Senaste kommentarerna i forumet

På oss medberoende.
Oförmågan att släppa taget.
Hänga kvar i bara ett finger utanför räcket.
Vägra falla,för vad händer då?

Också hur jag likt en hyena eller åtminstone nyfiken hund gräver i sopor istället för kasta påsen med allt gammalt skrot.
Det kan ju finnas en guldklimp därinne värd att bevara.

Eller rättare sagt,Det fanns åtminstone.
Och likt en riktigt blåvägrande människa så fattar jag inte när tom guldklimpen förvandlats till aska och inget längre finns därinne i soporna att bevara.

Men hur knyta ihop och kasta och inte köra runt där bland soporna.
Vad i mig gör det så svårt att ibland bara inse fakta,blicka framåt och släppa taget?

Tack för stödet, snälla ni! ♡

Drack inte ens upp. Vet verkligen inte vad som hände. Gick en promenad och så - vips - satt jag där. Åt mat samtidigt för att förminska känslan av tragik. Tack och lov såg jag inte till några bekanta.

Gick hem till en kompis och drack - kaffe.

Men mår fortfarande skit. Antagligen är det stressen som spökar. Är i alla fall nykter och ska så förbli.

Kram till er från en tilltufsad och just nu lite liten Vinäger. ♡

Baka lät ju mysigt! Jag skickar en kram till dig. Alla faller, det gäller bara att resa sig upp och dra lärdom.

av nykterheten är det ju lättare att trilla dit.Vi blir starkare med tiden om vi förstår oss själva och beroendet. Intaget ser ju olika ut.Även varför vi dricker, berusningen och konsekvenserna av drickandet.Det som vi alla har gemensamt är att våra hjärnor har blivit beroende av en substans, eller att hjärnan inte kan hantera substansen utan att det blir kaos för personen.När vi fattat att beroendet eller hjärnans förmåga att hantera substansen är kronisk, då är det lättare att leva med det..Vi är många som försökt på alla möjliga vis att dricka normalt, göra uppehåll, svagare sorter osv, osv..Det går inte.Alkoholismen är kronisk, det försvinner aldrig, finns kvar så länge personen lever..Att se tillbaka på mitt supande är att se tillbaka på en onormal person..En som häver i sig vin, öl, sprit..Absolut inget alkoholfritt..Varför dricka a-fritt?? Det är ju ruset man vill åt..Det blir bara värre och värre..Kroppen tål mer och mer alkohol..Våra resor med alkoholen ser olika ut.Men konsekvenserna är inte så olika..Trasiga familjer, ledsna, ångestfyllda medberoende anhöriga, ofärdiga projekt, jobbproblem, alkoholrelaterade sjukdomar, fyllekonsekvenser och till slut för tidig död..Det roliga och festliga har försvunnit för många år sedan.Beroendet av alkoholen gör att vi gör fel val som drar oss djupare ner i träsket...Men det finns en återvändo..Total nykterhet...

Är botten nådd? Känns så nu. Trodde aldrig att jag skulle gå till en av småstadens pubar ensam och ta en öl. Men det är precis vad jag gjort just nu. Skäms som f-n. Känner mig gråtfärdig. "I dag är jag nykter" Hm, inte det minsta full iaf. Känner inte alls av ölen, men situationen är så hemsk. Vad hände?

för ditt svar. Det är inte lätt.. människor som dricker alkohol har ju en tendens att ifrågasätta dom som inte dricker heller, man blir liksom en partypooper som förstör stämningen. "Vadå ska du inte dricka? Kom igen!" Eller "Men vadå kan inte du också ta en öl?". Det är ofta där jag trillar dit och tänker "Okej, men jag borde väl också kunna dricka". Fast jag kan ju inte det.

Jag tänker att jag tids nog också måste se mig om efter andra vänner. Som valt nykterheten eller som har andra intressen också! Många av mina vänner är väldigt festliga av sig, tycker om att gå ut, träffa människor på stan. Men den miljön är så inbjudande och triggande för mig! Det går liksom inte.

