skrev AL i Om att leva - Fragment

vill jag förstärka mitt välbefinnande? Varför kan jag inte vara nöjd...Att solen skiner...Att våren är på väg
Hur är jag skruvad ihop...som alltid vill twista till det med vin.
Jag blir inte klok på mej själv.
Tack för dina lugnande vardagslunk- inlägg.


skrev Ikaros i Om att leva - Fragment

Vi har en rymlig inglasad terrass till vår lägenhet. I dag var det första dagen man kunde vistas där och känna vårsolen. Jag njöt och satte mig att sortera litet diverse materiel vi använt när vi reparerade badrummet. Dagen var perfekt och jag tyckte det var bra att SM-finalerna i bandy var åter till Uppsala. För mig är den traditionen förknippad med vår. Det kändes skönt att vintern var passerad och livet börjar spira igen. Inom mig och säkert också i träden nedanför terrassen. I blomlådan väntar perennerna på litet mer sol och värme och takdroppet börjar redan ge det livsgivande vattnet.
Då kommer tanken! Ja, ni vet säkert vilken. Där finns en koppling i min hjärna mellan välbefinnande och lusten efter alkohol. Jag vill förstärka mitt välbefinnande. Idiotiskt, ologiskt men inte desto mindre sant.
Jag behövde inte bearbeta tanken särskilt länge eftersom jag börjar vänja mig vid dessa angrepp. Motstånd utan kamp egentligen men ändå viktigt att skriva om det. När man försöker formulera sig blir tankarna tydligare och minnet befästs. Tack alltså för att Du läser dessa rader, det hjälper mig i min nykterhet.
Ikaros


skrev Anxiete i Ett ärligt försök!

min man är alkoholist. Jag brukar vara här inne och läsa och jag blir så stolt över det ni gör ! Ni är så jävla duktiga och kämpar så fantastiskt .
Du är rädd för att misslyckas, men varje minut du har lyckats är ju en seger, eller hur ?´! Fortsätt vinn
Ha en skön helg och var rädd om dej


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Tack alla, er omsorg värmer. ?

En promenad i den efterlängtade solen gjorde att livet känns lite lättare - åtminstone för stunden.

Kanske är det där jag behöver vara mera, i stunden. I nuet. Bara vara.

De senaste åren har det aldrig funnits tid till detta. All fritid har gått åt till att planera för A. Vad finns hemma? Räcker det? Kan jag gå in på Systemet nu igen? Kommer någon att se mig? Märker någon att jag druckit? Var ska jag lämpa av alla tomflaskor den här gången?

Nu går all tid åt till att planera för att vara nykter. Hur ska jag kunna klara av att gå förbi bolaget? Kan jag följa med på middagen utan att ta något? Vad ska jag säga till den som eventuellt frågar? Hur ska det bli på semestern?

Förutom ständig planering tillkommer allt ältande. All ångest. Stress. Hur kunde det bli så här? Varför gjorde jag så den gången? Varför lät jag det gå så långt? Varför, varför, varför?

Jag vill ha lugn. Ro. Frid. Ska det vara så jä-a svårt?

Förstår innerst inne att det första steget mot ett djupare lugn är nykterhet. En längre tids sådan. Förhoppningsvis livslång. Men jag är rädd. Rädd för att misslyckas. Rädd för att inte bli tagen på allvar. Rädd för att aldrig nå fram.

Nu känner jag mig redo att ta tag i mitt liv på ett annat sätt. Försöka acceptera mitt mående. Ta hjälp. Främst hos psykolog. Bearbeta det gamla - igen. (Men jag gav upp för tidigt förra gången.) Om jag vågar prata om mitt missbruk vet jag inte ännu. Kanske kan jag gå vidare ändå om jag hittar kärnan till mitt psykiska illamående. Roten till det onda, så att säga.

Vill inte ge upp. Peppar mig att våga. Kämpar som en idiot mot demonerna. Jag är på gång! Kanske inte stark, men bestämd.

