Senaste kommentarerna i forumet

va glad ja blir, absolut måste skriva hur det går!

Man får se nu i veckan hur det går!=)
Hoppas det går bra för dig! Är så otroligt kul å se hur det går för andra, att man inte gör detta ensam!=)
Stor kram!!

Ja, bra fråga. Har reflekterat kring det en del. Mina lärdomar till nästa höst och framöver:
- Min favoritsysselsättning golf tog slut, d v s golfsäsongen. En annan 'drog' för mig
- Sprang inte tillräckligt mkt
- Sov inte längre lika bra, blev hösttrött
- Tror jag behöver stärka upp med D-vitamin under de mörkare månaderna
- Tappade uppmärksamheten kring risksituationer.

Tar med mig detta framåt. Vill nu också sköta kosten bättre, samt styra upp en annan ovana/självdestruktivitet denna gång.
Känner att jag gett mig själv en härlig start på ett nytt och spännande år!

Du verkar vara stadig i din nykterhet, men har läst att du numer också finns på Anhöriga-sidan, följer dig
På återhörande och varm kram ♥️!

Vill bara säga att jag läst tråden och känner mig så peppad av alla. Känner igen mig och blivit mycket berörd, skrattat och gråtit en tår. Trodde jag var ensam om att leta papperskorgar att slänga tomflaskor i, ja jösses.. Så mycket kraft, tid och energi som slösats bort på detta.

Önskar oss alla ett fortsatt Gott och nyktert år <3

Ha en underbar dag?

Ja pi och vinäger, lärdom ska inte föraktas. Idag är jag glad som en lärka. Antabus intagen och redo att möta dagen med jobb o sol i sinnet. Nykter 24 h utlovad over and out?

Japp nykter får bli dagens honnörsord. Ändliga liv, som du skriver kan ändras till ”andliga” liv. Med tid för sinnesro, reflektioner, lärdom. Kan ju då bli livskvalite?. Alltså ekvationen är löst. (-alkohol)+ändlighet+andlighet+reflektioner=sinnesro +lärdom= livskvalité . Ha det bäst idag och alla andra dagar kram

Hejsan. Söndag idag. Idag och imorgon ledigt och sedan är det jobb igen. Längtar inte. Har haft det så bra under ledigheten. Men å andra sidan är det kanske jobbet som gör att ledigheten uppskattas så mkt.

Jag längtar så oerhört efter vår och sommar. Tittar ut på min baksida och föreställer mig mina badande barn i poolen och mig bredvid med en iskaffe i handen. Längtar till att få lite färg från solen. Och känner mig så peppad på att komma i form. Jag är inte i dålig form nu men allt kan ju bli bättre om man vill.

Jag har storstädat huset successivt efter att jag städat bort julen. Tänk att en sån liten sak kan kännas så bra. Men utan semester hade jag inte hunnit det. Jag har ett förråd och en balkong som behöver rensas också och kanske tar jag det idag.

Tror aldrig jag känt såhär inför ett nytt år förut. Jag ser det som den ultimata omstarten eller snarare ultimata fortsättningen på det jag började 2017.

Kanske all denna pepp också stressar mig lite eftersom att jag tänker lite mer på A än vanligt. Men det gör inget för jag tror att det ingår i det hela. Jag tror man behöver få använda lite extra viljekraft ibland för att behålla styrkan. Sedan kommer man ut ännu mer glad och stolt. Så kände jag i somras i alla fall. Hade en veckas enormt sug då och när det gick över kändes det helt fantastiskt.

Nu har jag inte ett enormt sug som då men däremot en liten förbjuden och ovälkommen tanke om att ett glas vin vore skönt. Men tack och lov vet jag denna gång att jag inte kommer att dricka nåt. 100 procent säker är jag.

Ha en fin söndag allihop.

Hemma hos mig har vi såsat bort hela morgonen i sängen och sträcktittat på Ack Värmland :) Det blev sent igår. Vi skrattade gott åt hur "det kan spåra ur" med två flaskor Loka innanför västen ;) Långpromenaden igår var så välgörande så det blir en till idag. Solen skiner och luften är alldeles krispig. Jag vägrar fastna i min vanliga söndagstanke "måste vila och göra ingenting så jag orkar en vecka till". Jag blir deppig av att alltid "göra ingenting" för egen del. Om det är den skeva balansen som krävs så är mitt yrkesliv åt helsicke fel. Då är det dags att förändra.