Dom är pålitliga och alltid glada..Jag har två stycken. Men dom kan ju såklart inte kompensera en relation med en människa..Känner mig lite låg i känslorna stundtals..Det har varit mycket funderingar kring arbete, ekonomi, framtid..Här och nu, en dag i taget har jag glömt bort..Jag tror inte jag är redo för en relation än.För att träffa en stabil man, så måste jag själv vara det..Annars träffar man ostabila och det vill jag inte göra..Har kommit på att när jag är själv eller med personer utan missbruk så känner jag mig stark och beslutsam..När jag umgås eller träffar personer med beroende, blir jag nervig och svajig..Lugnet infinner sig inte..Jag har blivit som en levande beroendemätare! Har inte fattat förrän nu att det är så..När jag umgicks med mannen långt bort så kändes mitt beroende och missbruk väldigt nära..Trodde det var för att vi var nyktra alkoholister..Fattar nu att han var aktivt beroende av annat..Mycket bra insikter..Det är du lim som gjort att jag börjar förstå sammanhanget..Blir likadan med vissa av mina syskon som missbrukar alkohol..Även när exet är svajig så blir jag irriterad..Nu kan jag förstå mitt mående och agera därefter..Våren är på ingång hoppas jag..Sol och värme tinar upp marken och värmer upp oss inifrån..kram❤

Det är inte klokt vad kroppen reagerar mot giftet när den fått ynnesten att vara utan tillräckligt länge för att få återhämtning. Vilken självmisshandel vi hållt på med... Det tillfälliga ruset är inte värt det. Och utan rus? Hell no! Nu håller vi! Kram

sig av sina misstag. Rom byggdes inte på en dag :-) Ja, idag är vi nyktra!

"Du kan inte ge bort något du inte har". Så bra sammanfattat. Brukar själv dra parallellen till flygplanets syrgasmask. Du måste först själv andas in innan du kan hjälpa någon annan.

Drack sammanlagt tre öl under gårdagens evenemang. Valde att göra det, ett medvetet beslut. Drack sakta och kände inget rus. Var alltså nykter egentligen. Men i morse blev jag verkligen påmind om att alkohol är ett gift. Jag är bakis! Inte så att jag kräks och måste ligga ner, men känner definitivt att jag drack de där ölen. Det är ju inte klokt!

Ser de tre glasen som en erfarenhet. En god sådan. Det är inte värt det. Speciellt inte om man inte får ruset som "belöning". Lärpengar heter det när det handlar om ekonomi. Vad det här skulle kunna kallas vet jag inte. Lärdroppar kanske. Det är i alla fall vad det blev.

I dag är jag nykter! ♡

Hej miss lyckad ❤ vad tråkigt med den nya mannen, att det inte var så bra egentligen och att han hade andra missbruk. Men skönt och bra att det visade sig i tid!

Jag tror det kan vara rätt vanligt att det finns mer än ett missbruk. Eller att ett gammalt ersätts av ett nytt. Och de flesta missbruk och beroenden är ju skadliga...

Ingen människa är såklart perfekt men när man är i läge att träffa nån ny är det nog bra att vara kräsen. Särskilt när man lämnat nåt bakom sig som man mått dåligt av.

Om jag nånsin skiljer mig så har väldigt svårt att se mig med nån ny. Tror jag hellre köper en hund då ärligt talat. Sorglig inställning kanske men inte så konstig egentligen.

Men jag tror det finns nån för dig därute som är lika sund som du som du kommer att trivas med så småningom ❤

Kramar!

