Senaste kommentarerna i forumet

Klart att du är värd beröm, så synd att du inte får uppskattning av människor runt dig. Det är nog som du tror, många förstår inte vilken bedrift det är och vilken kamp vi utkämpar. Bra att du inser att det kanske är anledningen.

Du får i alla fall ett helt fång rosor och beröm av mig. ??? ???Tack för pepp hos mig, jag behöver det nu. ❤

Åh, vad jag längtade efter det i kväll. Eller rättare sagt två-tre... Magen vred sig i ångestsug, livet kändes så jä-a meningslöst. Jag grät som ett barn - har inte fällt en tår sedan dagen då jag berättade för min man. Visste att jag bara behövde be om en så hade mannen med den magiska nyckeln hämtat, om än kanske motvilligt.

Men någonting gjorde att jag lät bli. Stolthet, styrka, förnuft - skit samma vad det var, huvudsaken är att det inte blev något. Men fy, vilken jobbig kväll det blev, 55 dagar in i nykterheten.

Trots all besvikelse är stoltheten över mig själv den starkaste känslan just nu. Jag klarade det, jag är nykter i kväll också!

Nu håller vi i det här! ♡

Verkligen bra kämpat, vi kör vidare?

Vad fint att din historia kan komma att hjälpa andra att göra samma förändringar som du har gjort. Det är ett väldigt bra mål.

Och vad underbart att det sker förbättringar hela tiden ❤

Kram!!

Åtta helger är toppen!! ???❤

Miss mary poppins, ja så är det nog att man inte slutar tänka på A. Men man tänker på ett annat sätt än förr. Ibland stör tankarna mig men jag bearbetar det och får väl se det som en del i sjukdomsbilden. Eller vad man ska säga... det får ingå helt enkelt. Sedan kommer perioder tankarna på A är få och sällan. Det går i vågor. För mig i alla fall. Nu för tiden är jag ju så anti alkohol att mina tankar kan vara ganska arga, vilket ju är rätt jobbigt. Men hellre arg än sugen på att dricka ? ❤❤

Lerigen, tack!! vad fint det känns att veta att du vill läsa hur det går för mig ?❤ blir varm i hjärtat ❤

Nyckelpigan, tack för kramen och stor kram tillbaka ❤❤

Jag tyckte alkoholen störde min hjärna kring jul och nyår. Kände nån form av saknad efter det antar jag. Men nu när snart halva januari passerat och jag vet att många (även de som inte anser sig dricka för mkt) vill bli nyttiga detta nya år känns det extra skönt att jag liksom bara behöver forsätta där jag redan är. De hade de lätt runt jul och nyår (typ?) men nu är det jag som har det lätt. Det stärker mig.

Ibland känner jag mig ensam och liten och som den enda som inte dricker alls. Så kändes det verkligen på nyår. Då var jag INTE sugen men jag kände mig rätt ledsen och besviken över att alla andra vuxna drack och jag kände mig faktiskt udda. Utanför på nåt sätt. Men som att jag är den enda som fattar nåt. Det var irriterande att sitta där och veta att jag är den enda med ett klart sinne. Och att jag skulle känna mig udda fast jag gjorde det enda rätta (enligt mig). Det är störande att det naturliga (att vara nykter) är det avvikande ibland.

Känner att jag inte formulerar mig bra alls och jag vet inte om nån kan förstå det jag skriver ? Jag är så trött. Har varit på badhuset hela dagen så jag är helt slut nu. På ett skönt sätt dock.

Jag är så glad över detta forum. Jag har insett att ingen i mitt liv förutom min man ibland (väldigt sällan) säger nåt bra till mig om att jag inte dricker. Ingen berömmer mig eller vill prata om det ens. De köper A-fritt till mig och ifrågasätter inget men de säger heller aldrig nånsin nåt positivt till mig (kanske nån liten grej jag glömt). Det har inte stört mig förut men gör mig lite ledsen nu. Jag tror de skyddar sitt eget drickande och de vill inte diskutera hur dåligt A är. Socker kan de prata illa om en timme eftersom de inte vill äta socker men alkohol vill de ju ha. Ironin....

Så det är tur att detta forum finns och tur att jag blivit bra på att peppa mig själv och reflektera på egen hand kring fördelarna i mitt nyktra liv. Men ja ibland vore det trevligt om nån i min närhet hade lust att berömma mig lite. Men å andra sidan har jag inte berättat hur läget var innan jag slutade. Ingen vet om mitt problem så de vet ju inte heller vilken bedrift det är att inte dricka nånsin. Fast jag vet att de flesta runt mig själva faktiskt inte skulle klara det. Och de vet nog det själva också så därför vill de inte prata om vilket jäkla gift A är.

