Senaste kommentarerna i forumet

Jo jag håller med om att det har varit mycket ang hälsokost osv Vinäger.Men alla vill hålla sig nyktra och då tar man till allt som går.Det kanske fungerar eller gör det inte! Men tanken för mig är att om man lägger så mycket "tro" på det så kanske en dag när det är en helvetes dag eller när suget kommer som en storm så kanske man inte riktigt litar på sin egen förmåga och vilja.Pga man har lagt så mycket tillit på dessa produkter.Säger ABSOLUT inte att det är så.Vi alla kämpar emot suget,vi alla måste gå igenom de för att hantera de, känna och se vad som fungerar för sig själv. Det finns nog inga genvägar till det.Tror att man måste gå igenom processen så man vet vad man står och se vad man klarar av.Det finns ju en anledning till varför man tappade kontrollen till A och nu ska man ta tillbaka den kontrollen igen.Och det är ett "arbete" som jag TROR måste ske i sig själv.I tanke och känsla..
Sen säger j inte att jag själv har varit nyfiken på allt detta som skrivs. Men i slutändan så sitter jag inte här idag som A-list (nykter för tillfälligt) pga jag fick mindre vitaminer eller mineraler en gång i tiden! Jag tappade kontrollen helt enkel.Bedövde de jag kunde.Och efter vad j har läst här så verkar det vara så för många.Inte alla men många..

Med det sagt så känns det upplyftande att läsa dina texter.De är inga dans på röda roser.Men kämpar glöden har du fantamed ? Och du ställer dig faktiskt upp varje gång.Vare sig med gråt i halsen eller med ett "leende" och tro att du ska klara det. Du skrev att du knappt är stolt för dina vita dagar!! Halt där "lilla" du.De är dina nyktra dagar som visar vem du egentligen är. Grym och vass - En kvinna av stål.Glöm inte det. Låt inte A (-listen) förstöra/ta dom dagarna ifrån dig med.Lättare sagt än gjort (jag vet)
Sträck dig raklång,upp med haka och blick och gå stark framåt dom dagarna ?❤️ För då är du fri den dagen ?❤️

Tack Emma79, miss lyckad och dionysa för era svar. En tatuering låter också bra Emma79! Jag tänker att min nästa grej får vara ett till smycke. Kanske en till ring. Jag kom på nu att jag faktiskt också har ett armband som jag bär varje dag som också påminner mig om nykterheten. För jag köpte det som en present till mig själv. Jag har aldrig nånsin unnat mig sånt när jag drack. Då köpte jag öl istället... Så mkt av det jag köper nu som smycken, parfymer eller liknande påminner mig om det friska jag som visar mig själv respekt och omtanke. Förut tyckte jag att allt jag lade på mig själv var slöseri på pengar. Så tänker jag inte längre. Jag tycker ärligt talat att jag är värd det och om inte jag tar hand om mig själv... vem ska då göra det? Nu låter det som att jag öser presenter över mig själv. Så är det inte. Jag är måttlig i det men jämfört med förut är det skillnad. Och nu lägger jag såklart hellre lite pengar på en parfym än på alkohol. Ekonomiskt går jag ändå i vinst jämfört med förut.

Jag sitter ute i solen nu och jag inser att jag faktiskt fortfarande kopplar samman det med att dricka. Men istället dricker jag mycket kaffe såna här dagar. Lite för mkt faktiskt. Får lite ångest av för mkt kaffe men det har blivit en vana det med. Men när jag tänker tillbaka på när jag drack här på baksidan vid poolen förr så kan jag inte påstå att jag saknar det. Snarare känner jag mig lite lättad. För jag behöver inte oroa mig för att jag ska bli full. Eller oroa mig för att jag ska vara sugen på mer öl när den jag har hemma är slut. Slipper dra med mig mina stackars barn till affären för att köpa. Slipper muta dem med att köpa lego på ica för att de ska vilja följa med mig. Usch alltså. Då dricker jag hellre några koppar kaffe för mkt.

Nej, jag saknar det tack och lov inte. Nu kan jag sitta här helt utan dåligt samvete. Bara helt i lugn och ro. Ingen skuld och ingen skam. Och ska jag dra med mig barnen till Ica så är det för att köpa mjölk och på sin höjd mutar jag dem med en glass. Det behöver inte bli så att jag spenderar 500 kr där för att jag ska släcka min öltörst. Alla mutor förr i tiden gjorde ju också ett hål i plånboken.