Ha en fin helg! ? Kram


skrev j_r i Tankar,reflektioner och det vidare livet

Solen skiner och jag är på sådant bra humör? Så pass bra humör att jag till och med tvättar. Vilket jag inte gillar att göra..för det tar tid och jag måste springa mellan husen ?

Drack 2 alkoholfria öl igår. Så gott! Rekommenderas till er alla andra öl-älskare. Extra glad att det inte triggar alkoholsuget för mig utan nöjer mig verkligen med det alkoholfria?

Hoppas ni alla andra har en jättefin dag!


skrev Mirabelle i Ett ärligt försök!

Stor kram till en liten och låg Vinäger <3 Sjukt jobbigt att känna sig så som du gör nu. Man tror att det aldrig ska bli bättre. Men det blir bättre. Varje gång. Det måste värka färdigt... Kram


skrev PimPim i Ett ärligt försök!

Den trötta blir pigg
Efter tårar kommer glädje
Ångestdimman hördas ut och man går starkare ur den
Nykter, ja man förblir nykter!

Kram ❤️


skrev Emma79 i Ett ärligt försök!

Vänta ut det bara, det kommer att gå över. Gör det inte alltid det?

Kram ?


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Trött. Ledsen. Låg. Ångestfylld. Liten.

Nykter!


skrev Vinna i Någon mer som blivit helt frisk?

Om man blivit frisk, måste man vara engagerad att hjälpa andra?
Bara genom att ha fått frid, att hjärnan inte är kapad längre, hjälper man sig själv och andra. Man inspirerar andra genom sitt nya sätt att leva. Man gör saker man tycker om utan att skada någon längre.
Andra med alkoholproblem märker att något hänt och kan tänka: Kan hon, kan oxå jag. Och frågar. Så har jag upplevt det.


skrev anonym17136 i Om att leva - Fragment

När jag läser dina rader så förstår jag att det är en beskrivning och en del av nyckeln till min nykterhet .. Att leva här o nu ... Som jag har stressat i mitt tidigare liv och hela tiden varit på väg ngn annanstans, både i tanken o handling .. Nu gör jag som Lilly .. uppskattar och tar vara på livet .. vardag som helg .. Här och Nu ..


skrev Miss_blondy i Min vilja kämpar!

Ja nu har man varit nykter i EN vecka -IGEN.Men ibland går livet i repris. Man missade kanske något förra gången ? Jag drack i ca en vecka och innan dess varit nykter i ca 5 1/2 månad..!
Jag märker att jag koncentrerar mig för mycket på dagar och tid.Som om de är de som räknas.De ger ju självklart en motivation och ett "bevis" att man kan klara det. Men de ska inte ha för stor betydelse i de hela. För nu när jag tog mitt återfall så var de en av ursäkterna som jag hade för att fortsätta dricka.Jag kände mig misslyckad pga jag hade "förstört" mina månader av nykterhet. Men nu när jag ligger här under täcket nykter så är det pga allt som SKEDDE under tiden i dessa månaderna.Inte själva tiden.Alla mina "guld" stunder och tankar.nya erfarenheter.händelser och alla goa känslor som flödade :-) .Listan kan bli lång. Så anledningen varför jag är nykter idag och då i denna stund är pga "resan" och det är de som ger mig motivation nu. Sen om de hade varit 1 månad eller 1 år har ju ingen betydelse de handlar om innehållet.Så jag har bestämt mig för att inte räkna. Jag har ju datumet så tids nog så kan jag kolla upp det om jag vill.Och nyfiken som man är så är chansen stor ;-)