Kramar till alla (och som jag sa, jag har en del arga tankar kring A ?)

Så impad av dig!
Keep up the good work ♡

Jätte bra kämpat!!!

...läste också den här artikeln, (skriven av en mycket tillförlitlig forskare och journalist), och blev lite förvånad över osäkerheten beträffande alkoholens farlighet. Förstod att faktorer som tillgänglighet, acceptans, beteenden (fallskador, våld, etc), att så mycket forskning gjorts, drev upp farlighetssiffrorna. Jag hade tänkt mig att det var alkoholen som sådan, bl.a. med dess egenskap av nervgift, som gjorde den så farlig rent fysiskt.
Det verkar som om alkoholens skadeverkningar bedöms på grupp- och inte på individnivå statistiskt sett. Forts följer hoppas jag. Och att a slutar romantiseras, vilket fortfarande sker i alltför stor utsträckning.

.... - sant eller falskt? Precis läst en artikel i dagens SvD där en skribent med stöd av undersökningar/studier försöker svara på den frågan. Slutsatsen i denna är att det finns viss statistik som ger stöd åt att alkohol totalt sätt är farligare än andra droger. Med det menas att eftersom så många brukar alkohol på ett mer eller mindre skadligt sätt, så blir totalen denna. OM man väl brukar droger som heroin, crack, metamfetamin så är dessa såklart skadligare för just dessa betydligt färre brukare. Alkohol är skadligare även för andra.
Ja, vi vet ju att alkoholen kostar oss en väldigt massa på många olika plan.
Vi får ju hoppas att den romantiska bilden håller på att förändras ungefär som det var med rökningen för några decennier sedan. Hade Facebook funnits på 60-70 talet hade säkert bilder från rökande personer figurerat i flödena. "Sitter och röker och tittar på solnedgången!" tror jag inte så många lägger ut nu. Beskriver inte den där lyckliga bilden man vill visa upp för omvärlden så att säga
Än så länge verkar det vara så att folk "lajkar" glaset med bubblet, eller den kalla starkölen, men jag hoppas att om några år är det helt fel.

Det kanske också är där vi som har alkoholproblem och som vill skippa skiten, behöver landa i. Slå hål på romantiken och sluta längta efter nervgiftets tillfälliga bedövning. Det blir ju lättare också för oss alla om alkoholen tar samma väg som rökningen gjorde.

Det var några lite ostrukturerade tankar så här på lördagsmorgonen och en påminnelse till mig själv (och förhoppningsvis andra). Vaknat pigg och fräsch. Snart väntar en 12 kilometers löprunda på Djurgården. En skön och fräsch helg till oss alla!

Ja du lerigen, oxå expert på att inte hitta sakerna dagen efter?. Och vinäger, tänk vad skönt och slippa smyga och planera sina dagar efter alkoholen. Det är en befrielse. Idag lördag, blir träning idag med. Så skönt att slå in hörlurarna och lyssna på Ted samtidigt som man kör på gåbandet. Som motion och meditation i ett. Ikväll ska vi laga nåt gott och umgås, gubben och jag. Lite spänt är det mellan oss, och igårnär han kom hem märkte jag att han tittade ingående på mig och fick två pussar. Vet att han ville kolla om jag druckit nåt, känns sorgligt. Spriten förstör verkligen allt det fina i livet. Tänker oxå, att det är inte vad jag säger som betyder nåt, utan vad jag verkligen gör . Och idag ska jag vara nykter i hela 24 h. Kram alla kämpar

Har sovit ändå till 08:45 och missat min Viktväktarklass. Det gör inget. Jag är oändligt glad att jag vaknar nykter. Det känns egentligen inget speciellt - mer naturligt. Det är en fälla för jag vet att jag vid andra tillfällen, när jag haft en vit vecka, intalat mig själv att det inte är någon skillnad, utan att jag känner mig precis som bakfull fast jag inte druckit. Så går alkoholhjärnan igång och säger att "det är inte så farligt att dricka vin". HA, den här gången får dessa tankarna åka iväg - jag ska tränga ut dem med viljestyrka och med motion. Hjärnan ska få fullt upp med matematik.

Jag är trött av flera anledningar precis som alla andra. Det var längesedan solen sken mer än några timmar, dagarna är fortfarande allt för korta för min smak och jag har en längtan efter våren som inte är realistisk. Samtidigt så passar mörkret och det grå mig bra - det håller nere förväntningarna på hur skönt och fint och roligt allt ska vara.

