Senaste kommentarerna i forumet

Något stukad över att jag hade rätt om att han förmodligen skulle falla efter så lång tid i missbruk.

Men ung i kropp och sinne redo att kliva upp på hästen igen.

Såna är inte så vanliga och tillåter ogärna en överman.
Desto större utmaning om du vill det.

Kan inte låta bli cesars ord igen
"Om man måste använda våld så har man redan förlorat"
Bra devis och lätt att följa om man mest omger sig med mjuka tikar?

Grattis till 16 vita dagar det är starkt och bra gjort av dig:) Tack för inspirerande och tänkvärda ord:) Man är alltid starkare än vad man själv tror även om det inte alltid känns så. Fortsätt kämpa så ska du se att allt blir ljusare och du kommer bättre på alla sätt:) Själv lyckades jag att vara vit i en månad för ett tag sen men jag har nu fallit tillbaka till gamla mönster igen så det är nog dax att ta sig i kragen igen. Ha en fin dag:)

en annan hund, vilken annan hund som helst, hade jag varit benägen att hålla med. Men den här lilla gossen liknar ingen annan hund jag har haft eller träffat på. Han är envis, självständig och smart, det skulle vara honom främmande att erkänna någons ledarskap över någon annan, han är sin egen chef. Många gånger har jag tänkt att han är en katts själ instängd i en hunds kropp.

Ja, hundar surar ju sällan. Obstruerar inte heller, utan försöker se till gruppens bästa. För att brodera vidare på din tankegång Ulla: regnet hjälper honom i att underordna sig husse, den egentlige ledaren? Spåren av revirkiss suddas ut i vätan och hunden blir lagom stukad, tung i pälsen. Kan det vara så? Intressant att fundera över.

Kanske att din hund erkänner ditt ledarskap?
Att inte äta med dig i rummet ger dig din förstarätt till matskålen.
Att avstå revirpissandet,ger dig rätten att pinka in reviret före honom osv.
Så han kanske inte är sur,utan ger dig din rättmätiga plats som ledare.

Men det är bara en tanke.
Jag kan ju ha helt fel,du känner ju din hund bäst.

En riktig karaktär, den där Hunden.

är sams igen. Ända sedan den där olycksaliga kvällen då han smet ut och råkade i slagsmål har han inte fått lämna huset utan att ha koppel på sig. Det har han ansett som högeligen orättvist och har hållit mig ansvarig för. Han har undvikit mitt sällskap genom att ligga på övervåningen och sura när jag har suttit här nere och han har inte ätit sin mat förrän jag har lämnat köket. Att få på honom kopplet har varit rena rodeon och sedan har han bara gått ut till närmsta buske, gjort sina behov och sedan gått in igen. Våra promenader har varit korta och bara innefattat ett minimum av nosande och kissande.

Men så, i förrgår eftermiddag, regnade det, rätt skapligt. Eftersom jag vet att hunden avskyr att bli blöt så brydde jag mig inte om att ta på en jacka, jag räknade inte med att behöva vara ute mer än en minut. Hunden däremot kastade en blick på mig och sedan bar det iväg på en lång, lång promenad. När vi kom tillbaka var jag fullständigt genomblöt, glasögonen gick inte att se igenom och det lilla hår jag har kvar låg slickat längs skallen som på en argentinsk tangodansör. Det här tyckte hunden tydligen var ett passande straff för mina brott mot hundligheten, för alltsedan dess är sakernas tillstånd tillbaka på vår normala nivå.

Ha en fin dag allihop!

Lång väg med många insikter!
Kram!❤️

Det känns så fint när ni forumvänner finns med mig både i med och motgång❤️Jag är helt säker på att mitt tillnyktrande gått så bra tack vare er!!! Ligger nu i soffan och har svårt att somna. Nu är lånen till huset snart klara. Inflyttning om ett par veckor. Spännande. Ska till en husvagn vid en sjö imorgon med en släkting. Hon vet att a-förbud gäller. Det är nyttigt även för hennes kropp att få vila från a. Våra barn ska också med. Dom har sett tillräckligt med fyllebråk, så det blir nog en fin vistelse. Kram från miss lyckad i sommarnatten...