Nej. Nykterheten vårdar jag som en slipad diamant och det ska jag fortsätta med så länge jag lever. Amen.

Funderar som du och är också skräckslagen inför vad alkoholen kan medföra. Efter att ha varit bra, dåligt, bra är det nu helt upp och ner. Dricker för att få ro, tror jag. Varför dricker du? Behöver fylla mitt liv med andra sätt att vila. Du har stress på jobbet och oro hemma. Jag känner igen det. Har stått/står som du utanför systemet. Eller vid andra tillfällen när det finns tillgängligt. Och nu har det verkligen spårat ur. Ska skriva i min egen tråd om jag hittar den, men vill bara säga att jag så väl känner igen det tvångsmässiga beteendet du beskriver och det är svårt att känna igen sig ibland härinne. Dricker inte dagligen längre. Men kanske är det så att själva förloppet eskalerar och att man hamnar närmare o närmare avgrunden.

Vaknade av ett gnyande precis, jag får aldrig sova ??. Va samma visa inatt.Men inatt blev vi halv jagad av en råtta.Jag höll på att pinka på mig ? Bar upp vofsen och tog en powerwalk med ögonen sneglade där bak.Satte ner henne igen och när jag höjer blicken så har vi fantamed en råtta ca 5 meter framför oss igen och där stod den och bara stirrade mot oss.Där och då var promenad slut och vi gick i ilfart hem.Jag iallafall, Zelda är ju en gryt hund så hon ville bara ta tag i den jäkelen ? Så nu går vi här på morgon kvisten igen och är inne på min 14- dag som nykter, så j mår rätt hyfsat faktiskt.Jag är endast här och nu. Inte 1 min eller 1 timme fram i tiden.Bara i nuet..

Kramar till er ?

Jag blir Vinäger att du tog dig igenom din gårdag. Man går ju faktiskt ur lite starkare varje gång. Självförtroende höjs lite för varje gång.
Du klarade ett bra val till. Hur nästa ser ut vet man inte, och inget man behöver fundera på.

Jag blir väldigt glad och varm av att läsa det.

en artikel - "Enkel Alkoholhjälp lika bra som avancerad..

Va rätt så intressant och positivt ?

Främst är det ju stöttning o peppning, i vår kamp mot A som vi behöver, samt dela erfarenheter kring vårt egentliga problem.
?

Brukar inte skrika efter uppmärksamhet här, men just nu är jag tacksam över att åtminstone någon lyckats urskilja en alkoholkamp bland alla hälsokostkommentarer. ♡

Är alldeles för svag, snäll och konflikträdd för att ifrågasätta detta men just nu känns det som att kampen här på forumet - den mot alkoholen - hamnat lite i skymundan.

Hoppas att alla ni som kämpar mot abstinens, sug och annat A-relaterat fortsätter att skriva och berätta. Jag vill höra era historier.

Jag vet, jag vet, jag är lite så här, älskar utmaningar :)
Och det gjorde jag idag, jag gick in på systemet för att jag ska ha två fester nästa vecka, med folk som gillar vin.
Jag köpte en kartong och jag vet att jag inte kommer att dricka en enda glas.
Det mest underbara var att jag inte kände suget, varken på systemet eller när jag kom hem med vinkartongen.
Det är så himla befriande, det betyder att mitt belöningssystem har slutat reagera på bilder som vinflaska eller vinkartong, synapserna som ansvarade för de reaktionerna håller på att försvinna och jag är mer och mer oberoende av vin!
Känns så himla bra, att vara mig själv igen. Aldrig mer alkohol.
Jag älskar friheten.

Läst lite i din tråd. Du verkar vara så äkta och öppen.Du beskriver allt så bra och med insikt vad som gäller. Du kämpar med varje ben i kroppen det känner man..

Så Heja dig ???

I dag mår jag bättre. Får nästan lite dåligt samvete av att skriva i förtvivlan. Men i går kände jag mig hjälplös, utan förankring i verkligheten, i världen.

Tack för all omtanke, det känns så bra att ni bryr er. Bryr er på riktigt. Erfarenheten talar och den är ärlig.

Nu sitter jag i solen och njuter. Lyssnar på min hockeytokige mans kommentarer framför teven och fylls av en enorm ömhet. Trots svår sjukdom tar han hand om mig. Klandrar mig aldrig även om jag tycker att jag förtjänar åtminstone några suckar. Men icke... Han förstår förstås inte fullt ut vad jag går igenom just nu - få utan beroende gör det - ändå stöttar han mig. Håller om, smeker och viskar tröstande ord, som till ett barn:. "Sch, såja, det ordnar sig, du är så fin, jag älskar dig..."

