Senaste kommentarerna i forumet

Så klokt av dig att se ditt återfall som en situation att dra lärdom ur! Du nämner flertalet saker som du redan nu vet:

* Du behöver förbereda dig på "argument" när autopiloten tar över (det finns två andra piloter).
* Du behöver stöd av andra (vilka/vem?)
* Du mår bra av att vara uppriktig i dina reflektioner (tack för att du är det här inne)
* Du behöver inte "hålla i" dig hela tiden men samla kraft till de situationer som kan trigga sug (vilka?)

Jag hoppas andras berättelser kan bli hjälpsamma för dig nu! Många har riktigt bra tips och säkerligen passar något dig.

Önskar dig en bra helg,

Li-Lo
Alkoholhjälpen

för de som är intresserade, och om vädret tillåter, så kan man ikväll se ett sällsynt fenomen på himlavalvet. En så kallad dubbelsol, det vill säga månen och solen står precis mitt emot varandra och ser i stort sett likadana ut, lika stora och samma färg. Går man ut en kvart innan solnedgången och har fri sikt mot horisonten i nordväst och sydöst så är det bara att titta och säga Åååh och Aaah...

Härligt! Kämpa där du behöver och koppla på alla dina försvar, mota Olle i grind så att säga!

Önskar dig och alla er användare en fin fredag!

Li-Lo
Alkoholhjälpen

har konsekvent jagat bort alla obehöriga, det vill säga alla andra djur från vår tomt. Så fort ett rådjur eller något annat oönskat har närmat sig vårt territorium har han varit framme och hållit det på respektfullt avstånd från vårt staket. Det är väl egentligen bara räven som fortfarande visar på en hisnande brist på respekt för min hunds revir. Följden har blivit att vi sällan ser några djur nuförtiden, de verkar ha modifierat sina vanor så att de undviker vår tomt. Och hunden går runt och undrar "var är alla?" Han förstår nog inte riktigt att när man har skrämt bort någon så kommer dom sällan tillbaka, hur kul det än kan vara att skälla på dom.

Story of my life, kan man nog säga. Jag har alltid varit en enstöring, jag tar aldrig initiativ till att träffa mina vänner, jag tackar ofta nej när jag får inbjudningar och jag håller mig lite på avstånd i sociala sammanhang, sådana som involverar många människor samtidigt i alla fall. Ansikte mot ansikte fungerar jag nog skapligt, folk verkar gilla att sitta och prata med mig på tu man hand, men på det stora hela har denna min egenhet resulterat i att jag inte har särskilt många vänner. Och ibland sitter jag där, precis som hunden gör nu, och undrar "var är alla?" Ändå trivs jag bra med mitt liv sådant det är, men vid de tillfällen då jag till exempel inte har varit inne på jobbet på ett tag och fått påfyllning i den sociala bägaren, kan det kännas lite ensamt. Tur att jag har hunden.

Ha en bra dag allihop!

jag ligger lite före er i resandet tror jag :-)) Men jag är av den bekväma sorten som vill ha hotellsäng och hotellfrukost !!
De sista 2 åren har jag kryssat av städer/regioner/länder jag alltid velat besöka och som stått länge på min bucket list :-))
Tips kan ges via min fb-sida. :-)

Jag har några saker kvar som är ett måste innan jag lägger mig ner och dör. Nu först har jag min konvalescens men jag ska återigen, tillsammans med 13 000 andra, besöka Dalhalla i början av juli och en lite längre resa, nåja, dryga veckan iaf... senare i höst.

Jag har slagits av att det är väldigt enkelt att resa nyktert, nästan inga frågor, inget jagande på taxfree, tidiga mornar är underbara !! Och på de resor jag varit på har inte alkoholen varit det primära utan upplevelserna. Och det är inte svårt rent ekonomiskt att räkna ut att resekostnaden till stora delar kvittar mot den tidigare spritkostnaden. Win-win så att säga...

Och detta resenjutande hade aldrig någonsin varit tänkbart om jag fortsatt kröka på heltid.

Tyskarna är ju ganska många, och de flesta på vår och höstkanten är väl husbilsägare? Som du och Gagarin snart ☺
hyr ut lägenheten till några av dessa under sommaren, köp en något billigare husbil, så ska du se att det kan bli åka av
10 år framöver! Vinter vid Medelhavet, sommar i Skandinavien, najs!
Visst, hör av er när ni kommer! Jag skulle nog kunna inhysa ett par fd. alkoholmarinerade forumvänner?
//PP

Tyskarna är ju ganska många, och de flesta på vår och höstkanten är väl husbilsägare? Som du och Gagarin snart ☺
hyr ut lägenheten till några av dessa under sommaren, köp en något billigare husbil, så ska du se att det kan bli åka av
10 år framöver! Vinter vid Medelhavet, sommar i Skandinavien, najs!
Visst, hör av er när ni kommer! Jag skulle nog kunna inhysa ett par fd. alkoholmarinerade forumvänner?
//PP

Jo jag mår bra. Har just passerat en stressig period på jobbet, som gick hyfsat bra. Om någon vecka startar semestern. Det ser jag fram emot.