Om du vill, kan du beskriva vad som bidrog till höstens ’snedsteg’? Kan vara värdefullt både för dig själv och oss andra att se processen beskriven i ord.
Jag är glad att du är tillbaka, iallafall
Kram

3,5 månad är en lång tid i mitt perspektiv. Grattis! Du har rätt i att vi aldrig får glömma att vi har ett problem men jag håller med dig om att det inte får insyra vårt nyktra liv. Någonstans måste man bestämma sig för att vara nykter och sedan får övriga livet ta vid. Vi kan ju inte gå runt och älta det som varit...eller?

Jag försöker att fokusera på allt annat än alkohol och mitt missbruk utom den här stunden då jag är på Forum och när jag lyssnar på mitt ”sluta dricka självhjälpsprogrm” (den finns ju där runt oss ändå). Resten av vår tid måste ju bestå av LIVET. Livet som det är, bra dagar, dåliga dagar, glädje, sorg, roligt, tråkigt...Mitt ”sluta dricka självhjälpsprogram” tänker jag byta ut imorgon till något avslappningsprogram eftersom jag nu anser mig ha slutat dricka alkohol.
Det jag behöver ta itu med nu är helt andra saker. Det som jag dövat med alkoholen. Det vill säga in enorma energi, min svårighet att varva ner och min oförmåga att koppla bort saker när jag väl satt igång ett projekt. Att jag alltid går ”all in” eller ingenting.

Alltså; jag behöver lägga allt fokus på att balansera min energi - inte på min nykterhet - den finns här, den är verklig.

Nu blev det lång text i din tråd - menar bara väl - undrar vad du tänker?

Det vidare livet utan alkohol.

Tvingade mig till Viktväktarna igår trots min envisa nästäppa som letat sig upp i bihålorna och ut i örongångarna. Mycket riktigt var det dryga kilot minus på vågen. Nytt program som kändes krångligt att ta in även om det är lättare att följa än det gamla. Jag ska ge det en ärlig chans. 50% grönsaker om dagen är målet. Nu kommer hela familjen få en utmaning - vi har middagar rätt ofta utan en enda liten gurkbit ens...(när någon annan än jag har middagsansvaret). Vi har bokat solsemester på sportlovet så det är en stor belöning som väntar. Teoretiskt sätt så kan jag ha tappat mina 8 kg tills dess. Ska leta upp min fina baddräkt som jag köpte för 1,5 år sedan och kolla så att gummibanden inte har torkat - tänk om jag kan ha den på mig utan att spräcka sömmarna. Det låter ytligt när jag skriver så här men för mig är det en symbol för hälsa. Inta att vara pinnasmal, utan att vara normalviktig och vältränad. Att ha bra kondition och mota sjukdomarna i grind innebär livskvalitet.

Min förkylning ger inte med sig - igår fick jag ställa in ett kalas. Jag låg faktiskt i sängen i stort sett hela eftermiddagen, var uppe ett par timmar på kvällen och la mig igen 20:00. jag har sovit till 06:00. Vad som är förkylning och reaktion på utebliven alkohol vet jag inte men det viktiga är att det känns bra och jag är så tacksam för att jag har haft semester och verkligen vilat. Just nu vill jag mest glömma att jag har ett alkoholproblem och så tänker jag på alla trådar och alla återfall och att man ska lära sig krypa innan man kan gå. Dygn 11 är ingenting i sammanhanget.

Idag ser jag fram emot att träffa min lilla kvinnogrupp som jag hållt ihop med i 12 år. Vi träffas regelbundet, ca 10 ggr om året, och pratar om livet och olika livsåskådningar. Vi delar erfarenheter och lite djupare insikter. Flummigt kan man tycka så jag berättar aldrig om min lilla grupp för någon. Den är min, och bara min. Från början var vi 8 kvinnor men nu är vi 4 kvar. Ibland bjuder vi in någon ny person men det har vi inte gjort på länge. Det ska bli skönt att bara vara tillsammans i denna energigivande konstellation. Ingen i gruppen dricker alkohol.