Jag är så lyckligt lottad! Och i dag har jag förmågan och orken att uppskatta det. ♡

Igår innan jag åkte till jobb så fick jag ett samtal från min hyresvärd.Jag hade fått klagomål och det är ju alltid tråkigt (Har aldrig fått det förut) vare sig vad. Men klagomålet va att de kom röklukt ifrån min lgh när jag öppnar dörren.Jag sa att det kunde säkerligen stämma pga jag är rökare.Jag sa att de va ju tråkigt, och om jag hade vetat detta så skulle jag självklart alltid gått helt och hållet ut i balkongen men kan vara lite slarvig ibland (absolut när j har druckit).Men sen stoppade hon mig och sa - De är mer en söt lukt. Personen (som hade klagat) hade tyckt att det luktade som hasch/marijuana !! Och jag fick till mig om detta stämde och att dom tror att detta är sant så är dom skyldiga att anmäla till polisen.Jag blev helt paff och väldigt upprörd. Jag vet ju att jag är oskyldig men att någon bara får spotta ut sig vad som helst utan någon egentligen grund är ju fel. Bara för att någon har luktat något sött så betyder ju inte det att de behöver vara droger.Och sen för det andra så kan man inte missta hasch/marijuana lukt för något annat. Man vet när man luktar det och pga att jag vet att sådant inte röks i min lgh så undrar jag om j har gjort något som stör denna granne.Jag ska väll inte behöva vara nojig och vänta på någon annan löjlig anklagelse ska komma..!
Jag erbjöd hyresvärden att komma upp och ta en titt om hon ville.Men jag ska inte ens behöva försvara mig.Om någon anklagar så är det den personen som ska bevisa det.Annars kan ju alla bara gå runt och klaga och anklaga folk. (Jag vet att hon gör endast sitt jobb och måste informera så det är inte henne jag är upprörd på)
Men känner att jag ska väll få försvara mig och säga mitt??.Så jag är så sugen på att skriva ett brev så jag når ut till grannen som har klagat ! Det vore kanske bäst att bara släppa det pga jag är ju oskyldig.Men själva anklagelsen är ju rätt så allvarlig så jag känner att jag ska få säga mitt !

Kramar

Var bjuden på en stor fest igår..Ville inte gå.Där flödar alkoholen och jag har svårt med jätte fulla personer nykter! Har alltid tyckt det är jobbigt..Idag jobbar jag och har bra ob-ersättning, medans dom flesta från festen ligger och mår dåligt..Många tänker på när dom kan ta en öl snart, utan att det är för tidigt..Det var konstigt för mig som alkoholberoende, att jag aldrig ville dricka förrän på kvällen? Exet vankade av och an tills det var e.m. Så han kunde öppna första ölen. Idag mår jag gott, trots lite sömn inatt..Kram alla, hoppas ni också vaknade nyktra..

Hoppas att du får tillbaka styrkan som du hade tidigare.
Finns ju inget man kan säga som lindrar mer än att du kanske ska tänka tillbaka på tider
du mådde bra och göra likadant nu som du gjorde vid det tillfället.
Stress är inte bra och du har ju då svårare iom detta...
Stressen klarar man dock bättre utan A säger ju alla. Det är ju säkert sant även om jag
själv ibland tar A för att klara den värsta stressen.
Har själv en bra nykter period nu och mår väldigt bra..
Håller tummarna för dig..

John

Du är grym!
Och det är nu du verkligen behöver dina krafter, alltså precis rätt tid att sluta dricka. Du behöver inte ångest, skam, låg sjäkvkänsla, misslyckandetankar i den situationen du är i. Stoltheten i att ha klarat en svår utmaning är helt rätt för dig just nu!
Kram

Är så stark just nu, det dalar snart. Fan vad duktig du är!

Alkoholen ska bort den har inget där att göra. Kämpa på minut för minut!

Jag fick just ångestdämpande medicin utskriven för första gången och betättade för läkaren att jag I princip “smådruckit” varje dag I 20 år. Om jag ska må så dåligt att jag måste medicinera utan alkohol, är det inte bara bättre att fortsätta dricka då?

Hon bara tittade på mig, log och skakade på huvudet. Alkohol skulle aldrig ordineras av läkare. Alkoholen stjälper, hjälper ej.