Har läst och följt dig också. Bra att du återhämtat dig så bra efter sista holmgången med A. Nyttigt med dina cykelturer, och bra att du tar antabus. Då behövs inga funderingar åt fel håll. Bra att du får levern kollad också.

Såg i ett av dina inlägg, att ni ska skaffa husbil. Det är en jättebra idé. Det finns ju så många fina platser runt om i vårt land att se. Med husbil kan man stanna när man känner för det, och har inga tider att passa. En stor frihet.

Kram tillbaka till dig Konstnären.

En liten sommarhälsning till dig, du verkar ha det bra och det är fint det. Här är det bra allt känns nytt på något vis. Lite leverprover idag, hoppas den mår bra.
Kram till dig
Konstnären

Tack kära vännen för din omtanke. Nu kom jag hemflåsande efter att jag cyklat och tagit leverprov. Fick träffa min läkare och han är så himla go, hade jag varit 20 år yngre vet man aldrig. Hur som helst var han glad tror jag för min skull. Turisterna börjar komma till min stad nu, mest tyskar tror dom har både tidig och sen semester. Vi ska sälja sommarstugan i skärgården, och vet du vad vi ska köpa, jo en husbil att kuska omkring i. Men först ska mannen gå i pension han är ju yngre än mig. Kommit på att jag inte har sett mer än knappt hälften av mitt eget land, luffa runt lite. Lite dyra är dom men man har ju hela hemmet med sig, en ny från 800.000 till 1, 5 miljoner, men det blir nog rätt bra för sommarhuset. Hur har du det, pelle, jag tror jag hänger med muränan till dig så helar vi henne, hon kommer snart igen. Ska det bli sommar tror du. Just nu lätt att vara nykter, alltid kolla backspegeln du vet om tanken skulle komma. Kan vakna på natten o krama kudden o känna mig glad att jag är nykter.
Fin kväll till dig
Kram Konstnären

Blir glad när jag läser att allt går åt rätt håll :-)
Ja du vet, bara så!
//PP

Tror faktiskt du har en poäng i detta, med ett sista race som gör att du nu kan vandra på en tryggare väg.
Är så glad för din skull att det nu känns bra igen
Önskar dig en fin dag

Piggare
Mer energi
Sexliv bättre
Inget bråk hemma
Kan ta bilen närsom
Ingen huvudvärk
Tänka rationellt och klart

Finns ju inga direkta fördelar med att dricka.

Santorini: Alla mina värden var bra och/eller inom referens förutom cdt och b-peth. Mindre än en procent har naturligt högt CDT som ej härrör av alkoholintag. B-peth provet ljuger ej. De två proverna är enbart alkoholmarkörer, visar inget annat förutom att man har druckit eller dricker. Folat, kobolamin och zinkprover låg visserligen i det nedre spannet, men fortf inom ref. Läkaren tror att jag är alkoholist, det framgår klart och tydligt i min journal.

Fler positiva skillnader med avhållsamhet:

Plånboken krymper inte lika mycket eller lika snabbt.
Påsen från ICA väger inte lika mycket.
Påsen med pant under diskbänken växer inte i samma takt.

Studenten, det är bara jag. Zorro! Läser du detta så en stor kram!

Härligt vännen! Härligt, härligt, härligt - vilken fin inställning. Tänker att ditt "schema" för drickandet kan verka nog så avskräckande om suget sätter in...!

Tusen kramar

Tankarna på äcklig alkohol har jag också fått. Hur kan folk bara berusa sig? Har ju sambon här hemma som är småfull titt som tätt.. Ingen vacker syn. Tänker på hur jag själv såg ut. Rödsprängd i ansiktet, vaggande stapplande gång, ölmage. Dessa minnesluckor och mornar jag vaknade och inte visste om det varit bråk eller ej..Dåligt mående, skam och skuld... Vill aldrig mer ha det så.... Kram

till alla här inne. Har haft en bra helg där jag oxså analyserat mitt beteende innan jag tagit återfall. Kommit fram till att jag bara har bestämt mig för att nu vill jag dricka lite vin, naivt och dumt, lite vin, det finns inget som lite vin för mig. Det betyder en rejäl fylla för att glömma vad vet jag inte. Men i alla fall tror och hoppas jag att jag har lärt mig efter sista återfallet. Då såg mina dagar ut så här
Vaknade framåt ett-tiden på natten, upp och drack ett par glas vin, somnade fast ingen riktig sömn.
Vaknade framåt 5-tiden med ångest, upp tog 2 glas vin, blev trött la mig en timme.
Upp fortsatte dricka ut med hunden på minimala promenader.
Hem försökte äta lite, fortsatte dricka osv, osv. Ångest dygnet runt, mardrömmar, rastlös. skuld och skam kunde inte ta mig ut från h-vetet utan hjälp.
Vill jag ha det tillbaka, aldrig, aldrig, sugen får komma men tror jag vet hur jag agera nu, det släpper efter ett tag, inget att längta till.
Var på vårdcentralen i morse och svalde min antabus, och fick en komplimang av sköterskan, hon sa vad fräsch du ser, och du utstrålar energi.
Vad glad jag blev dagen känns nu lätt går på små moln, ingen ångest, hunden är glad och även mannen. Detta byter jag inte mot ett liv i underjorden, och gropen blev djupare och djupare efter varje återfall.
Vad som än händer idag ingen alkohol
Kramar Konstnären