Det känns annorlunda den här gången om jag jämför när jag försökte sluta förra gången.För då skedde det bara, jag hade inte planerat det eller trappat ner.Jag drack och blev full på kvällen och sen gick jag och la mig. Och sen när jag vaknade dagen efter så fortsatte jag bara att inte dricka. Inget jag kan förstå eller förklara. Efter några dagar när abstinens hade lugnat sig.Så kändes det bara skönt.Jag var lycklig och blev lyckligare för var dag.Hela känslan av att jag klarade att inte dricka var fantastisk.Vissa stunder var jätte svåra av olika orsaker, och suget var närvarande men inte så ofta eller starkt så jag hade "riktiga" tankar att dricka.Jag kände aldrig någon sådan euforisk känsla som man har hört talas om.Men jag var nykter och de räckte gott för mig ?
Den här gången är det ett riktigt aktivt medvetet val.Jag vaknade förra fredagen och sa till mig själv - Jag VÄGRAR att gå tillbaka till de jag hade innan. Jag uthärdade bakfyllan som var tung.Jag gick promenad pga suget och rastlösheten, och hade massor av konflikter i hjärnan - ska dricka,ska inte dricka,ska dricka osv.Som en jäkla jojo! Men kvällen kom och jag gick och la mig.Suget under veckan har kommit och gått och jag är glad för att jag har ett jobb så man kan fokusera sig på något annat.Jag känner mig mer allvarligare på något sätt.Kanske lite likgiltig? Förra gången var det ju något nytt.Allt var nytt, och det kändes härligt och spännande.Bara av att vakna nykter utan att vara bakis va guldvärt.Att man kunde sitta och kolla på tv utan myror i kroppen och en öl i handen va overkligt. Sådana "små" saker och detaljer fick mig att känna mig stark,lugn,glad och sprallig nästan på samma gång ibland (i små dosor ?)

Nu är det som - "been there,done that"

Jag "börjar" om men den här gången får jag inte uppleva dom känslorna som tillkom förra gången ! Dom som gav mig motivationen. Den här gången måste jag hitta den inom mig istället. Och de är svårt när jag inte riktigt vet varför jag tog de valet att börja dricka igen.De var som när jag "slutade", allt skedde över en natt.

Nu ser jag en bild framför mig -
Ser mig inne i ett studsslott hoppandes.Glad och lycklig.Och sen brevid står NUETS jag med armarna i kors och är bitter och med en avundsjuk blick ??

Fan va hjärnan är fantastiskt men lika jäkla rörig ☺️


skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp

Tack snälla pimpim ❤ och emma79 ❤

Jag brukar inte jobba på helgen och har bestämt vägrat göra något jobbrelaterat när jag är ledig men den här helgen kommer jag tyvärr behöva göra litegrann. Inte alls bra för mig för jag är redan väldigt stressad av mitt jobb. Men! Det är sådan enorm tur att jag lever som jag gör. Jag kommer att kunna göra jobbet. Och det är för att jag inte har tid avsatt till att dricka, återhämta mig och skämmas. Istället för att vara bakis kan jag jobba lite. Jag föredrar förstås att vara helt ledig men när jag jämför det men hur det kunde se ut förra året så är det ju en klar förbättring.

Sist jag var på stan med mina barn så gick vi in i en mataffär för att köpa hem mjölk och nåt gott till kvällen. Jag stannade vid nån slags tedryck och läste på flaskorna (för att se om det var värt att betala 49 kr för en liten flaska). Då frågade mitt ena barn om barn fick dricka det och jag sa japp! Och sedan sa han att jag bara dricker sånt som barn får dricka och så frågade han varför. Det gjorde mig så stolt att veta att mina barn verkligen vet att jag aldrig dricker utan att vi ens brukar prata om det. Nu är det ju tur och bra att min man brukar dricka ute så det förekommer hemskt sällan A här och de ser honom sällan påverkad (det var längesedan nu). Då är jag glad att de slipper se mig dricka hemma. För hade jag druckit så hade jag ju gjort det hemma.

