Senaste kommentarerna i forumet

...fantastiskt ✨

Du självmedicinerar låter det som, precis som jag. Sen låter det som varningsklockor för det din man säger om dig. Har du läst på http://www.varningstecken.n.nu om inte så gör det. Kan hjälpa dig förstå situationen mer. Hoppas jag kunde bidra med något matnyttigt. Om inte ber jag om ursäkt om jag missförstått ditt brev. Ta hand om dig ???

desperat

...att läsa om smärtan, den själsliga...separation, uppbrott, slitigheten, skitigheten...bortom finns annat, kanske ljus...

Jag är ny här, fast ändå inte...har följt... Känner mig uråldrigt gammal, varken klok ellet vis, men du välj bort alkohol och att leva igenom någon annan... Det kan vara brutalt ensamt att leva genom sig själv, fast jag hoppas på att det ger lön för mödan och att en kommer ut just som ”sig själv”, hel...utan någon annan. En sådan man skulle jag vilja möta ☺️ En hel ?

Två halva blir en, två hela blir dubbelt så mycket, starkt ? tänker jag...bla bla bla...tröstar mig själv i min ensamhet med mina egna ord. Du, jag vill bara säga, var rädd om Dig ?✨?

Du har så rätt Lim... man vet aldrig vad som väntar bakom hörnet , det gäller att vara beredd .. tänk om jag hade varit förståndig och tänkt så tidigare i mitt liv. Jag var redan liten o svag när jag fick möta cancer på nära håll , som tog min familjemedlem efter kort tids sjukdom och olyckan som jag själv var med om därefter .. det var lätt då att fly till A .. Så tacksam över att jag har lyckats ta mig ur detta hemska beroende .. nästa gång livet bjuder på motstånd så ska jag hantera det annorlunda .. livet utan A gör mig stark ? Märker att även du blir det och så bra gjort av dig , att både plugga o jobba samtidigt som du har din situation hemma med din man .. du ska vara stolt Och stort grattis till din legitimation ?

Grattis till dina 2 år i frihet. Underbart!❤️?

Kram Ellan

Det är så lätt att glömma känslorna som kommer när man dricker... och man börjar känna sig mindre värd, ledsen, ångest, misslyckad. Och till viss del är det ung av samma anledning man drack från början. Har precis haft ett litet återfall.... ja, jag dricker sällan, men det blev för tätt ett tag, dagar i rad, mycket och osunt och som ett brev på posten kom olustkänslorna, ineffektiviteten, ångest och sömnproblem. Bättre kan du ha det! Det blir så tydligt när man som jag har långa uppehåll och sen återgår en kortare tid. Lim beskriver en otrolig ångesteffekt, min är inte lika tydlig, mer krypande men dock - känn efter, analysera.
Och du, det hon säger till dig nu, handlar mer om henne än om dig, det är jag rätt säker på. Så låt det rinna av.

Resan som kallas livet är ju både uppför och nedförsbackar..Jag tror och hoppas på mirakel och att vi tar till oss lärdomarna i livet..Snart dags att träffa en man som känns stark och beslutsam..Jag känner både lyckorus och spänning ❤

Du med ?✨?

Bra kämpat Vinäger och Skillnad.
Vad vi är bra!

2 år! Som sagt, vilken resa du gjort! Du är SÅ stark! Och nu står kärleken för dörren dessutom! Helt rättvist! Lycka till med mötet och hoppas att det är lika magiskt som den kommunikation ni har haft tills nu!

Kramar! <3

På forumet..Pi, Vinäger, Bedrövad s, Sannah, Sisyfos, Lim.och många andra vänner..Ni har stöttat mig så många gånger..Antingen rakt på eller genom egna berättelser och reflektioner.Jag är som alla andra inte lycklig varje dag.Men så fort jag tänker på vilken dy jag varit i så känns livet så fint och vackert..Jag önskar oss alla att se oss själva som dom mirakel vi är.Vi har förmågan att ändra riktning i våra liv. Vi kan börja njuta av det fina livet erbjuder.Det går, och ingen är ett hopplöst fall...Glöm aldrig det❤Stor varm sprudlande Kram...

Allt kan vi göra...eller inget ? Vi kan köra bil, träna, bjuda vänner på kaffe, gå långpromenader, läsa, skriva, studera vara vettiga och klara i knoppen...eller...bara vila ?

Jag vilar just nu, sinnet och kroppen. Inga utsvävningar i helgen, fester eller bjudningar. Te och brasa. Raggsockor och Netflix.

Allt kan vi, nu eller sen, när som helst, när vi vill, för vi är inte berusade...

Jag har sagt till min familj att jag ska ha en vit jul ? Det känns bra. Behöver stöd. De vet inte om min riktiga alkoholångest, men de vet att jag problematiserar alkohol, hatar alkonormen och att jag funderat mycket. Vi pratar.

Du är så bra för mig nu ?

