Senaste kommentarerna i forumet

Hej, jag är ny här men jag har läst hela din tråd. Du har haft en oerhört tuff tid tycker jag. Stort grattis till nya jobbet. Skönt att lämna det gamla bakom sig. Du skriver inte så mycket om intressen och vänner men jag kände att du kanske skulle behöva en fristad? Utveckla din hobby med bilar t ex tillsammans med andra? Det var bara en tanke. Sköt om dig!

Det viktigaste du kan göra är nog att prata med honom tills han själv vet vad han ska göra. Du ska inte göra mer än så, lyssna och bollplanka, men inte komma med några färdiga lösningar.

Det var en fin prövning... Sänder er mina tankar och välgångsönskningar! Fint att han vågade och ville berätta!!!

Du förstår säkerligen nu vad Santorini menar?! Santorini, stötarna du sätter in är som vanligt så bra, ärliga och väl menade! Hur skulle det kunna vara för hårt och tufft? Precis så känner jag med idag, inte alls synd om mig, enkla val egentligen, och bara så djävla skönt att slippa. Tillbaka på den svenska semesterorten. Pust, att folk bara orkar kan jag tänka ibland...
Ta vara på er, och ta vara på er!
//PP

Du har gjort en otrolig resa inombords Lim ????? Du får helt enkelt säga till din man att om han vill följa med på din resa får han sluta dricka helt NU, annars är det adjö.

ända tills jag förstod att sambon(litet tag till) inte hade tänkt på nykterheten som jag. Jag sa till honom olika saker om beroendet så fort tillfälle gavs. Han lyssnade, jag trodde att han begrundade infon..Det känns nu som om han struntat i allt. Han vill in i ruset. Förmodligen svårt att känna känslor utan? Jag är trött på att vara terapeut åt min man, som han inte bett om..Jag vill lära mig mer om den friska personen man är utan alkohol. Jag vill leva livet nykter..Jag vill köpa annat för mina pengar än alkohol. Jag vill vara frisk länge. Vi får se hur du väljer när det gäller mannen, Lim. Du kan ju börja med att tala om för honom att du inte vill mörka om hans a-intag längre? Livet är inte lätt, men vi vuxna kan välja. Det kan inte barnen...Stor kram till fina dig...

Har jag fått en 1.5 timme lång delning av den unge mannen.
Det vi trodde var cannabis ibland är i själva verket dagligt bruk av cannabis sen 16 års ålder.

Nu har han gått över på morfin amfetamin och tabletter.
Han vill förändra sitt liv och nu sitter jag här med hans sanning i mitt knä.

Jag ska låta det sjunka in och sen se vad jag ska göra,eller framför allt inte göra.

Jag var rädd att jag var för hård. Du ska veta att jag mycket väl förstår dej och vill dej väl. Jag vet också att man inte blir hjälpt av medlidande eller ens sympati. Det här är svåra saker. Jag önskar att du ska bli tillfreds med att vara nykter. Inse att det är helt ok. Att du kan sluta sträva efter att lära dej hantera det. Det är så mycket enklare att ge upp alkoholen helt. Man slipper planera och fundera och framför allt slipper man misslyckas. För det blir aldrig som man tänkt med drickandet. Inte är det så svårt att säga det heller om nån undrar. Vi behöver inte skämmas för att vi är nyktra, tvärtom väcker det väl en viss beundran. Den som är spydisk har själv problem som den inte vill kännas vid. Inte många bryr sej.
Det som jag upptäckt då jag rest och varit nykter är att väldigt få är berusade. Jag är inte ute så sent och inte på klubbar och sånt. Men då jag drack så drack jag redan under dan, till lunchen, och så fortsatte det. Det är hemskt att tänka på nu hur mycket av tidigare resor som försvann i ett rus. Så mycket mer jag får ut nu.
Jag hoppas du kan göra dej fri så livet slutar vara en kamp.

