Senaste kommentarerna i forumet

Rabbitgirl det är ju så. Även om vi önskar det vore annorlunda.
Jag försöker se det som allvarlig nötallergi. Jag tål inte att bara testa lite. Det skulle sabba allt.
Hittar styrka i att lösa här. Inte att vältra sig i andras olycka men att veta att jag inte är ensam. Det är ändå ganska skönt.
Jag är inte ensam.
Vi är inte ensamma.

Ja M T . Du är den om jag förstått rätt var den nyktra partnern..Jag har varit både och..Komplicerat men kan bli så om man fortsätter tillsammans med en a-beroende partner.Eller så blir det som med er..En vald nykterhet av den som dricker..Livet känns ganska lätt att leva som nykter..Jag vill leva länge, hålla mig frisk, älska och bli älskad tillbaka.En vitgnistrande vinterkram❤️

på det också. Att dricka ett, två glas vin när jag är i Italien eller någonstans.
Jag har även testat några gånger. DIREKT efter första glaset kommer så enormt starkt sug att jag blir överraskad att kroppen har sånt minne.
Nope. Jag får inte testa mer. Suget är kemiskt och så kraftig. Jag skulle nog klara av en, två månader av måttligt drickande och jag skulle tycka att det är kul, avslappnande och bra. Och sen skulle jag var i samma sits som innan jag slutade dricka. Inte värd.

om din fina jul miss lyckad.

Och att du mår så bra i friheten.

En stor god-fortsättnings-kram

Nästa gång du kommer till det där stadiet med "jag kan nog ta ett glas"-tankar, så får du använda sunt förnuft och dina egna erfarenheter.
Vi är många här inne som provat den där önskan om att kunna börja dricka måttligt efter en tids nykterhet, och alla (är jag säker på) har nått samma sorgliga resultat; en djupdykning tillbaka ner i träsket. Så de där experimenten kan vi lika gärna lägga ner.
Enda sättet att bli fri från alkoholens hemska gissel, är att helt låta bli något "första glas".
Då har man möjlighet att nå ett stabilt och tryggt tillstånd där frestande "önsketankar" inte kan rubba eller spoliera livet i frihet.

Du kan också nå dit Jullan.Till ett liv i frihet. Det är du värd.

En stor och varm god-fortsättnings-kram!

????

Det är den jäkla adjävulen som gör entré , titt som tätt. Bleknar med tid i sin framtoning. Är själv inget proffs på att hantera den, men tragglar vidare mot den frihet, jag vet väntar där framme. Kram

Tänker hur jag fungerar, först den vidriga abstinensen, sömnproblemen, sedan kommer en tid av deppighet, sorg blandat med lite lyckorus, humörsvängningar....efter någon månad el två infinner sig en skön stabilitet, kroppen och knoppen mår ganska bra. Då börjar jag varenda gång, tänka, glömma, försköna, tycka, att jag kan ta ett glas precis som alla andra....det är liksom ett ekorrhjul heeeela tiden. Samma procedur liksom. Vet egentligen att det är ju så sjukdomen fungerar. Men just idag känner jag mig lite uppgiven. Dock kommer jag vara nykter i 24 timmar. Alltid något. Kämpa på alla superkämpar här inne

Stark Vinäger ✨

Jag snapsade ingefärashots till julafton och fick hela familjen att göra detsamma. Ingen alkohol alls i snapsglasen.
Bra för mig men lite märkligt.
Jag älskar att sjunga snapsvisor men nu försvann ju lite meningen.
Saknar så att gå på krogen med min man.
Trängsel, fukta strupen, bli go och glad, prata med alla, känna mig snygg och avslappnad..
Åh vad jag saknar det.
Jag är glad att slippa fyllebråk och baksmälla men ändå.. den där stunden efter bara 2 öl när allt känns som på topp.. varför kan jag bara inte klara det?
154 dagar nykter idag.
Ska jag aldrig mer kunna dricka?
Verkligen?
Jag drömmer om att dricka när jag är ensam med maken, när det inte finns risk att det påverkar barnen.
Men inte idag.
Inte imorgon.
Någon annan dag.
Kanske.