Imorgon är det tillbaka till arbetet - jag ser verkligen fram emot att komma igång och ta vid där jullovet satte punkt. Går tillbaka med insikten att allt har sin tid och att allt det som inte blev klart innan jul inte har påverkat verksamheten något nämnvärt. Ibland hetsar man lite för hårt på saker som inte har någon större betydelser för det stora hela. Allt kommer att bli som det ska och företaget kommer att växa i lagom takt under detta 2018. På torsdag har jag min heldag med ledningen - det blir bra.
Jag kommer i alla fall nykter och med ny energi. Med en klartänkt hjärna och en vilja att satsa helhjärtat på affärsidén. Kompetensen har jag och jag ska hitta självsäkerheten som kanske slirar lite utan vinet. Nu måste jag hitta ett sätta att boosta min förträfflighet utan vinet. Inser att det har haft den påverkan på mig - blir kaxig och självsäker när jag dricker 1-2 glas vin (vad som händer på glas 3-4 är något helt annat) och på något sätt så hänger den kaxigheten med mig dagen efter trots min bakfylla. Det är verkligen konstigt. Verkligen konstigt. Jag kommer att vara tvungen att vara mig själv - helt och hållet - med framsida och baksida.

Ja, kaffet smakar lite mer idag och jag har lite lättare att andas. Lagom frisk tills imorgon. Måndag och arbetslivet tar vid. Jag tycker det är spännande och har höga förväntningar.

När solen går upp ska jag gå på promenad - det sägs att det är minusgrader i Sverige idag.

och godmorgon med en kram, mulletant!

Tack för dagen första skratt? Ha en fin trettondag i det pågående livet / mt

sexuellt överförd åkomma med nio månaders inkubationstid och 100% dödlighet.

Men medan man befinner i detta ändliga liv, kan man försöka skaffa sig erfarenheter och kunskaper så att man kan komma till insikt om hur man får en bra livskvalité.

Det får man genom att vara nykter!

... med riklig motion och fräsch kost. Tar ett lite mer 'omfattande' tag denna gång,d v s skippar också sötsaker, vilket blev min lilla tröst under min 4-månaders nyktra period förra året. Socker är ju ett 'gift' även det sägs det, skippar det inte helt och hållet förvisso.
Men märker redan efter 6 dgr att vågen visar ett par kilo mindre, vilket var behövligt. Några kilon till ska väck innan jag är nöjd, om några veckor borde jag vara där?. Blir betydligt trevligare att se sig själv i spegeln.
Fortsättning följer...

Igår kom de upp en tanke i huvudet på mig.Jag har lyckats att vara nykter i ca 3 1/2 månad nu. Jag läser mycket ang beroende/missbruk och lyssnar på andras åsikter med öppet sinne.För jag "går" runt och tänker -Hur ska jag hålla mig nykter.Jag måste hålla mig nykter.De finns en slags rädsla nästan hela tiden.Förnodligen pga jag inte litar på mig själv! Men jag glömmer en viktig sak. -Jag är nykter!❤️ men istället för att njuta och leva RIKTIGT så tänker jag på vad som kan ske.Jag är 5 steg framåt och lever inte i nuet.Jag säger att jag lever dag för dag men egentligen lever jag imorgon dagen.
Så länge jag tänker - På vad som KAN ske så lever jag inte i min ljuvliga och fantastiska nykterhet.(För de är det som de faktiskt är ?) Sen att man ALDRIG får glömma att man har ett problem/beroende är en annan femma.De är jätte viktigt men jag vill inte att de ska insyra mitt liv.
Jag vill bli hel igen.Vill börja på riktigt se framåt.Men jag har fortfarande ingen aning om hur jag ska leva mitt liv.Men någonstans måste jag börja. Men jag kan inte låta mitt beroende vara i fokus för då hämnar jag andra tankar och känslor.För så länge jag tänker -Hur ska jag hålla mig nykter.Så är det som att jag bara väntar att något ska ske. Jag måste börja "leva" och med det så lever jag även i min nykterhet.Och då inte endast i nykterheten. (Att så länge jag inte dricker så är allt bra)

Detta är lättare sagt än gjort ???De är bara någon tanke som jag arbetar på ?

