skrev rabbitgirl i Steget vidare
skrev rabbitgirl i Steget vidare
Jag försöker skriva från en lite annan synvinkeln än Skogsfrun och inte för att jag tycker att något är bättre eller sämre, men för att man måste alltid kunna välja själv, vilken väg vill man gå :)
Jag tycker att idag ställs det väldigt höga krav på människor att de ska leva fullt ut och uppfylla sina drömmar och bli lyckliga.
Tanken att jag kanske inte uppfyller mina drömmar och inte njuter av livet gjorde mig stressad förut :)
Hur skulle jag göra? Stora saker, häftiga saker, ett annat jobb kanske borde jag testa, kanske en annan man??
Jag blir ofta förbannad på min man, sur, irriterad, han är dum i huvudet. Men jag vaknar ibland och ser på honom när han sover, hör honom andas och ... känner mig så himla lycklig och uppfylld av glädje att jag har honom. Tills han vaknar och börjar prata ;) Jag känner att jag vill njuta av varje sekund med honom, vi vet inte hur lång tid har vi med varandra. Jag ska inte tjata nu om fina blommor och dofter och utsikter som jag märker idag och jag kunde inte märka när jag drack eller kanske när jag inte förstod mig själv.
Efter att jag har slutat dricka upptäcktes det ganska allvarlig sjukdom hos mig (ingenting att göra med alkohol).
Jag var tvungen att ändra livsstilen och har verkligen mindre att njuta av ( tex diabetes gör att jag inte får äta socker). MEN jag har blivit lyckligare, det är så himla svårt att förklara varför. Kanske för att jag inte har tid och kraft att drömma om bättre jobb, man, barn...
Det är himla konstigt, miljön och min situation förändrades till det sämre, men jag utvecklas, förstår mig själv bättre och landar lite mer i det vad jag har.
Jag älskar resor, jag älskar central amerika, min dröm är att resa till flera länder där. Jag var i två. Andra resan kunde jag inte njuta av för att jag hade sånt vinsug. Och nu ska jag opereras om ett par månader och det är inte säkert att jag klarar av att resa dit flera gånger.
Vad gör man då? Jag kan drömma fortfarande, men jag har ingen garanti att jag kan uppfylla min dröm. Kanske. Fast det är inte jag som bestämmer. Jag kan inte bestämma om allt i mitt liv. Jag måste/vill acceptera villkor och förutsättningar som jag får.
Och så klart vill du leva Sommar12. Det bästa är nog framför dig :)
skrev Rausch i alkoholfria drycker?
skrev Rausch i alkoholfria drycker?
Det är som tidigare påpekats väldigt individuellt. Jag själv har inga som helst problem att dricka alkoholfri öl. Det triggar ingenting. För andra blir det inte alls bra. Du ville ha tips på alternativa drycker. Jag tycker att högklassiga teer funkar bra till mat. Främst gröna och oolong som fått svalna eller till och med kylskåpskalla. Jag kör helt osötat, vilket gör att man känner smakerna bäst! Äppelmust är också ett alternativ.
skrev Tigerlilja i Tänkte gå vidare
skrev Tigerlilja i Tänkte gå vidare
Du inger hopp om att jag också vill lyckas... är på dag 2.
Kram
skrev Ullabulla i Reflektioner
skrev Ullabulla i Reflektioner
Är enda vägen tror jag.
Både till andra men också till sig själv.
Det är min devis i alla fall.
skrev anonyMu i Den nyktra vägen
skrev anonyMu i Den nyktra vägen
Hej på dig vännen,
Tack för din omtanke i min tråd. Jag mår mycket bättre igen. Mer Glada Fisken än Suris liksom :-)
Bamsekramen
skrev anonyMu i Tänkte gå vidare
skrev anonyMu i Tänkte gå vidare
Hej min kära vän,
hur mår du? Går det bra för dig?
Puss & kram
skrev heueh i Reflektioner
skrev heueh i Reflektioner
är ett värdeladdat ord, ofta på minussidan av skalan. Ändå ser jag det ofta användas här inne, med all rätt. När man försöker komma till rätta med sitt missbruk har man inte mycket val; man måste vara egoistisk. Det tar ofta lång tid att dricka sig fram till ett beroende; det tar nästan lika lång tid att få det under kontroll. För mig tog det en avsevärd tid att inse att jag måste hålla mig nykter för min egen skull, och med den insikten kom också den något skrämmande tanken att jag måste göra det själv. Visst, jag tog hjälp av behandlingshem, terapeuter och ibland mediciner, men den där varaktiga, trygga nykterheten som jag så intensivt önskar uppnå; den kan bara jag själv åstadkomma. Häri ligger det en slags egoism, men en positiv sådan; uppnår jag en stabil nykterhet så mår jag bra och då mår ju också mina närmaste bra, även om det innebär att jag blir världsfrånvänd och svåråtkomlig under en tid.