Vid en del tillfällen sköljer en trötthet över min hjärna och jag kan både känna lite svindel, illamående och yrsel. Jag inbillar mig att det är så man kan känna när man är på väg mot utmattning fast i liten omfattning. Det är inte i närheten av vad människor beskriver men jag undrar lite ändå om det har med mitt tidigare så stora alkoholintag att göra, om det är abstinens och att jag kommer att återhämta mig. Och så tänker jag att jag kanske är sjuk i något annat som jag nu tränger bort. Ja, jag håller nog på att bli hypokondriker. Får väl beställa en hälsokontroll.

Fredagen nykter - det var den andra på många, många år. Ja, det fanns ett ögonblick då längtan efter det första glaset vin gjorde sig påmind men jag lät den passera och satte på en kopp kamomillte. Var uppe en hel timme längre än vanligt och sov följaktligen två timmar längre än vanligt. Tänk att kunna bli lite mer sällskaplig, bara lite. Mannen drack en halv öl till maten och en halv wiskey till "På spåret". Jag noterade att han inte uppskattade det som vanligt. Jag har inget emot att han dricker "normalt", jag ska lära mig att vara med så länge så möjligt när det blir dags för fest och ha överseende när folk blir fulla. Det finns alkohol överallt omkring mig och jag måste lära mig leva med det och att det inte är för mig.

Tänker att jag räknar mina dagar till dag 21. Jag har lärt mig att det tar 21 dagar att träna in en ny vana. När 21 dagar har gått går jag över till att räkna veckor i nykterhet.

Jag kommer att få anledning att besöka min dagbok här ofta och läser Muränans lista över goda råd.

Jag älskar det nyktra livet!

Nu går jag in i åttonde helgen, i morgon 55 dagar, som nykter. Tiden går... Sitter med en a-fri öl, summerar, analyserar och filosoferar lite.

Hälsovinster, förutom det självklara som att vakna utan baksmälla och ångest, är framför allt att sömnen är bättre. Jag sover oftare hela nätter och sömnen blir därmed mer jämn. Kroppen känns piggare och fräschare än på länge. Några kilon har försvunnit och orken är bättre.

Tankarna på alkohol går fram och tillbaka. De finns där dock flera gånger varje dag. Funderingarna kring - och längtan efter - att dricka igen är inte heller borta, men än så länge har de gått att övervinna. Jag är dock ödmjuk inför kampen mot suget. Vet ju att det kan komma plötsligt och med full styrka. Men just i dag är jag nykter.

Tack Mirabelle, Snart 50 och Jullan för stöttning och pepp! Och Jullan, så sant, det gäller att vara på sin vakt hela tiden. Man vet aldrig när suget anfaller. Bara att det gör det.

Önskar alla en fin och vit helg, nu håller vi i det här! ♡

"Hoppats på att ingen märker nåt, eller glad för om ingen var hemma, så jag kunde dricka ifred." Oj, vad jag känner igen mig, även om det för mig var mest aktuellt på vardagarna. Under helgen var det legitimt att dricka lite (hrm...) för mycket.

Härligt att du känner dig piggare. Det är så skönt när man verkligen märker skillnad. Det går åt rätt håll.

Önskar dig en fin och vit helg, Jullan! ♡

På tal om fyllestäda .. så har jag också gjort det många ggr .. tom städat så bra att jag inte hittat sakerna dagen efter ?? Hva .. Hemska tider .. Kämpa på .. Följer era resor , kram Lerigen ❄️❄️❄️

Här hemma är det oxå nyktert, min man har passande nog sin vita månad. Det underlättar en del, även om det inte alltid kommer vara så.

Går in på 3 veckor och känner mig bra. Sover bättre, piggare. Lite mer nyfiken på livet oxå. Alkohol är ju isolering. Ska inte rusa iväg och göra 151 saker, men en träningsrunda står på menyn idag. Ledig fredag....för bara några veckor sedan hade jag åkt till bolaget, druckit på dagen och fyllestädat. Sovit nån timme innan gubben kom hem, tillbringat kvällen framför tvn, och sprungit och fyllt på mig med gömd flaska. Hoppats på att ingen märker nåt, eller glad för om ingen var hemma, så jag kunde dricka ifred. Hva jag får ångest av att tänka på det. Nä nyktert 24 h till. Kram

Vi är nog mer komplexa varelser än generaliseringar.
Jag föredrar socker trots att jag nog söker mig till ytterligheterna ?

att motsatser dras till varann - även om det sägs att kaka söker maka. Hellre chili än socker för min del? / mt

Vill bara tacka för att du finns kvar här och skriver! Du fångar känslor och stämningar så att det berör. Vet du, häromdagen hörde jag i lokalradion om en pojke vars liv kunde slutat som Peters. En liten pojke som var ute och vandrade ett par timmar i sträng kyla utan vantar. Den gången slutade det lyckligt, dvs gossen kom tillrätta med livet i behåll och överlämnades till föräldrarna. En får hoppas att de själva inser vad de måste ändra i sitt liv och att de får stöd av de myndigheter som kontaktats. Jag drabbades lite extra illa när jag så nyss följt din berättelse om Peters ensamhet i det materiella överflödet.
Kram och lev väl / mt

Tidigt uppe igen. Gick och la mig tidigt igår efter min dag i huvudstaden.. Med tiden kommer jag säkert att få lite bättre rutiner på hur det egentligen funkar med tåg och flyg. Jag funderar på allt klimatprat och tänker att jag ska bidra och låta bilen stå.