Känner igen mig/oss. Men för många år sedan när jag inte var beroende. Dessa nätter när sambon var ute och söp. Man vill inte ha hem honom samtidigt som man vill det. Jag är också beslutsam med alkoholen som du lim. Känslorna för sambon pendlar. Men det viktigaste är ju att vi håller oss nyktra. Vi är värda ett gott liv, även barnen.. Kram

,

Undrade just hur du har det och om allt rullar på i rätt riktning?! Sköt väl hos mig, sköter mitt och försöker att inte irritera mig på smålulliga personer som jag möter till och från. Tidiga mornar och späckat med säkert att ta tag i. Det är bra så!
Ta vara på dig
//PP

Det låter riktigt stabilt och bra, ja visst, problemfritt blir det inte per automatik när vi väljer nykterhet, men hanterbart på något vis. Har läst till och från om din resa. Glad att du hittat en väg som fungerar för dig!
//PP

Ville bara skriva att jag tänker på dig, förstår hur jobbigt du måste ha det. Jag är så glad att DU har hittat din styrka och stärks i den istället för tvärtom... tänk vad detta inte bara betyder för dig utan framför allt för dina barn - inte bara ikväll utan för resten av deras liv. Jag hoppas din man/sambo kan få sig ett uppvaknande, men om inte förstår jag att du inte kan ha det så här. Stor Styrkekram till dig och dina barn ❤

Sen ville han tillbaka till stan för att fortsätta.
Och enligt överenskommelse med mig själv och honom så skjutsade jag in honom.

Men fina samtal om hans missbruk och hans vilja till förändring.

Han har drogat varje dag i 4 år med undantag när han skulle pissa rent för körkort.

Och nu klarade han då 4 dagar vilket är rekord.

Så nu får vi se.
Jag lämnade av honom med ett:Hör av dig när du är redo att prova igen.

Minst en chans till får han av mig.
Vi får se om han tar den.

Tack igen för era svar och all uppmuntran.

Idag har jag och barnen varit på roliga saker. På seneftermiddagen sms:ade min man att han ville köpa vin och dricka det hemma?? Nej sa jag. Jag vill inte ens att han ska dricka och här hemma ska det inte in alkohol. Tänk om jag var mindre stark i min nykterhet! Då hade jag ju lätt kunnat falla idag. Svarat "ja men gör det... köp lite åt mig med". Men där får det f*n vara stopp! Detta hem är alkoholfritt, så är det bara.

Jag känner mig besvärad över det här med min man men otroligt nöjd med mig själv. Senare när vi åkte hem åkte vi förbi en restaurang där jag druckit vin ett par ggr förut. Tänkte för mig själv att om jag ville kunde jag gå dit och ta ett glas vin. Om jag ville. Eftersom ingen människa runt mig hade sagt åt mig och min man numera tydligen dricker igen. Men vet ni vad? Att gå in där och dricka ett glas vin var och är verkligen det sista jag vill! Jag skulle hellre röka en cigarett och det säger mycket, för jag har aldrig rökt och är så anti rökning att det är otroligt.

Jag ska inte falla pga nån annan. Och mycket snart måste jag nog ställa ett ultimatum till min man. Igen. Han får välja mig eller alkoholen. Kanske leder det till en process av känslor och resonerande hit och dit men i slutändan på något sätt så måste jag ur det här. Det kanske tar tid eller det kanske löser sig. Men nu sitter jag här en kväll igen och jag är 99 procent säker på att han är ute och dricker. Han svarar inte på telefonen ens. Har jag rätt i detta och han ramlar in kl 3 inatt så vet jag precis vad jag måste göra imorgon. Och vad jag måste säga.

Nu skrev han i ett sms att jag inte ska oroa mig. Men vet ni... att han skriver så betyder precis motsatsen. Det är nu det är dags att oroa sig.

Men snart har jag varit nykter i 6 månader, om två veckor ungefär! Det är bra! Och fler månader ska det bli. Det ska bli år! År I tell ya! ???