Tack för ditt stöd och tack för att du satte fingret på mina problem, det du skriver får mig att se klarare på min situation.

Jag känner igen detta så! Ditt sista inlägg kunde varit jag själv som skrev!
Kram❤️

Känner jag mig oerhört strak och svag på samma gång :)
Jag känner mig svag för att jag mår inte 100% bra, problemem kommer och går och det vanliga livet tar på krafterna.
Stark för att jag kunde sitta vid borde med de som drack vin, jag kunde även servera vin många gånger, jag had 1000 möjligheter att dricka när ingen såg och jag gjorde det inte.
Jag bestämmer. Jag klarar av det. Jag är äntligen mig själv.

Trodde nog det. Fast som jag lärt genom åren så ligger där ett uns av sanning?.

Tack snälla miss lyckad, ditt svar värmer ❤

Och tack Sisyfos för svar ❤ Jag har nog i ganska många år sett på hans drickande med avsmak. Och jag har själv slutat dricka många långa perioder med hopp om att han ska göra samma. Men han har alltid brutit sina löften och plötsligt dykt upp full mitt i natten. Jag kan inte lita på honom när det gäller det här.

Idag känner jag mig trots allt okej. Har inte sett min man än för han sover och jag tänker inte väcka honom. Han kan få sova bort sin lediga dag.

Jag läser tidningar på nätet. Diverse alkoholrelaterade brott dyker upp. Folk är tagna för rattfylla, bråk på krog, ung tjej LOBad efter att ha kastat flaska i huvudet på en annan tjej... etc. Och så mannen som ligger bakis och stinker. Idag är jag så jäkla glad att jag slipper det där. Jag mår prima. Men jag känner medlidande för alla de jag läser om i nyheterna. Hoppas de blir fria en dag.

Men senare ikväll ska jag prata med min man. Få honom att inse att trots att han lovat mig och sig själv nykterhet så har han de sista tre veckorna druckit tre gånger och varje gång mycket. Inte en öl eller två utan jag är säker på att hela han kommer se hemsk ut idag. Jag vill inte ens se honom.

Vad olika vi beter oss i drickandet. När jag drack gick jag upp tidigt ändå jämt för att kompensera. Städa, hitta på nån aktivitet för dagen, handla etc. Mina barn drabbades inte av en bakfylla. Jag drabbades själv bara. Men min man kan sova bort en hel dag. Har inga skuldkänslor gentemot oss. Han kan ångra att han dricker men inte på samma sätt som jag alltid gjort.

Nu menar jag inte att låta som att mitt drickande var okej eller bättre. Det var illa nog. Men jag gjorde det inte på bekostnad av mina barns rätt till min tid. Jag gjorde allt jag skulle men med en dålig självkänsla och hälsa samtidigt. Jag mådde uselt.

Nu gör jag varken mer eller mindre men allt jag gör görs med en god självkänsla i grunden. Jag oroar mig inte lika mkt och jag går inte runt och hatar mig själv och tycker att allt jag gör är sämre än vad alla andra gör.

Jag glömmer aldrig när jag målade om sovrummet. Barnen fick hjälpa till när de ville. De tyckte det var kul. Men jag kände mig så dålig samtidigt för jag tänkte att de hade en skitmamma som försökte måla över sin dåliga personlighet. Hade jag målat sovrummet idag hade jag haft en helt annan känsla i mig. Det här exemplet säger ju inte så mkt för er kanske men vid just det tillfället minns jag så tydligt hur min självkänsla var i botten. Jag hatade mig själv. Jag drack inte när jag målade men jag hade druckit nån dag innan. Men ville sluta.

Sådana tillfällen är bra att tänka på när jag får för mig att en flaska vin till projekten vore trevligt.

Alkohol äter upp en inifrån och det blir värre och värre. I slutet räckte en folköl för mig för att jag skulle avsky varje millimeter av mig själv. Jag drack mig sällan särskilt berusad ens. Men det räckte med så lite.