Som med så mycket annat i livet finns det också en annan sida av myntet. I mina tidigaste försök att bli nykter insåg jag inte att det finns en annan sorts egoism också, en som inte hjälper vare sig mig själv eller min omgivning. Den där sorten som gör att jag väntar mig att alla omkring mig ska förstå min situation, släppa allt dom har för händer och komma till min undsättning. Den där sorten som placerar mig i universums centrum, där bara jag och mina behov existerar, där alla andra blir en grå massa av statister som jag förväntar mig kunna plocka fram när jag behöver dom. Jag är inte stolt över det, men sådan har jag varit.
Skiljelinjen mellan konstruktiv egoism och destruktiv egoism är hårfin och kan vara svår att urskilja när man mår som allra sämst. Jag har många gånger förväntat mig förståelse, eller åtminstone ett intresse när jag har berättat om mina problem, men det är inte alltid jag har fått det. En del människor ser min sjukdom som en karaktärsbrist, andra reagerar med förakt, åter andra blir moderliga och förmanar mig som vore jag en treåring. Jag har sent omsider lärt mig att folk är som dom är; lika lite som dom kan hindra mig från att dricka om jag har skygglapparna på, lika lite kan jag ändra på deras sätt att se på den här sjukdomen, om dom inte själva vill. Så jag plockar fram egoisten i mig, fokuserar på mig själv och låter folk vara som dom är.
Jag önskar bara att det fanns ett annat uttryck i stället för egoistisk, ett mer positivt sådant, men alla jag hittar i min bok med synonymer är precis lika negativt laddade.
Ha en bra dag alla!
skrev skogsfrun i Steget vidare
skrev skogsfrun i Steget vidare
Är en konst, och jag kan tala om för dig att det inte ingår en droppe A i det. Alla dagar med A försvinner bara i en grå gröt. Nä, livets gåta är (enl. mig) att hitta det jag innerst inne drömmer om att göra och verkligen göra/leva det. Och det kan vara många olika saker och önskningarna kan ändras efterhand också. Många drömmar är så inkapslade att de är svåra att få fram. Ett enkelt sätt är att fundera på vad man ville göra/uppleva som barn. Många gånger har man de drömmarna kvar i någon form. (T ex Djungelboken fick mig till Indien). Andra sätt kan vara brainstorming eller associationslekar. Sen är det bara att sätta upp mål, ev spara och genomföra det. Gör det du längtar efter nu och skit i att bli smal/få nytt jobb osv först. Det är bara ursäkter. Det finns massa runda människor med tråkiga jobb som lever sina liv fullt ut.
Ps! Det här är inget svar på ditt inlägg men det är en personlig association till frågan hur du vill njuta av ditt liv? Jag är övertygad om att njutning är något lustfyllt som man kan göra oavsett vikt/jobb men att om man tillåter sig att göra det så kan det förändra både vikt/jobbsituation till det bättre utan att man behöver anstränga sig. (Tristess, krav mm dödar lusten och kreativiteten och gör livet tråkigt, och då lockar A som tröst/bedövning).
Lycka till med nykterheten och fortsätt skriv här :)
skrev skogsfrun i Nykterist och alkoholist i en kropp
skrev skogsfrun i Nykterist och alkoholist i en kropp
Fantastiskt bra jobbat!! Jag tänkte på det där med rastlösheten, den är nog till för att man ska röra på sig men är lätt att missta för något annat, typ att man behöver "lugna sig". Men det bästa lugnande medicinen är faktiskt motion. Så viktigt anses det numera att det skrivs ut på recept. Så bra att du håller igång, fortsätt med det och fortsätt vara en inspiration :).
skrev skogsfrun i Slutade den 22/7 - min första forumtråd
skrev skogsfrun i Slutade den 22/7 - min första forumtråd
Det var trevligt. Jag drack vatten. De andra tre drack 2-3 öl, sammanlagt! Typ de delade på ett par mellan/starköl. Ja där ser man vad lite folk dricker även en grillkväll. Jag kände öldoften men blev inte direkt sugen. Hade det varit vin kanske det varit svårare men jag hade ju redan bestämt att köra så jag tyckte det kändes helt ok. (Sen får jag ju påminna mig om hur jag mår av vin också... bläää). På det hela taget är jag nöjd med kvällen. :)
Ha det så fint alla!
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
Oj den där pussande emojin skulle inte vara där. Lite malplacerad....
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
Såg en bild. En målad/tecknad bild. Ni kanske också har sett den.