Och tack för inspirerande läsning!!

Jag är ny här och har precis slutat. Precis som du är jag less på alkoholberoendet som du så bra tagit dig ur. Din tråd är en inspiration för mig! Följer!

Drick mycket vatten. Ät massa mat och stoppa i dig massa vitaminer, t ex Berocca. Du behöver B-vitaminer, främst B1 och B12 och sen lindrar även C-vitamin men få i dig ett gram i timmen åtminstone där. Kör på ren askorbinsyra!

Det blir bättre. Borde bli bättre rätt snabbt så fort du fyller på kroppen med det den behöver. Ren abstinenssymptom som gör att kroppen skriker efter mer alkohol!

Är inte över än.. men jag har reflekterat över hur annorlunda jag blir utan a. Jag får närmare till skratt. Kan hantera dagens motgångar mycket bättre. Det är kaos med 3små barn men med lite mera humor så går det tusen ggr lättare. Jag gillar den sidan hos mig själv. Där jag kan behålla lugnet(även fast det känns panik inombords). Jag är väldigt trött dock.. kanske beror det på omställningen..de senaste månaderna har det varit så gott som a varje dag. Nytt jobb och intensivt här hemma.
Försöker tillåta mig att vara här och nu,en stund i taget. Jag Har höga krav och förväntningar på mig,mitt hem och jobbet. Men jag är bara människa och allt måste få vara som det är,just nu bara acceptera och ta det lugnt...

Jag funderar också över varför jag har druckit så mycket.. tror det har varit en självmedicinering.. tror jag har en inre känsla av ensamhet. Vill inte skylla på någon men min mamma var aldrig riktigt förmögen att älska villkorslöst,jag har och har haft en minst sagt komplicerad relation med henne. Tror nog att grunden kan ligga där. Har svårt med nära relationer, jag bara kör vidare när en relation blir för nära.. Nog rädd för att bli lämnad, men nog också duktig på att ta på mig offerkoftan för att kunna sitta själv med a...

Har flyttat otaliga ggr i mitt liv,både i Sverige och utomlands... Förstår nu att det hela var en flykt från mig själv. Förändringen ligger i mig inte i vart jag bor eller vad jag har..

Detta blev långt men behöver nog bara reflektera mina tankar.

Behöver motivera och förstå❤️

:)

Vad är det för djävla läkare du har stött på?!
Det borde vara tjänstefel att säga till någon med svår ångest att" du behöver lida"!
Jag som är så argsint av mig och trött på hur vi med alkoholproblem nonchaleras hade anmält personen ifråga.
Du skall inte behöva lida! Det finns medicin som hjälper till att komma över abstinensen. Kräv att du får det.

I går drack jag en starköl ute till lunchen. Gott till maten, men gav ingen direkt mersmak. Senast jag drack något på liknande sätt var för några veckor sedan. Tillfällena jag dricker glesas ut alltmer, det har pågått snart ett år nu. Jag har gått i internetbaserad KBT-behandling hos KI, där jag tränat och lärt mig hur jag ska handskas med a. Det verkar ha satt sig rätt bra i mig och jag tänker alltid på hur jag ska förebygga och handskas med suget, eller – som i mitt fall oftast – slentriandrickandet. Tänker alltid på att "istället för att dricka det här glaset a, kan jag kanske ta något annat". En rutin, en disciplin, jag skaffat mig som fungerar bra i mitt fall.
Samtidigt förstår jag ditt resonemang ADHD, – det är bra att utgå ifrån att det är 0-tolerans som gäller om man känner sig det minsta osäker. Det underlättar och ger energi över till annat. Som t.ex. att funderar över, samtala om, vilken roll a eg har i ens liv.

Hur mår du nu? Ser att du varit medlem rätt länge här på forumet, så jag antar att du varit i den här situationen tidigare. Hur brukar det hela förlöpa?

Jag kan inte se det som annat än att du är oerhört rik.kanske inte pengar just, det vet jag ingenting om, men allt annat!