Jo, det gick bra igår. När jag väl var på väg släppte min nervositet och när jag fick bevista den mest makalösa soluppgång samtidigt som månskäran blänkte, ovanför ett tjock molntäcke - då blev jag alldeles stilla inombords. Det kändes faktiskt magiskt och det väckte lite vidare tankar hos mig.

Jag ställer om mitt liv helt och hållet nu - jag riktar all min energi på en sund livsstil och en satsning på yrkeslivet. Jag har stora utmaningar i att lära mig en del nytt i mitt arbete och det är ganska kämpigt. Jag tror, just nu i alla fall, att alkoholen har blockerat en del av mitt logiska tänkande i siffror. Jag har otroligt svårt att få rätt på siffrorna trots att jag förstår sambanden i verkligheten. Svårt att beskriva men jag tror att många S k ”språkmänniskor” förstår vad jag menar. Humanioran har fått ta så många år av mig att jag glömt att utveckla mitt matematiska sinne, trots att jag var en fena på matematik som barn. Nu måste jag lägga en stor omsorg vid den utvecklingen - jag vill bevisa för mig själv att man kan lära i mogen ålder.

Förkylningen är på väg att släppa. Lite rinnnäsa kvar och jag tänker faktiskt köra ett spinningpass nu på morgonen. Det känns som att jag gjort bra val under de senaste dagarna och att jag kan ha tappat ett par hekto till. Vi får se på lördag när det är vägningsdax.

Idag är det fredag och jag har bokat in mys i soffan med mannen och yngsta sonen. Jag tänker gurkstavar och morötter, en alkoholfri drink i glada färger och en bra film. Lördag-söndag blir till att umgås nyktert här hemma - mannen har förklarat sig nykter han också även om han inte dricker så hårt som jag. Man kan säga att han dricker nästan som jag med den skillnaden att han är man och väger 25 kilo mer än jag. Det får ju en annan inverkan men han välkomnar nykterheten även han - han tänker dock inte bli helnykterist som jag. Jag har aldrig sett honom beräkna mängderna som jag gör, aldrig sett honom fortsätta hinka eller starta upp klockan fyra på eftermiddagen. Där emot så ser han alltid till att det finns ett välfyllt barskåp, att det finns fina viner i lådorna och kan på svenskt manér ägna en lördagkväll åt att fyllna till ordentligt i glad vänners lag. Hur mycket han egentligen dricker har jag inte haft tid att lägga märke till i min iver att förse mig själv och samtidigt dölja mina mängder. Åh, så skönt att det kapitlet i mitt liv är slut!

Nu en avslappning och sedan på med träningskläderna.

Listan är ovärderlig - den kommer jag att gå tillbaka till och läsa om och om igen!

Ja, det är mycket på gång och jag tänker att toppa detta med ett par glas vin kan inte göra något bättre - eller hur? Jag brukar läsa i din tråd - har varit med under annat namn tidigare och följde dig då. Det är mycket tacksamt att du går in och delar med dig av dina erfarenheter. Jag behöver ta rygg på någon som lyckats med allt vad det innebär - som delar både bra och dåligt!

Tack än en gång!
Kram

Ja visst är AA bra. Har själv gått i perioder. Men har så svårt att sparka igång mig dit igen. Kanske jag skäms för mitt återfall ändå, fast jag vet ju att jag verkligen inte behöver det. Där är vi alla i samma båt, precis som här fast med ett ansikte oxå. Kämpa vidare, vinsten är ju så stor.

Ja det är riktigt hemskt när adjävulen får klorna i en. Men man lär sig att vänta ut, eller låta det värka ut, som en medresenär uttryckte sig. Var på din vakt, det kan komma ett slag till, fortare än man tror. sen blir det bättre, lite i taget med sugen. Å tänk hur många dgr du varit vit. Beundransvärt o väl kämpat. Kram

Det känns lite som att filbunkarna hittar av chilin i partnerskap.
I alla fall rätt ofta.
Och denna chili behöver liksom påfyllning utifrån.
Filbunken möjligen lite socker.

Och vi dras till varann och svalkar och kryddar om vartannat.
12 stegsprogrammet är fantastiskt,Jag håller bara med.
Som ett långt tjockt rep att hålla balansen med.