Det är bra att skriva ned sina tankar och känslor..Då kan man läsa och förstå sig själv..Lära sig om sin egen personlighet..Jag har börjat skriva ner om min barndom och speciella känslor och händelser..Även hur min dryckeshistoria ser ut..Mycket aha-upplevelser, mönster som upprepas osv..Detta sa min sponsor i aa att jag skulle göra..Man glömmer mycket om hur allt varit..Vissa minnen tar en långt tillbaka i tiden både på ont och gott..Jag skriver i ett block, det känns bäst för mig..Ha en fin vit Söndag lim..Gnistrande vinterkram❤

God morgon! Och särskilt till dig då Muskot ☕ Visst är det underbart att vakna utan illamående och hjärtklappning och ångest? Helt fantastiskt.

Jag minns förr hur jag kunde ha minnesluckor på morgonen och barnen pratade om nåt "mamma, du vet den filmen vi ville ha igår?" Och jag visste ju inte alls och kände mig som en påse sopor. Men nu! Nu kan jag säga samma sak, att jag inte alls minns, men nu är det pga vanlig normal överfull hjärna som jag inte kommer ihåg ? Att glömma pga alkohol och pga trött vuxenhjärna är ju helt olika saker. Det sista mår jag inte dåligt av och inte barnen heller.

Det är små saker hela tiden som man inser är bättre med ett nyktert liv. Varje liten detalj sammansatt gör att hela självkänslan höjs.

Igår var jag lite rastlös och lite ledsen på kvällen, en kort stund bara. Tänkte på hur jag agerade på såna känslor förr när jag drack. Då hade jag förmodligen börjat nåt projekt nu, typ måla om sovrummet. Det är nåt jag vill göra men jag vill göra det när det passar bra och jag hinner förbereda etc. Hade jag druckit hade jag lätt kunnat åka och köpa vin och målarfärg och kört igång utan att ens täcka över sängen. Bara gjort det som nån slags impulsiv ångestlindring. Och sedan hade ångesten suttit i sovrumsväggarna för alltid i och med färgen.

När jag drack såg jag till att ha mkt att göra hela tiden på ett sätt som blev dåligt i slutändan. Och gav mig massa röra både inombords och i hemmet. Visst kan jag sakna lite av impulsiviteten och spontaniteten men baksidan av det där var ju bottenlös ångest och skuld.

Nu ska jag ta en till kopp kaffe och njuta av att må bra. Och hoppas att ni gör det med ❤

Kramar!

Önskar dig en fin söndag!

Jag ser också fram emot att vakna i morgon utan att vara bakis. Att man utsätter sig för det är verkligen helt obegripligt. Alkoholen tar så mycket tid, tid till att dricka, tid till att vara trött, tid till att planera hur man ska få dricka, tid att vänta på att man får dricka. Helt självklart när man är mitt uppe i det och helt obegripligt när man ser det från sidan.

Härligt att du kommit så långt! Trevlig pigg fortsättning på helgen!

God kväll allesammans.

Vill kika in och skriva lite. Läste nån fånig grej om hur man mår under en festkväll.... Och hur man mår dagen efter. Så löjligt alltihop. Som att det är nåt att sträva efter. Att må apa. Att upptäcka att bankkontot är tomt dagen efter. Att sitta på sängkanten som en uppstoppad risig skruttig räv (det var en sån bild med). Hoppas ungdomar inte tror att det är sådär det ska vara!

Jag är så glad att jag aldrig är bakis. Det är nog den grej jag oftast är lättad över att slippa. Det finns ju två typiska sägningar som är så sanna; Att dricka alkohol är som att låna lycka från morgondagen. Och; när alkohol åker in åker vettet ut (eller nåt liknande). Jag gillar dem. Gillar att nån smart person formulerat dem. Att det finns vett i världen.

Jag är glad över att jag snart ska sova och att jag kommer att ha söndagens lycka bevarad att njuta av imorgon.