är en bra kompis ibland. Jag har nu en vecka nykter äntligen, men utan kryckan antabus är det inte säkert att det varit så. Gillar att ta min tablett, då vet jag att det inte blir någon spontan vända till systemet eller krogen på minst en vecka, ca 10 dagar om man ska vara säker på att slippa reaktionerna på antabus. Har också en vän som varit nykter i 27 år år att vända mig till. Underbart som vanligt att vakna nykter varje dag. Rädslan är ju att de dumma tankarna kommer när man börjar må bättre och känna sig "normal" igen. Därför har jag skaffat en doseringsask och lagt ned mina tabletter för varje vecka, det räcker med två i veckan för att hålla upp en hög koncentration i blodet. Hur är det med dig Tjalle?

Ja, fyllan blir annorlunda med tiden, även vägen tillbaka blir det. Man (jag) känner att det under nykterheten byggts upp ett slags psykiska (och fysiska?) muskler som kan ta hand om den sortens kris som a innebär. Man blir inte längre lika lätt tagen på sängen och blir allt bättre på att ta hand om sig. Självkännedom, heter det visst bl.a. Roligt, minst sagt, att se hur det funkar för dig!

Så känns livet just nu.. Sambon dricker och försöker dölja det så det inte stör mig. Jag är glad att jag klarat mig i från skiten. Jag blir nästan äcklad.. Tänker på att jag själv suttit och druckit här hemma i flera år. Vilket slöseri med tid, pengar, mående. Framför allt tänker jag på barnens situation. Tänk att gå och lägga sig, inte veta vad som händer. Blir det musik, väsen, "gäster" gräl... Tänk om dom (föräldrarna) glömmer spisen på? Eller tänder levande ljus? Det kanske blir lugnt en natt, men helgnätter som spårar ur eller inte? Det är en osäkerhet som absolut inte är bra för barn och unga. Att ligga i sin säng och vara orolig när man ska sova för att orka gå till skolan. Att inte prata med någon om problemet. Allt ser ju bra ut utåt. Jobb, fina bilar, semesterresor, kalas, fina kläder, hus och trädgård. Men där bakom den idylliska fasaden finns oro, ångest, skam och skuld....Dåligt samvete för att föräldrarna mer och mer drar sig undan, aktiviteter som gör det svårt att underhålla sitt beroende. Hörde Märta Tikkanen på radion. Hon berättade om alkoholberoendet som hennes man hade. Hur det påverkade henne och barnen på ett fasansfullt sätt. Då kan jag bli riktigt förbannad. Att leva i destruktiva förhållanden för att bara tänka på sig själv. Hen är ju så underbar emellanåt... Barnen som tar stryk. För all framtid...Att vi människor inte kan bryta förhållanden snabbare. Det är svårt att se situationen klart när man är mitt i den..Vi måste tänka på vilken barndom vi vill ge våra barn...

som så heueh, att du hade en fylla kvar att klara av. Den sista.
Nu när den är avklarad så är du fri.

Hoppas att du får en bra dag heueh!

av mitt sista återfall. Det var första gången någonsin som det blev så kortvarigt, och jag tror det beror på att jag hade en såpass bra nykterhet när det kom. Även när jag var mitt inne i det ville jag bara ut, tillbaka till det goda livet. Det kändes lite som om jag var på vandring genom en vacker skog och kom fram till ett kärr, som jag bara var tvungen att ta mig igenom för att komma vidare; jag ville bara få det avklarat så fort som möjligt. Jag tror att kvalitén på min nykterhet innan hjälpte mig mycket där. Själva supandet var minst lika illa som det alltid har varit; likaså abstinensen, jag upplevde att bakfyllan varade längre och var nästan intensivare än någonsin förut. Men jag upplever också nu att det har gått mycket snabbare och lättare att ta mig tillbaka till en stabil nykterhet den här gången. Efter bara två veckor tycker jag nog att jag är tillbaka i ett tryggt liv igen, jag kan återigen njuta av allt det goda som ett nyktert liv har att erbjuda. Inget ont...

Ha en härlig dag!

Sommarkram tillbaka!

Jag kan också känna en viss tacksamhet till ett snabbt ras. Det gick fort utför och slutade med en rejäl förnedring av mig själv och mina nära. Men oj vad jag kan dra nytta av det idag. Inte något jag är stolt över men jag gör allt i min makt för att inte hamna där igen. Jag kan inte förändra det som har varit och jag kunde ganska så snabbt acceptera att jag är alkoholist. Jag är tacksam för insikten, tacksam för att slippa kampen och tacksam för att du påminner mig om allt positivt som denna resa bär med sig.
Kram
Ellan! ❤️