Å om bara fler kunde värdesätta sig själv högre och ge sig själv tid att läka. Varför ska min man och andra ge upp så lätt? Han mådde toppen utan alkohol men trots det så gör han såhär igen. Varför? Han var ju fri. Ska han sluta nu kommer han nog inte klara det förrän han når botten igen. Självplågeri är vad det är.

Och förresten ska jag bli snål nu också. Han ska inte påverka min ekonomi för att han väljer att slösa pengar på gift.

Så, nu ska jag tänka positiva tankar. Ska ta med barnen ut på nåt roligare än att vänta på pappan att vakna.

Ha en fin dag alla kämpande ❤

så är ju sexualiteten ett laddat ämne, relationer komplicerade. Så... det finns en och annan man som hörs tänka – känna– som du gjorde, Pi. Inte lätt att veta om det är skämt eller inte.

Rosen.
Det bör ju vara lite skoj o skämt ibland här inne, som lite motvikt till allt tungt o allvarligt som avhandlas.

Märklig kommentar från en annars sansad och verserad herre!
Skämtar du?

Hej Annie54,
Grattis till 4 mån och till vändningen i ditt liv. Jag tror att det handlar om tid. Det tar olika lång tid för oss i tillfrisknandeprocessen. En del blir av med suget ganska så snabbt och andra kan känna sug från och till under en väldigt lång tid. Så fortsätt med det du gör och ta en dag i taget. Det går inte att påskynda ett tillfrisknande och stressa på våra hjärnor och kroppar. Den läker i den takt den klarar av.
Det handlar ju mycket om att förändra våra tankar, beteenden och attityder och det görs inte omgående. Med hjälp av de 12 stegen är detta möjligt men det är oxå något vi behöver arbeta med kontinuerligt. Så ta det lugnt och låt tiden ha sin gång.
Kram
Ellan

Dom hundar och katter jag känner som har blivit kastrerade blir mycket lugnare och mer tillgivna. Jag har två katter nu , men förr hade vi i många år hund. Det var alltid tikar som ju inte sticker
iväg på samma sätt. Hanhundar tror jag faktiskt mår bra av kastrering med tanke på hur vi människor väljer att ha dom som sällskapsdjur. Tror inte du behöver tänka dig in i situationen för egen del.

Idag är en fin dag, just nu i alla fall. Sålde ett skåp idag via en säljgrupp på FB. Vad tror ni hon som köpte det, hade för make?? Jo en pensionerad snickare. Och visst han kunde hjälpa mig att bygga bastu!! Suveränt..Sa att frugan också kunde följa med om hon vill och dricka kaffe hos mig. Ibland är Fru fortuna underbar.."Sambon" och jag kommer överens om möbeldelning osv. Vi ska inte känna oss förfördelade ej heller känna bitterhet när jag har flyttat. Det är min önskan..Lizzbet jag fotade "sambon" igår när han sov. Syns att han är full. Röstmemon verkar också bra.Har aldrig testat..Kram..

Det verkar som om AA inte räcker enbart? Samtidigt som återkommande sug inte är helt ovanligt, oavsett vad man gör. Fortsätt gärna och skriv här och berätta hur du tänker!

hej har varit nykter snart i 4månader blir det på Tisdag den 25/7-2017, men varför får jag ett sånt sug ibland jag går på mina AAmöten mån o Fred kvällar m19-20, o jag har gjrt dom 12 stegen med min sponsor,, o jag läser i den blåa boken Anonyma Alkoholister o varje kväll läser jag sinnesroböenen o trestegsbönen, men varför får jag ett sug efter alkohol ändå, snälla hjälp mig vad ska jag göra

mvh Annie54

Skönt att höra att det verkar ordna sig med hunden. Förstår grannens önskan att skrämmas inget vidare första intryck, men nu kan det bara bli bättre. Kanske borde du öppna skolan för berättarkvällar. Pratar du hälften så bra sim du skriver är det ju fantastiskt.