Den föreställer en person som dricker ur en flaska. I flaskan ligger ett flöte med en fiskekrok i. Kroken är på väg mot personens mun. Ja vi kan ju alla gissa vad flaskan innehåller. Ruskigt värre.
Ett tag tyckte jag att jag såg alkoholromantiken överallt men det har plötsligt ändrats. Jag tycker jag ser motsatsen hela tiden. Men det handlar väl om fokus. Nu tycker jag visserligen att ett foto på ett vinglas är läskigt nog ? Allt fungerar avskräckande på mig ?
Godnatt! ?
skrev Vapenlös i Nytt nyktert liv
skrev Vapenlös i Nytt nyktert liv
Haha, mitt semester-jag hade glömt att jag hade skrivit att jag ville gå i terapi. Men det är ju en himla bra idé. Korrtid tror jag, med någon man har en bra personkemi med.
Jag är just nu i ett varmt land och har inte druckit alls. Som det ska vara. De runt omkring stöttar till 100, känns så skönt! Du verkar också superstark, kämpa på där ute!
Kram
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
Tack Sannah, vad snällt av dig!!
Detta blir inlägg 173 i min tråd. Passande nog är detta också dag 173 utan A!! Det måste väl vara ett gott tecken ?
Nu är det mörkt ute. Jag är sugen på en promenad men får ta det imorgon istället. Jag är lite rastlös. Tror det är dags för mig att ta tag i lite träning nu efter en skön och lat sommar. Känner att kroppen behöver det nu. Behöver ta ut mig lite fysiskt.
Ha en god natt alla! ❤
skrev Ullabulla i Reflektioner
skrev Ullabulla i Reflektioner
Mina hunduppfostrargener skriker på att ge dig lite tips..
Att du går bakom din hund ger honom stor pondus och rätten att styra upp var ni ska gå.
Här har du enkla övningar du kan testa om du vill.
Ta en stol.
Koppla din hund.
Sätt er i skuggan och ha med dig en bok eller nått.
Hunden lär ju rätt snabbt bli uttråkad.
Låt han bli det och när han helt och fullt accepterat tråkighet och slappnar av så avbryter du övningen.
Inget beröm,det ska vara självklart att du bestämmer när stunden är klar.
En annan är att du går promenad,med koppel i din egen trädgård.
Hunden ska gå bakom dig hela tiden.
Han kommer att på olika sätt smita förbi dig eftersom han kanske uttnämnt sig själv till ledare?
Använd en yvig kvist som inte skadar för att mota honom tillbaka till bakom dig
Den lilla promenaden behöver inte alls gå fort.
Det viktiga är att han erkänner dig rätten till var du/ni sätter nästa steg.
Samma där,använd inte rösten för att banna eller berömma.
Var alldeles tyst i hela övningen.
Sen väntar jag med spänning att du återkommer hit med ett:
Heureka ullabulla,det funkade!
skrev Morgondag i Min resa
skrev Morgondag i Min resa
.... sägs behövas för att pränta in en ny vana/beteende. Du har gett dig själv en bra start i din resa på väg mot något nytt, fritt och utvecklande. Enjoy the joyride:-)!
skrev Sommar12 i Steget vidare
skrev Sommar12 i Steget vidare
.... är ingen bra idé. När jag nu summerar semestern och mitt försök att provdricka så kommer jag helt klart fram till att det inte var värt det. Fick allt det där jag drömde och längtade till och vad gav det mig? Egentligen ingenting. Man kan ju tro att de bästa stunderna jag minns skulle va dom med A, men det är det inte och sanning och säga så försvinner liksom det vanliga normala i vinracet. Det blir sådan fokusering på när, hur och var jag ska dricka att allt annat emellan försvinner. Märker att mina två tonårskillar inte känner igen sin mamma i detta. Så tillbaks på den väg jag försökt vandra de senaste åren, förhoppningsvis lite klokare och många erfarenheter rikare. Jobbet jag sökte gick till en annan så det är tillbaks till samma jobb om två veckor. Hmm, när jag funderar på vad jag egentligen behöver så är det att någon gång bara kunna vara i det livet jag har och inte alltid vara på väg någonstans. Typ, om jag bara gick ner i vikt, om jag bara fick ett nytt jobb, om jag bara kunde dricka igen.....
skrev Gunda i Åtta år sen jag slutade dricka alkohol
skrev Gunda i Åtta år sen jag slutade dricka alkohol
för många äldre att vi dricker mer än förut.
Jag blev pensionär förra året och mitt drickande har eskalerat.
Jag skyller inte allt på pensionen, men på min magsäcksoperation det mesta i alla fall.
Jag har nyttjat alkohol i hela mitt vuxna liv, men jag har kunnat behärska det och druckt
med måtta.