Nu kämpar vi på var och en på sitt håll, vi har familjer o ta hand om, och oss själva.

Ajäveln kan dra tillbaka dit där han kom ifrån och du får Guldmedalj idag ?

Tårarna rinner. Mitt inre skakar av besvikelse och frustration över att det inte blir något i dag heller. Hela min kropp skriker efter alkohol och jag vill inte ge den det (den tror att) den behöver.

Ännu en gång tog jag mig förbi ett Systembolag utan att gå in. Kunde inte ta en omväg den här gången utan var tvungen att passera i ett ärende. Tre gånger gick jag tillbaka, stod utanför och tvekade, men tvingade mig till slut att gråtandes sätta mig i bilen och åka hem.

Vilken jävla kamp som utspelar sig inom mig. Hur länge ska den pågå?
Månad efter månad. Orkar knappt vara stolt över mina vita dagar. Försöker bara överleva.

Hela mitt liv är kaos just just nu p g a omständigheter jag inte rår över. Det är ju jag som ska stötta min nyopererade man, inte han mig... Dessutom extremt stressigt på jobbet.

Mitt i allt ska jag klara av att vara nykter.

Tanken slår mig att det kanske inte är rätt tid att sluta. Men finns det någon fel tid? Självklart inte, all tid är rätt tid vad gäller detta, så jag kämpar på...

Och lite stolt över att jag klarade av att låta bli att handla tvingar jag mig att känna. Ler illa och mumlar fram ett "Det finns hopp!"

I dag är jag fanimig nykter! ♡

Du skriver så viktiga saker, med empati och erfarenhet från att både vara personen med alkoholproblem och att vara den anhöriga. Och de beteendeförändringar som båda utvecklar som gör att ingen person är den person de egentligen vill vara. Samtidigt visar du att förändring är möjligt!

Önskar dig en fin helg!
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Numera läser jag mest på anhörigsidorna. Det var ju min smala lycka att jag valde att flytta ihop med min särbo, och därmed var jag tvungen att sätta punkt för mitt eget ensamkrökande. Eller, jag insåg väl att det skulle bli så frusterande att inte kunna smita iväg och vara för mig själv med min ranson när jag önskade. Så flyttade jag ihop, och gifte mig med en jämnårig man - med alkoholproblem. Så smart. Men, genom att nu uppleva beroendets baksidor. Hur man förändras med varierande grad av berusning, tillnyktring och abstinens - så blev mitt beslut att välja bort alkohol för egen del bara lättare.

Min man kan inte, eller vill inte sluta dricka. Jag kan förstå det . Att alkohol blir en så väsentlig del av livet, att det bara inte går att tänka bort. Men att leva med det, som utomstående. Det är nästan omöjligt. Jag retar ihjäl mig på det menlösa smygsupande! Allt trams och alla korkade missförstånd som uppstår i en lätt påverka persons medvetande. Och det gör mig till en sämre människa också. För jag blir småsint, sur och grinig. Till skillnad från många av de anhöriga som skriver på det här forumet är jag inte heller storsint nog att vara glad och tacksam de stunder han väljer att vara nykter, eller i varje fall verkar vara det. Jag hinner inte med, tänker jag själv. Hinner inte ta fasta på de stunderna och ställa om humöret. Svagt.

Eller också är jag bara värdelös på förhållanden i största almänhet. Men alkoholen. Vad den ställer till med. Inte för att jag kan se tillbaka på mitt liv och tro att jag hade blivit så där herrejösses fantastiskt mycket lyckligare om jag inte hade ägnat mig åt att fly tillvaron med vin, sprit och öl. Men visst har jag valt bort annat till förmån för alkohol i varierande grad. Det är väl det som gör att jag retar upp mig så mycket på de olycksbröder och systrar som inte riktigt tycks förstå att man helt enkelt inte kan leva med någon annan om man är alkoholist. Det blir för svårt för motparten, den nyktra, att förhålla sig till den humörförändring, den påverkan på personligheten som stigande grader av berusning innebär. Det tror jag att de flesta av oss som skriver här, på beroendesidorna, är väldigt medvetna om. Säkert en av många anledningar till att man söker sig hit. Smygsuparna stolpar på i sin förnekelse. Och det retar jag mig på. Fast tycker synd om min man. Som inte kan välja bort sitt beroende, eller känna någons slags stöd från mig.

