Åh, där är du ju!!! Har undrat till och från hur du mår. Det känns bra att höra att du blir sedd och att du lika glasklart som tidigare kan identifiera känslor och tankar och tillåta dem att finnas.
Tänker ofta på sådant du skrivit till mig när jag kände mörkret sluta sig runt mig. Det hjälpte mig.
Fint att du finns❤️❤️
Kram!???‍♀️


skrev Ullabulla i Tappa inte sikte på målet och se verkligheten som den är

Som så många gånger förr när jag läser dina texter.
Likheterna som ofta är slående.

Men utan dalar,inga höjder.
Lagom är ibland att föredra.
Men det kan vara svårt att hitta dit.
Och framför allt.
Svårt att stanna kvar där.
Visst är det fantastiskt med vittnen som kan och orkar se en.


skrev Jasmine i Tappa inte sikte på målet och se verkligheten som den är

Vi är nog många som följer dig och dina fina inlägg. Tråkigt att höra att livet är tufft för dig just nu. Skänker en tanke till dig och hoppas att du snart mår bättre <3


skrev AlkoDHyperD i Tappa inte sikte på målet och se verkligheten som den är

Livets utmaningar fortgår till synes utan slut.
Det händer att jag bara vill svepa en filt om mig och krypa ihop till en boll. Känslor av uppgivenhet och tröstlöshet kommer då och då, klubbar mig, golvar mig.
Då kan tanken på att radera och zooma ut vara lockande.
Tanken får finnas. Samtidigt med tanken om att den utvägen är stängd.
Ingen utväg. Och jag behöver ingen utväg. Jag behöver bara bli sedd.
Jag har en vän som ser mig. Verkligen ser, som i filmen Avatar - I see you.
Och då ser jag mig. Vilar i ögonen på den andre och vilar i mig.