Efter att jag avslöjat mina problem för min man kändes allting så lätt. Helgen har varit fylld av människor och tillgång till alkohol - även om den inte har flödat i negativ bemärkelse. I fredags fanns inte en tillstymmelse till längtan, jag drack alkoholfri öl som planerat.

På lördagkvällen kan jag nästan svära på att jag hade trillat dit åtminstone lite - om inte min man vetat om min kamp. Nu ville jag inte ta något, främst för min egen skull, men också för att bevisa för honom att jag kan avstå. Suget är helt borta i dag, men för säkerhets skull låser han in alla flaskor. Känner att det är säkerhetsåtgärd jag vill ha.

Att jag vill lyckas är ju självklart, det vill vi alla, även om/när vi tar ett återfall. Men det är verkligen ett bra hinder att jag berättat. Det är svårare nu när någon vet och skulle reagera än när ingen visste och det var fritt fram och accepterat av alla.

Känner mig lite tom och vet inte riktigt hur jag ska ta tillvara på de nyktra dagarna. Är ju van vid att minst halva, ibland hela helgdagarna, gått åt till att ligga bakfull och leta slattar för att försöka döva ångesten på nytt. Just nu försöker jag bara vara i nuet och njuta av att jag faktiskt klarade helgen utan större svårighet.

Nu går vi mot en ny vecka utan planerande och smygdrickande, utan bakis-ångest och smusslande med tomflaskor. Ha det gott! ♡

Tack så hemskt mycket Sisyfos ?

Ja jag ska försöka prata med henne om alkoholens negativa verkan på mig när jag mådde lite som hon gör nu. Utan att applicera det på henne.

Min man gick upp och kräktes imorse. Jag stängde sovrumsdörren så att barnen inte skulle höra. Han sover fotfarande. Jag ser nu att han druckit en liter vin och 6 öl och sedan gick han dessutom ut på natten så där kan han ju ha druckit mer, vilket han såklart gjort. Det är ju extremt mycket... ?

Men jag har haft en superskön helg. Och en supermysig dag hittills. Och känner en enorm glädje och tacksamhet över hur jag lever mitt liv. Kan inte ändra på någon annan. Visst känns det tråkigt att det är såhär och att jag inte kan ge mina barn en helt alkoholfri miljö. Men jag tror att jag lyckas med att ge dem känslan av att ha det eftersom att jag är med dem när min man dricker. Igår hade vi filmkväll i ett eget rum med tända ljus och godsaker och vi hade det så mysigt. Kvällen innan drack inte min man så då hade vi familjekväll. Och att min man sover nu är inte ovanligt eftersom han jobbar natt ibland. Så än så länge tror jag att det bara är jag som märker hur min man lever. Förr eller senare håller det såklart inte att han gör såhär men just nu är jag cool. Tar inga beslut åt något håll förutom att jag ska fortsätta precis som jag gör.

Ha en skön söndag allihop och tack och lov för att inte vara bakis!!

Tack, också PP och Santorini. Ett enkelt konstaterande, som att någon känner igen sig, ger redan stöd i en situation som det här. Er allas samstämmiga uppmaning om alkoholen gör också gott. Ibland behöver man höra sådant som man själv vet.

Du har så rätt Lim, precis så funkar det ju. Jag har gjort både och hållit upp i 11 mån och sen druckit mer el mindre under 1/1/2 år. De perioder då jag dricker för mycket blir improduktiva, fyllda med ångest och man orkar inte det lilla extra. Trist liv helt enkelt!
Kan du kanske prata med din vän om ditt alkoholbeslut... om alla negativa effekter som du märkt? Fråga om hon tagit nån nykter period nån gång. På nåt sätt kanske du kan närma sig ämnet utan att säga att hon har problem.
Och sen vill jag bara ge dig en eloge för att du väljer dig själv. Trots mannens val. ?

Kämpa på Stingo, du är stark. Och alkoholen gör inget lättare, bara tillfälligt, så undvik den. Det vet du förstås.
Kram.

och kram tillbaka.

Tack snälla söta Lerigen ❤❤

Jag ligger i sängen och funderar på hur de senaste 9,5 månaderna varit och hur det var innan.

Vad mkt jag inte orkade ta tag i förut. Alltså jag gjorde alltid mkt då med men valde bort vissa saker för att de gav mig ångest.

Nu gör jag även de jobbiga sakerna. För jag har kraften och orken att göra obekväma saker, tråkiga saker.

Jag pluggade och jobbade heltid samtidigt hela våren och in på sommaren och jag klarade det utan att ge upp. Jag vet med hundra procent säkerhet att jag hade gett upp om jag drack då. För det var jobbigt, tråkigt, energikrävande och prövande på massor av sätt. Men jag hade den där lilla extra energin eftersom att jag inte slösade tid och energi på alkohol. Istället för att dricka vin på helgen så ägnade jag tiden till att göra klart skolarbetet. Mkt skolarbete dessutom. Och tack vare det har jag nu min legitimation i det yrke jag är utbildad i.