Och håller hårt ☺️

Jo det är sant det gör det faktiskt ?.Men nuet är jätte viktigt.De är så lätt att vandra iväg med tankarna -När,var,om och hur.Att ha Katastrof tankar till något som inte ens har skett.Och oftast så sker inte det man är orolig för, eller känns det inte lika svårt eller hårt när de nu sker. Så om man bara koncentrerar och håller fokus på den dagen man faktiskt är i så läggs all energi där så man kan bygga upp en dag en efter en! Som en stege.För jag skulle fan aldrig rusat upp i full fart på en ostadig stege iallafall ? Ett steg i taget så man kan känna av om den håller och även att man får hyfsad balans!! och sen ett till och ett till......!

Nu längtar kudden efter mig och jag den..
Så nanna gott ni alla goa..❤️

Jag skriver inte så mycket i min egen tråd, läser mest andras och kommenterar lite då och då.
Jag märker ibland att jag stressar mig själv i tankarna om att jag måste vara aktiv på forumet men det är ju ingen som kräver!
Jag har det lite som en livlina, jag har även andra forum där jag delar mina andra problem...
Är ju även medberoende till en vuxen son med missbruksproblem samt sambo med en rörelsehindrade man.
Och det är otänkbart att avslöja mitt drickande i något annat forum än här.
Så jag försöker minska så gott det går.
Ibland går det inte alls men det blir aldrig några katastrofer så pass koll har jag.
Hoppas du mår ok
Kram??☀

...och går tillsammans med dig!

Låter lite cheesy men det är verkligen så- minut för minut, dag för dag.

Och att upptäcka vad som gömmer sig därinne- positivt och negativt.

Kram

Jag vet att det enda som kan gälla för mig är 100 % nykterhet. Jag kan inte hantera alkoholen och kommer aldrig kunna göra det. Även om ursäkterna kommer att komma och prövar att inbilla mig något annat så är det endast lögner. Så nu måste jag bara försöka få mig att förstå att ingen lösningen av något kommer att finnas i A..NÅGONSIN eller med NÅGOT..

Det viktigaste för mig är att jag lever efter - Dag för dag.Men för att känna en motivation och kunna se framåt så har jag satt en dag. 21/9-18. De är den dagen jag skulle ha varit nykter 1 år om jag inte hade tagit mitt återfall för ca 2 månader sen.Men om jag lyckas att komma dit så kommer det ändå kännas förbaskat bra.För även om jag tog en avstickare och tog ett återfall så skulle jag ändå vara nykter den dagen "resan började" och om man ser helheten så betyder det att jag har ändå varit nykter i närmare 10 månader på 1 år.Det är en stor skillnad med att va utan A ca 20 dagar i kroppen per år istället.Och de är så det har sett ut dom senaste åren..

Men det viktigaste är att jag tar "utmaningen" till att växa och utvecklas som person. För att bara går runt och vara nykter men med samma beteende som när jag drack är ju litt onödigt ?

Ha en underbara dag ni alla kämpar ?

För fina ord? önskar dig allt gott!

Ja var tar du vägen ?
Alla här på sidan har liknande upplevda liv.
Vi är trasiga inuti gick sönder på vägen i livet pga av ibland andras tillkortakommande och svagheter. Var vi tvungna att bli starkare / naknare än vad vi orkade för att behålla glädjen och styrkan.
Men vi kämpade på medicinerade själva med det bästa akuta ångestdämpande medlet som finns alkohol.
Du föll inte/ förlorade inte du försöjte överleva och gjorde så. Bra jobbat ❤
Mina orsaker att titta in på sidan är inte akuta alkoholproblem inte alls.
Visst jag dricker mer än rekomenderat och är med veten om det.
Varför gör jag det ?
Det hjälper lite mot såren smärtan dövar och ökar ofta glädjen vid tillfällen.
Så är det inte kan inte vara för alla för det går överstyr för många här.
Men det är inte därför jag finns på forumet jag läser och LÄR ,påminner mej.om hur svårt det kan vara eller bli.
Jag glädjer mej med många inlägg, blir ledsen.med andra.
Ibland förstår man någon direkt hjärta/ hjärta
Man kan uppmuntra,dela kunskap, dela med sej.
Stanna Elise64 eller hälsa på ibland.
Denna sida blir man aldrig för duktig för ❤?
Den gör gott antingen du "bevöver" det eller ej.
Förstår att livet farit hårt fram med dej ❤som med många andra.
Du verkar ha människor runt dej som bryr dej.
Livet är väderdefull.
Tycker du ska bli kvar här, på sidan ?