Jag har så svårt att föreställa mig ett liv med alkohol. Kan knappt tro på att jag nånsin druckit? Det känns helt overkligt. Jag kan inte föreställa mig det. Jag liksom? Tänk om jag skulle sitta här nu berusad? Helt galet att ens tänka att det varit så. Eftersom jag känner såhär så blir det så tydligt att det är ett gift det handlar om. Ett gift som personlighetsförändrar sitt offer. För det är inte JAG att dricka. Det har aldrig nånsin varit jag. Men ändå gjorde jag det. Det är fruktansvärt egentligen. Hur normalt det blev. Fast samtidigt inte normalt för jag kände ju alltid hur fel det var för mig.

Om jag drack nu skulle jag känna mig som om jag gjorde nåt lika vansinnigt som att hoppa nerför ett berg. Just nu känns det ungefär lika smart att dricka som det vore att just hoppa. Och lika avlägset och osannolikt. Hoppas jag alltid kommer känna såhär. Samtidigt känns det märkligt att ha ändrat hela min inre dialog det här året. Alkohol tar ju upp så oerhört mkt tid och fokus när man dricker. Nu fylls ju den tiden och mina tankar av annat. Alltså måste ju min person ändrats också. Ganska mycket till och med. Det är ju rätt häftigt också. Och konstigt. Jag är ju som en ny person på många sätt. Och jag känner det också. Undrar hur jag hade mått om jag fortsatt dricka det här året som gått sedan jag slutade. Jag blir nästan ledsen när jag tänker på det för jag förstår ju hur dåligt jag hade mått. Jag lider liksom med det jag som hade mått dåligt om jag hade fortsatt.

Och så lider jag med alla som kämpar mot det här vidriga giftet. Alla som skulle kunna må bra men som är fångad av A. Det är sånt slöseri.... Så känner jag med tiden jag lade på A. Det är bortkastat liv. Minnesluckor och berusning.

Nu blev det långt... jag som knappt tänkte skriva mer än ett par rader. Men när jag väl börjar skriva så kommer tankarna. Det är när jag skriver här som de kommer. Inte annars egentligen. Men jag tror att det är nyttigt att låta dem komma.

Hoppas ni haft en fin lördagkväll.

Godnatt!

Kram!

Blir också rörd av alla Fina kommentarer från er. Helt underbart att se att ni finns och att även ni har kommit långt i nykterheten.
MM jag tänker ofta på dig också min vapendragare, hade det inte varit för dig så hade jag nog kämpat ännu, tusen miljoner tack, du såg till att jag fick tillbaka livet.
Älskar er alla ?????????

Nyttan Jag TROR att när man slutar att dricka eller om man nu "endast" förminskar de så är den man blir den man egentligen är.Klart måste man arbeta på bitar som inte är nyttiga för en eller de som gör så man mår dåligt.Men sådant tar tid.Jag TROR att man lägger för mycket ansvar på sitt beroende. Beteenden som man inte vill ha "skyller" man då på sin alkoholism.Klart att sitt drickande har påverkat vem man är även om man har slutat dricka.Men alla har sina brister. Mitt problem har varit att jag har inte fått någon extra energi.Den euforiska energin som man har hört att många får när dom har slutat dricka.Men för mig är det okey.Så länge jag har mina guld stunder och tankar så älskar jag min nykterhet. Att kunna säga till sig själv -Jävlar du klarade det..(sen kan allt förändras imorgon) Men just där och då är det sant. ? Du skriver att du har en enorm energi och det är jobbig för dig. Och jag hoppas att du har hittat en balans nu.Men jag TROR att den kan även tillföra något gott för dig ?

Allt de jag skriver är vad jag TROR inte att jag vet. Man kan bara veta själv vad som är rätt och fel för sig själv..

Skruttet de är svårt att släppa taget. Rädslan visas på olika sätt.Men jag hoppas att du har hittat din väg ❤️ Den som passar dig just nu..