vi var ju faktiskt hos en av Sveriges ledande hundexperter i en hel vecka förra året. Jag skrev lite om det i min förra tråd, han jobbar efter samma principer som Cesar Milan. Det var en mycket positiv upplevelse, men han sade också att eftersom min hund är av en så kallad urhundsras, och just mitt exemplar är lite på den mer självständiga sidan av spektrumet, så kunde jag inte vänta mig ett enkelt liv som hundägare. När jag tog mitt återfall uppfattade hunden det som att jag var sjuk och att han behövde ta över ansvaret för vårt revir, vilket ju inte gick så bra.

Kastrering är ett alternativ som jag funderar på, det finns ju kemisk kastrering som bara varar i sex månader så att man kan testa och se hur det fungerar innan man gör det slutgiltiga ingreppet. Sedan är just detta med kastrering ett mycket känsligt kapitel för oss män, jämförbart med avlivning. Vi må vara hur tuffa och okänsliga som helst, när det gäller denna del av vår anatomi är vi ofta förvånansvärt empatiska. Så det blir inget lätt beslut.

Det undrar jag också då jag läser dina inlägg. Jag är ju också nykter sedan fem år. Skulle jag ta ett glas blev det säkert likadant, jag skulle vara förlorad.
Du är fortfarande fast i tanken att man måste kunna dricka som "alla andra" för ett bra liv. Men långt ifrån alla kan dricka på ett måttligt sätt och dom som gör det reflekterar nog inte ens. Vi som är missbrukspersonligheter har nån annan gen eller nåt tror jag. För oss Är aldrig ett glas eller en öl tillräckligt och med ökad mängd ökar problemen. Du känner ju själv att det aldrig är nog. Att smygdricka, slinka in på en bar och dra i sej ett glas i smyg, vad är poängen? Nog är det ju ett sorgligt liv. Jaja, jag vet att det inte är så lätt men om du slutar tycka synd om dej själv blir det lättare. Se krasst på det hela, kan verkligen ett nyktert liv vara sämre än det där smygandet? Man vänjer sej men kom över tanken på att du ska kunna dricka. Du är inte som andra, acceptera det! Vi som druckit oss till ett beroende får faktiskt skylla oss själva. Det är inte ens synd om oss. Det finns mycket värre saker än att välja bort alkoholen. Och när du accepterar det så kommer du så småningom att inse att det finns annat att göra. Att ingenting göra är bättre än att dricka sej berusad. Så länge du är fast i det där tänket blir du inte fri. Sök hjälp, terapi, vad som helst som får dej på andra tankar. Läs böcker om andra alkisar som blivit nyktra. Jag har inte namnen nu men det finns flera kvinnor som skrivit bra böcker.
Gör nåt för att komma ur den onda cirkeln av tankar. Jag känner med dej. Lycka till.

Så tråkig läsning, Lim! Tråkigt att mannen inte inser. Det blir kanske tydligare och på sätt och vis enklare att ifrågasätta nu när du har kommit så långt i nykterheten själv.
Och jag förstår din önskan om att "missionera" om alkoholens dåliga effekter. Nu har jag nästan alltid umgåtts med måttliga personer som inte dricker så mycket eller inte alls när barn är med, men när man ser de där beteendena om att a alltid ska finnas i skidbacken, på Grönan, på stranden, då vill man verkligen missionera. Det är ett helt sjukt beteende. Att klämma i sig en halvflaska vin är rätt mycket. Men vi har normaliserat det. Jag tänkte att det var "normalt" Helgdrickande innan jag fick problem med a. Men det är ju en ytterst kort tid som det varit normalt. Och när man ser dessa fylleresor till solen. Tragiskt är vad det är! Ja, jag vill eg också missionera men jag har inte slutat helt.
Ingen belöning! Inget vanedrickande, inget medicinerande. Det är väl så det ska vara.