Jag svarade bara att jag tycker inte nåt annat är gott och att det är bättre att dricka sånt som barn får dricka. Och att jag vill dela med dem. Jag gör ingen grej av det alls för jag vill inte att de ska börja fundera på sånt redan. Men jag tror ändå att även om de inte förstår så mkt av detta så känns det nog bra för dem att veta att jag bara dricker barnvänligt. Om de växer upp med den vetskapen behöver de aldrig oroa sig. Inte för mig i alla fall. Och de kommer alltid kunna prata med mig och få vettiga svar, dygnet runt. Aldrig nånsin kommer de behöva tolerera en berusad mamma med röriga svar och opålitliga råd.

Jag vågar knappt skriva att det var länge sedan min man drack här hemma. Men jag tror att det blir pinsamt för honom att göra det. För nu förstår han ju att jag aldrig kommer göra honom sällskap. Och jag kan tänka mig att det känns rätt fånigt då... Och tråkigt...

Nu är det sovdags för mig. Godnatt allihop därute. Fortsätt vägra alkohol ❤


skrev Ikaros i Om att leva - Fragment

Vi har skaffat hund igen. En foxterrier som bär namnet Lilly. Hon är importerad från Spanien men anpassar sig fint. Vid matbordet sitter hon bredvid mig och iakttar varje tugga jag tar med en anklagande blick. När jag ätit färdigt känner jag en försiktig tass mot mitt ben. Hon vill ha en bit. Givetvis får hon det för blicken går inte att motstå. När hon tuggat i sig det hon fått återkommer hon för att bli klappad. Och givetvis klappar jag henne och när det gäller detta är hon omättlig. Denna ritual upprepas vid varje måltid. Jag börjar få klart för mig att detta tillsammans med de dagliga promenaderna utgör livets mening för Lilly. Och sämre kan man ju ha det än att få mat, bli klappad och få litet motion. Mer behöver hon inte. Vad jag vet brottas hon inte med några existentiella frågor. Det är här och nu som gäller. Visst kan man bli litet avundsjuk?

Ikaros


skrev PimPim i Äntligen på rätt väg!!

...det skapar! Och så många som blir lidande framförallt om det är barn inblandade ?

Ha en fin helg! ❤️


skrev Lim i Äntligen på rätt väg!!

Känner igen mig i det du beskriver!

Och håller med om att alkoholen ju GER problem och inget annat. Det tyckte jag till och med när jag drack. Medans jag drack till och med.

Vad obehagligt ditt inlägg om påverkade människor var. Och sorgligt ??

Hoppas du får en skön helg ❤ kram!


skrev Vinna i Äntligen på rätt väg!!

Instämmer.
Jag får inspiration att fortsätta förändra mig o släppa beroendet genom att läsa på forumet var och när jag vill när jag behöver det.


skrev Ellan i Någon mer som blivit helt frisk?

Hej,
En känsla av att inte veta vem jag var, vad jag tyckte om, inte tyckte om, vad jag ville osv infann sig. Jag hade mina roller kvar som fru, mamma, syster, dotter, vän och kollega men vem var jag egentligen? Så var det för mig. Jag har dock gillat resan. Den har varit och är utmanande men det sim växer fram inom mig kommer just inifrån. Mitt tidigare jag är till stor del skapat utifrån... svårt att förklara.
Absolut har insikter kommit svepande istället för att jag använt tankarna. Intuitionen har stärkts och jag lär mig lite bit för bit vad känslan vill berätta. Ibland har det känts som att det kommit insikter utifrån oxå. Häftigt är ordet.?
Ett första steg var att bli medveten om mina tankar... de är inte sanningen och jag springer fel nu och då. Kan bli riktigt komiskt.
Kram
Ellan


skrev Emma79 i Äntligen på rätt väg!!

Alkoholen genererar stress som man sen måste dricka bort.

Nu ter det sig så självklart ?


skrev PimPim i Ett ärligt försök!

Ha en fantastisk strålande fredag!
☀️❤️☀️❤️☀️❤️☀️

Kram ?