Jag har valt bort vänner och släktingar som dricker för mycket..Tycker inte det är kul att se fulla människor..Har faktiskt alltid stört mig på fylla när jag själv varit nykter.Ingen är sig själv..Folk beter sig som dom vore hjärnskadade, och det är man ju tillfälligt också..Sluddrar, snubblar, vräker ur sig vad som helst, och gör saker dom aldrig gjort nyktra..Jag träffar nyktra vänner. Alla gör vi olika val. Men jag vill må gott och göra saker jag tycker om..Dit räknas inte fylla, fester skrik och skrän..Du kommer att välja din väg till umgänge..Det finns massor med människor som har sundare intressen än alkohol och andra sinnesförändrande substanser..

Underbart att du börjar komma dit, och att du ser så stor skillnad i hur du mår när du lever nyktert. Och du har så rätt. Självförebråelser gör bara skadan värre. Det kanske är därför vi hamnade snett från början, för att vi är alldeles för bra på att ta på oss skulden för allt och inget och vältra oss i vår otillräcklighet... Men nu sitter vi här och bara duger. Känslan är härlig :) Kram kära du

Glad till tårar att höra av dig. Blir lycklig i hela mitt hjärta att du klarar dig så fint.
Tänker SÅ ofta på dig. Hur det går. 8 månader. Alltså det är så stort. Vet ju hur du
har kämpat. Och du klarar det. DU KLARAR DETTA.

En milliiijoooooon varma kramar och pussar

MM

Att det nyktra livet rullar på..Skillnaden för många är att låta livet rinna iväg..Just det alkoholen gör så att livet rinner ut i en dimma av skuld, skam, ånger..Livet är inte fantastiskt hela tiden, men håller vi nykterheten, så är allt lättare..Fint att du har din familj och många nya vänner..Kram❤

Stund för stund, dag efter dag..Så bygger vi upp oss själva..Ibland måste vi enbart fokusera på eget mående, närr vi är starka kan vi ge stöd..Det är som med allt annat..Du kan inte ge bort något du inte har..Styrka, stöd, kärlek i sig själv..Fortsätt så..Vinterkram..

Så fint att läsa om ditt nyktra liv.
Och roligt att se en skymt av Pi31515, alktid kul med en skymt av gamla, goda vänner här.
Ha en fin vårvinterdag??? / mt

Japp, det är otroligt. 90 dagar sedan jag bestämde mig för ett nyktert liv. Har snubblat lite, men rest mig direkt, borstat av mig och gått vidare. Som jag skrivit tidigare, jag tänker inte låta ett snedsteg förstöra hela vandringen.

Vilken frihet det är att vara nykter! Kan inte sägas för många gånger: Vilken frihet!

Att må bättre är förstås den viktigaste sammanfatrande skillnaden. Att orka mera. Att kunna utnyttja helgen till annat än att ligga ångestbakis. Att finnas till för familjen på ett annat sätt. Att vara mer närvarande.

Ska i väg på galej i dag. Vet knappt om det är en prövning längre. Ok, tankarna försöker smyga sig på, men jag låter dem inte få något fäste. Tar vara på alla sådana tillfällen och njuter av att slippa kämpa. Vet att det andra gånger är betydligt tuffare.

Känner mig överhuvudtaget piggare nu. Kanske ännu inte tillräckligt för att orka finnas till för och peppa andra här på forumet i samma utsträckning som förr. Men den tiden kommer igen, jag vet att den gör det.

Jag börjar orka med mig själv! Det är stort. Jag är bra och duger som jag är!

Vill i alla fall önska alla nya och gamla medkämpar ett stort lycka till. Tänker ofta på er och hoppas att ni orkar genomföra det ni föresatt er. Faller ni är det ingen katastrof - upp och hoppa bara. Att gräma sig över det redan gjorda är meningslöst och leder till ännu mera ångest. Använd däremot erfarenheten till att ringa in vad det var som gjorde att återfallet valdes att ta. På det sättet kan det undvikas nästa gång. Och kom ihåg: Strategier is da shit!

Kom igen, nu håller vi i! ♡ Kram