Tack snälla vinäger ❤ ja nykterheten är det viktigaste av allt. Allt annat kommer i andra hand.

Nu har jag kommit in i nåt läge där jag känner att jag måste ta nästa steg. Göra nåt mer än att "bara" (det är verkligen inte bara men ni kanske förstår hur jag menar) vara nykter. Jag måste göra nåt mer. Så då har jag bestämt mig för att det får bli träning. Tycker om att röra på mig och gör det mycket i vardagen oavsett men nu vill jag göra lite mer. Det motiverar mig att fortsätta vara hälsosam. Det handlar inte om vikt eller utseende (jo utseende lite kanske men inte vikt) Utan mer om att peppa mig till att vara nykterist ännu mer. Jag har redan alla anledningar att inte dricka Och jag vill inte dricka men ännu en anledning skadar inte. För på nåt sätt känns det sårbart att jag närmar mig ett år nykter. Tänk om det slår slint i hjärnan Och jag tänker att NU jäklar kan jag dricka en gång i månaden. Jag TROR inte det kommer hända alls men känner ändå nånstans inom mig att jag måste lägga i en högre växel nu ett tag. Träning är perfekt då. Endorfiner, ännu mer orsak att inte förgifta kroppen, sysselsättning etc. Och ett plus är att mina barn vill vara med. Nu har vi tränat hemma tills vi nästan storknade och jag mår kanon.

Nu ska jag ta en dusch och sedan dricka kaffe.

att faktiskt orka göra något mysigt på helgen, kallt men friskt ute kan man säga. Har precis varit ute på långpromenad.

Med mindre hjärnaktivitet.
Den och mitt känsloliv har samarbetat och motarbetat varann så länge.
Nu när vapenvila och tom fred råder ibland så kommer stillheten till mig.

Så välkommet och så tacksam jag känner mig.

Ja, tänk vilken frihet det är att kunna och orka göra (nästan) det vi vill under helgen. Köra bil, promenera, fika... Bara att välja, inga dagen-efter-effekter som sätter stopp. Härligt!

Är säker på att du fixar det nu. Du vet varför du trillade dit. Använd den erfarenheten till att stanna kvar den här gången. Håller med Pi31415 ovan, vänd återfaller till något positivt.

Nu håller vi i det här. Lycka till! ♡ Kram

Min första nyktra fredag på länge (förmodligen åratal?) sammanfaller med första långa djupsömnen på rätt länge... Så jag vaknade rätt groggy och vinglig ändå. Haha. Nu börjar jag bli som folk igen :) Långpromenad står på dagens schema.

De är dina upplevelser och får finnas. Se dig själv med kärlek och värme i rädslan och otryggheten. Det är mänskligt att känna så - och plågsamt. Kanske finns de känslorna där för att hjälpa dig.
Rädsla har ju en överlevnadsfunktion som betyder ”det här är farligt, akta dig!”
Och otrygghet betyder att man behöver söka tröst och skydd. Kanske inte alltid bokstavligt. I ditt fall handlar det kanske om att ge det till dig själv, eller söka dig till människor som du mår bra av.
Otrygghet, rädsla och tvivel på den egna förmågan kanske är något vi alla måste räkna med att ha under en lång period. Om vi kan se det som en del i processen, något fullt normalt och inte en brist eller defekt, slipper dessa upplevelser blandas med skam och rädsla i sin tur. Det är inte känslorna i sig som skadar, utan alla försök vi gör för att slippa dem.
Mental judo. Följa med i och suga upp ”attacken” för att dämpa skadan.
Kram

Önskar så att jag kunde ta tag i träningen, ja, mer än bara långa promenader. Vill känna endorfinkicken. Jaja, är nykter i alla fall, det allra viktigaste.

Imponerad av din långa nykterhet, helt klart en inspirationskälla. ♡

Det är klart det beror på alkostoppet! Nu kör vi!