Men för 3 år sedan eskalerade det kraftigt, det var efter gbp.
Nu är jag här och kämpar för att bli a-fri.
Vi kämpar tillsammans, det känns skönt.
Nu nykter i 5 veckor förutom en dag, du är också lika långt som jag.
Kram på dig!
skrev Adde i Tredje gången gillt
skrev Adde i Tredje gången gillt
med fullständigt ! Vi blir kvar, mentalt, i tiden före missbruket och det på gott och ont. Mest märks det på drogfria narkomaner, de är stillastående i tonåren :-) Jag kan tycka att det finns vissa fördelar med "barnasinnet" då vi fortfarande var nyfikna och tyckte livet var spännande att upptäcka och för egen del så har jag nog utnyttjat det för att göra ovuxna grejer på gamla dar :-))
Jag föredrar att umgås med yngre då jag har svårt för det snack som blir hos äldre där sjukdomar och defekter ska diskuteras och där ett nytt, fräscht, synsätt med nya ide'er lyser med sin frånvaro. Tids nog blir väl även jag sittandes i en stol medan dödsklockan tickar men till dess så gör jag vad jag kan för att ha roligt för min alldeles egna skull !
skrev santorini i Mitt nya år
skrev santorini i Mitt nya år
Javisst kan vi göra skillnad. Att vara ett exempel på att det går att bli nykter och att det finns en underbar frihet bortom missbruket kan vara viktigt. Att visa att det går att leva alldeles utmärkt utan alkohol.
Sinnesro är ett väldigt bra ord som jag inte tänkt på men så är det. Långa perioder är jag inte alls in på forum, sen får jag lust att titta in igen. Forum hjälpte mej väldig mycket då jag slutade dricka. Det viktigaste var att upptäcka att vi är många som kämpar. Jag är inte så udda som jag trodde. Det andra viktiga var att öppet och ärligt för första gången erkänna och berätta hur illa det verkligen var. Det har jag inte gjort i mitt "vanliga" liv och det tänker jag inte göra heller. Men det var viktigt att verkligen berätta. Erkänna och se sanningen.
Vi ses nog i vimlet igen nån gång, ta väl hand om dej!
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
Jag håller så fullständigt med dig! Frustration är en välbekant känsla också för mig. Jag skrev inget denna gång om barnens situation i familjer med missbruk men det upprör mig alltid.
Jag väljer att tro att vi långvariga har något att tillföra och bidra med trots att det blir "fel" ibland. Hoppas att du stannar kvar, både du och jag vet att dina inlägg har varit till hjälp och nytta många gånger. Ibland förr och ibland senare. Men, jag noterar att du skriver "för din egen skull" och ditt välbefinnande - eller sinnesro om jag tar mig friheten att använda det ordet - är givetvis det viktigaste.
Allt gott också till dig santorini!
skrev Sannah i Nykterist och alkoholist i en kropp
skrev Sannah i Nykterist och alkoholist i en kropp
Och inspirerande! Tack för det!
Ja, guldkant vill vi ha!! Skönt att tänka aldrig bakfull mer också!! Samt 10 år som nyktra! Häftigt!
Kram till dig Lim?
skrev santorini i Mitt nya år
skrev santorini i Mitt nya år
Uppgiven är det ord som kommer för mej. Maktlös, för all del. För man kan inte hjälpa nån som inte själv bestämt sej för att sluta dricka. Man kan heller inte förhindra återfall hos den som, kanske ännu omedvetet, bestämt sej för att börja dricka igen. Uppgiven blir man därför att man vet att det inte kommer att fungera. Har man druckit sej till ett beroende så kan man inte ändra det längre.
Vi som har lång erfarenhet, både personlig och från detta forum, vet också att så länge man skyller på yttre omständigheter, på andra eller tycker synd om sej själv så funkar det inte. Man kan inte heller sluta missbruka för andras skull. Det måste vara ens eget beslut, för ens egen skull. Det hjälper inte vad andra säger om man själv inte är redo.
Frustrerad är ett annat ord för vad jag känner. Så för min egen skull så är det bäst att jag inte medverkar här. Jag behöver det inte för min egen nykterhet och att kunna hjälpa nån annan, tja, det är diskutabelt. Jag har så svårt att se det uppenbara utan att reagera. Plus att det är tråkigt att se hur stark missbrukets makt är över förnuftet.
Allt gott till dej mulletant!
Alltid skönt o klara såna milstolpar. Det stärker en. Bra insikt oxå att alla faktiskt inte har alkohol i fokus utan det finns folk som kan och klarar av att dricka "normalt". Samma sak med min fru. Hon dricker 2-3 öl och är helt nöjd med detta