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Nej, inte om du frågar mig..Jag har många alkoholister i min närhet, har haft det hela livet..Jag har förundrats över varför vi beter oss så olika..Vissa super bara och blir aldrig otrevliga. Vissa får snefyllor varje gång. Andra beter sig bra 9 gånger av 10..Osv..Själv kände jag inte igen mig i varför man blir alkoholist..Jag har aldrig velat vara någon annan, jag har alltid haft skoj utan alkohol, jag har vänner som jag kan prata om allt med, jag har alltid haft god självkänsla. Varför blev jag beroende av a??Kom på det när jag läste om det fysiska beroendet i hjärnan..Genetiskt betingat..Min hjärna utsattes för mer och mer alkohol(drack mer och mer med mitt ex) Då fattade jag äntligen..Min hjärna blev sakta men säkert beroende..Tror att det är viktigt att förstå varför man är beroende av något för att tillfriskna..Kände mig lite udda när någon trodde att jag drack bort mina problem..Att jag drack gjorde att jag FICK problem!! Kram


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

...är så olika min, precis som det brukar vara här på forumet.

Tycker att du resonerar klokt utifrån hur ditt liv ser ut. Var tvungen att kopiera ditt stycke angående detta:

"Dagen då jag ska berätta kommer nog och så länge jag inte dricker alkohol gör han heller inte det! Så det blir en vinst för hans mående med nu när jag inte kommer dricka något! Win-win ❤️"

Så fint! Det kallar jag äkta kärlek och omsorg om både sig själv andra.

Ha en fin och avkopplande helg! Och tack för fina ord till mig. ♡ Kram


skrev heueh i Reflektioner

man brukar säga om månaden Mars? In som ett lejon, ut som ett lamm tror jag. Just nu hade jag faktiskt hellre hört ett bräkande än ett rytande när jag öppnar ytterdörren. Det var sexton grader kallt när jag och hunden gick ut i morse och jag börjar bli trött på att ägna en kvart åt att klä på mig bara för att kunna kliva ut ur huset. Jag försöker fortfarande intala mig själv att jag tycker om snö och så, men någon måtta får det väl vara i alla fall. Å andra sidan har jag redan fått en skymt av lammet vid något tillfälle; det var en solig dag och jag kunde sitta i en snödriva med uppknäppt jacka och känna solens strålar värma mig.

Det är en spännande tid vi går till mötes, våren är på väg och eftersom det var så länge sedan sist så vet jag att jag kommer att njuta av varenda ögonblick. Jag kommer att göra en hel procedur av varje vinterplagg jag hänger undan, jag kommer att njuta intensivt av den första gången jag kan sitta ute i skjortärmarna, jag kommer att leta reda på varenda liten blomma som poppar upp, jag kommer att lägga upp långrandiga och dötråkiga skildringar av min trädgård här inne.

Eller kanske inte. Jag åker till Mexiko om ett par veckor så det finns en chans att jag missar hela grejen. Det blir i så fall inte första gången jag åker ut mitt i smällkalla vintern och kommer hem till en fullt utvecklad vår. Det är lite som att titta på alla julklapparna under granen, gå på muggen och när man kommer tillbaka är dom redan öppnade och uppackade. Ingen höjdare. I stället får jag uppleva det tvivelaktiga nöjet att sitta på ett andraklasshotell i någon liten byhåla där jag vaggas till sömns av att drogkartellerna skjuter på varandra. Så egentligen hoppas jag nog på en sen vår i år. Häng i ett tag till är du bussig, Kung Bore.

Ha en bra dag alla!


skrev Ikaros i Äntligen!!

Hej
Jag tror också att det är viktigt att skaffa sig bilder. Jag hoppas att du lyckas hålla dig kvar och/eller utveckla din positiva bild.
Lycka till
Ikaros


skrev j_r i Tankar,reflektioner och det vidare livet

Haha ja jag är 31 år så en partysugen 20 åring blir det inte för mig ?