... känns nu avlägsen. Särskilt tankarna som kom. Tänker att det var en prövning som jag skulle igenom. Tackar högre makter - eller mig själv? - för att den i så fall blev mycket lindrig.

Nu har jag i alla fall inget sug, men är fortfarande rädd och förvånad över det som hände. Hur mycket jag än har läst om att många trillar dit och ger efter förstod jag nog aldrig att det skulle ske efter bara fem veckor. Har ju känt och känner fortfarande mig helt övertygad om att jag fortsätter mitt liv som nykter.

Inom mig känns det som att jag utmanade det hela när jag var som mest sårbar och det dessutom inte fanns starkare dryck i närheten, en slags broms mitt i allt. Det har det gjort tidigare, bland annat vin och starköl i lördags, och då tänkte jag inte ens tanken. Det var som att ett par folköl inte var någon fara, speciellt när det inte fanns flera. Analysen kanske haltar, men jag tror att det undermedvetna agerade så.

Nu lämnar jag dock det tack och lov lilla snedsteget bakom mig och fortsätter på den helvita banan. Ska jobba i mellandagarna och nyår blir lugn och nykter.

Kram från en ödmjuk, lite tilltufsad men ändå rätt så stark Vinäger

Denna julafton var inget undantag. Efter jullunchen bar det iväg uppför trapporna tillsammans med farmor och farfar för att titta på Kalle Anka och öppna klappar. Eftersom han var enda barnet, faktiskt det enda barnet i hela släkten, så fanns det ett överflöd av paket under granen; de flesta med hans namn på. Han tyckte naturligtvis att det var härligt och kul men ibland blev det nästan för mycket; hur skulle han hinna leka med allt, leksakerna var så många att tiden helt enkelt inte räckte till. Farmor hjälpte honom att bära upp allt till lekrummet på vinden, ja, utom skidutrustningen förstås, innan hon och farfar gick ner till sitt. Mamma och pappa hade redan påbörjat middagen med kockgrogg och kallskänkevin så han stannade kvar där uppe tills de ropade ner honom.

Bland deras stora umgänge fanns det några ensamma människor som självklart var hembjudna till familjen för att slippa sitta mol allena på julafton. Några av dem var också medbjudna upp till fjällstugan på juldagen; dem hittade Peter sovande på soffor och golv när han kom ner på morgonen. Frukosten var inget problem; han hade lärt sig för länge sedan att om man var hungrig en helgdagsmorgon så fick man fixa något själv. Rudolf var ett lite större problem, han blev lätt exalterad när han fick syn på en ekorre eller något liknande och var lite för stark för att Peter skulle kunna hålla honom tillbaka, så det fick bli tio varv runt huset; där fanns stuprör, lyktstolpar och annat att ta tag i när Rudolf förvandlades till en slädhund. Men den allra jobbigaste delen av just den här dagen var att vänta på att pappa skulle vakna och bli körklar, vad nu det kunde betyda?

Efter en brunch på rester från gårdagen bar det äntligen iväg. Resan var lång och Peter hade svårt att bärga sig; han längtade intensivt till det ögonblick då han för första gången denna vinter skulle sätta foten innanför ytterdörren där uppe i fjällstugan. Stuga och stuga förresten, lite mer än så var den faktiskt. Den var byggd på en sluttning högt uppe på fjället och hade tre våningar: Peter och hans familj disponerade den understa och hans faster den mellersta medans den översta var ett loft med hela tolv sovplatser, reserverade för gäster. Tomten var gigantisk, flera hektar; Peters farfar hade köpt mark här i en tid då fjäll var värdelösa för alla utom samer. Självklart hade han också köpt en gård nere i dalen, han och farmor ville vara rimligt nära barnen utan att för den skull inkräkta.