Jag blir glad när jag kommer ihåg det för det är ett så tydligt bevis för mig att jag gör rätt. Det är ett konkret bevis som jag kan tänka på och veta att jag valt rätt väg. Hade jag inte slutat i vintras så hade jag fortfarande inte haft min legitimation. Jag hade inte orkat med det om jag hade slösat tid och kraft på att dricka. Och då menar jag alltså att jag tror att även ett måttligt drickande hade förstört chanserna för mig. För om man ska plugga 100 procent och jobba 100 procent och ta hand om hem och barn... då finns det ingen procent kvar till alkohol. Inte för mig i alla fall.

Så trots att livet just nu är lagom mkt i det mesta och jag KANSKE hade klarat livet med lite vin på helgen så vet man aldrig vad som väntar bakom nästa hörn. Det kan komma nåt som kräver 100 procent igen vid sidan av jobb och familj. Då finns ingen plats för drickande. Och dricker man redan så kommer det där som väntar bakom hörnet kanske knäcka en eller göra att man inte klarar av livet. Såklart det kan hända ändå .... att man inte orkar mer. Men alkohol försämrar chansen till att orka tror jag.

Jag har en vän som lider av depression eller utmattning.... jag vet att hon dricker varje vecka. Jag vet inte om jag törs råda henne att prova vara vit en längre period. Vi är inte jättenära vänner men pratar ofta om personliga saker. Vi har en slags tillit och öppenhet oss emellan. Men jag har aldrig pratat om alkohol. De gånger jag varit med när hon druckit så har jag märkt att hon liksom vill in i dimman. På ett kul sätt ser det ut som... men jag undrar hur mkt det där roliga för stunden upprätthåller hennes depression? När jag tänker bakåt på mig själv... jag var SÅ deprimerad när jag drack. Önskar det inte var så tabu och känsligt att prata om alkohol i negativ bemärkelse. För om det vore lätt att prata om det hade nog många kunnat hjälpas! Till och med lilla jag hade kunnat hjälpa tror jag, om jag bara vågade prata. Men jag är så rädd att förnärma... verka som att jag påstår att hon har problem med alkohol. Det är ju bara det att jag tror att alla får problem av alkohol även om de inte missbrukar den. Den skadar alla stackars människor fast de inte ens vet ?

Jahapp nu är klockan mitt i natten så jag ska försöka sluta tänka.

Godnatt ?

Lim .. skickar över kramar till dig , tänker på dig .? . Du är så stark .. hoppas bara att du ska orka , men tror att din övertygelse om ditt vita liv och barnen hjälper dig ... och ja han är en riktig idiot , verkligen kidnappad av A .. men det har jag också varit och som du säger så har vi ju alla ett val .. Hoppas att även alla ljusen som tänds nu överallt hjälper dig ⭐️ Och kom ihåg Lim ...att inte dras med i stressen , igen Stor kram till dig

Känner en sådan glädge över att människor min närhet börjar lita på mig. Att jag de har förtroende för mig. ♥

Hmm när jag tänker på det så tycker jag inte alls synd om honom. Man kan faktiskt sluta dricka om man verkligen vill och försöker på allvar. Det är min absoluta övertygelse. Nu är han högljudd, egoistisk och självupptagen och helgen handlar om honom. Och jag törs knappt be honom sänka musiken. Idiot.

God kväll allesammans.

Tack miss lyckad för ditt inlägg. Ja jag förbereder mig nog mentalt i bakgrunden för alla olika vägar livet kan komma att ta.

Ibland kan det liksom slå mig vad skönt livet är helt nykter. Bättre än när jag drack ofta men också bättre än när jag drack lite och sällan och inte hade nåt problem alls med alkohol. Det är så bra för hjärnan tror jag att aldrig förgifta den. Det är ju så man är född. Nykter för att förbli nykter hela livet. Ingen del att kroppen är ju skapad för att förgiftas. Och det är så skönt att ha ett bestämt förhållningssätt till alkohol. Jag behöver inte fundera eller planera varken för ett glas vin eller fem.

Idag är första dagen på en hel månad som jag känner mig frisk från alla förkylningar och magsjukor så imorgon tänker jag träna! Träna och julpynta. Idag har jag storstädat och varit med barnen på lekland flera timmar.

Ni kan ju gissa vad min man gör? Och jag tycker faktiskt lite synd om honom.... just nu. Han är så fångad... jag skulle aldrig vilja byta plats med honom....

Ha en fin kväll allihop.

Massa kramar till er!

Välkommen tillbaka. Ja, vad säger man nu då? Trist! Känner igen mig en massa i det du beskriver. Hoppas du tar dig igenom den första svåra tiden, och håller alkoholen på avstånd. Den är garanterat bränsle för deppighet.
Ta vara på dig!
//PP