Fortsättning följer…

Jag blir glad och varm i hjärtat när jag läser. Det finns saker du skriver som jag känner så väl igen från mitt eget liv; det att att ha en partner som valt nykterhet - inte (missnöjt) sippar på alkoholfritt , vidare det du skrev om att ha erfarenhet av att arbete inom psykiatrin och dag befinna sig på den andra sidan och en sak till, du skriver om insikten att kanske vara en del av en annans illabefinnande. Det är sånt som klingar bekant djupt inom mig.... men framförallt inställningen, hållningen att nu är det så och jag måste ta ansvar för mitt välbefinnande. Jag vet inte om jag kan återge så att igenkännandet blir ömsesidigt.... men känslan blev så stark så jag ville skriva. Det är inte så ofta jag känner den återklangen av frihet i mig själv när jag läser här..... oftare handlar det om kampen, kampen - men det händer och det är guld värt. Det var de berättelserna som gav mig riktning.... och hopp och mod att fortsätta då för sju år sen. Och det är de erfarenheterna som för mig betyder att ta makten i mitt eget liv.
Tack för morgonens lyckoupplevelse❤️ Ha en fin dag✨ / mt

Och också till att du lyckats släppa taget om saker som inte gynnar dig..Verkar vara så att om man inte har kontroll på sina känslor inuti, så skapar vi oss yttre kontroll. Det verkar du lyckats med. att släppa taget. Jätteviktig pusselbit i nykterheten och i att må bra i den..Kram

Blir så Glad när jag läser dina rader .. Bästa julen ..
Riktigt känner vad Mysigt och Bra du har haft det ..
Och att få känna sig fri .. fri att bestämma själv över sitt liv ..

????

Bra val av dig i jul. Sträck på dig och njut. Jag är säker på att du gjort positiva avtryck på din omgivning.

En riktig milstolpe har passerats. Nykter julafton och juldag ?. Jag är så jäkla glad. Jag lyckades jag tackade nej till snaps och öl. Fy fan så nöjd jag är första nyktra julen i mitt liv . Tack alla som hjälpte mig igenom detta älskar er :❤❤❤

Känner mig tacksam så här i juletider. Tacksam över att slippa alkoholen.

Det där behövde jag höra. ♡ Känns lite som en överreaktion nu, men jag blev verkligen exakt så besviken som jag skrev. Tänkte först inte berätta, men det är ju just sådant här forumet är till för.

Har mått dåligt sedan i morse, är ordentligt trött och slut efter tre dagar med huset fullt. Inget försvar, men kanske en förklaring. (Skulle självklart inte velat byta bort dessa glädjefyllda dagar.) Några är fortfarande kvar, men lugnet har ändå börjat sänka sig. Saknaden efter alkohol och rus blev plötsligt påtaglig, mycket starkare än på länge.

Självklart tar vi nya tag, jag tror och hoppas att detta var en parentes. Tog ju ingen fylla. Blev inte ens berusad, bara jädrigt skrämd och skamfylld!

Kram till den som liksom jag vill ha och behöver en! ♡♡♡

❤️ /mt

Du är i min tråd... du hittar den genom att gå in till Det vidare livet ( om du går in under Forum ser du att finns fyra olika 'sidor'). Min tråd heter Mitt nya år. Jag skrivet sällan numera men det finns mycket att läsa bakåt. / mt

...mitt salt HALT!

Låt det bli allt. Det finns ingen bot bara bättring. Släpp taget om viljan att ha, ta och få, släpp inte in!

Jag är din kombo, glöm inte det min vän. Din vante, din tröst, en osynlig röst...

...sch. Det är bra så, nu, ta inget, inget mer, så fortsätter vi vidare vi...

Vill väldigt gärna följa din tråd. Är ny så jag har inte riktigt lärt mej det här forumet så jag har hitta hur jag gör. Önskar dej God fortsättning.

...jag har smygdruckit! Under självaste juldagen lyckades jag på några minuter hälla i mig ett par folköl när ingen såg. Den där jä--a förba--ade tillgängligheten! Har så svårt att motstå den.

Löjligt, kanske någon tycker, ett par 3,5:or, är det något att tjafsa om? Ja, faktiskt, den där ljuvliga känslan när alkoholen sprider sig i kroppen hann jag uppleva en kort stund och är nu rädd för vad den ställde till inför framtiden. Skyndade mig dessutom att hämta mina lugnande mot panikångesten, så att effekten kunde förstärkas. Ni vet, Benzo + alkohol... En bra kombo - eller inte...

Ingen annan märker något, förstås, så jag lurar bara mig själv. Är så himla besviken! Som tur är blir det nog inte mera i dag, men om tillfälle ges, törs jag inte lita på mig själv.

Jag, som tyckt att det varit hyfsat enkelt, och försökt att peppa andra...