Senaste kommentarerna i forumet

Igår 20 mars lämnade jag mitt sista blodprov. Kändes så himla skönt. Nu kan jag gå vidare. 14 månader utan alkohol och det går bra än. Ni som dricker och läser detta. Sluta borsta för ni kommer må så himla mycket bättre.

Att gå på familjerådgivning kan kanske vara ett steg. Hans bitterhet beror troligtvis på att han inte litar på dig än och det kan ta tid. Du måste nog försöka att vinna hans tillit genom att inte dricka. Ni måste prata med varandra.

Mycket insiktsfullt skrivet, och så sorgligt. Det inlägget ska du skriva ut och läsa högt varje gång du blir sugen. Läs det för barnens pappa också. Kämpa på!

Att se skulden och ta ansvar. Du läker deras sår genom din nykterhet och din vilja att bära skulden och ansvaret. Det är aldrig för sent att få en bra barndom. De hade det förmodligen svårt men sår läker och du hjälper dem. Utifrån det du skriver tror jag du även kan vara ärlig och öppen för samtal med dina barn också. Det du gör är så värdefullt!

Och ångesten när man vet att man måste bryta för att inte allt ska gå åt helvete men inte förmår för man också vet hur jävla jobbig den första tiden är och hur uppgivenheten kan lamslå när man ser framför sig hur det upprepas om och om igen om man inte ger sig in i en kamp som vid tidpunkten känns oöverstiglig.
Kanske du kan ansöka om behandlingshem via socialtjänsten? Man måste ju inte uppfylla kriterierna för LVM om man ansöker frivillig vård via SoL (socialtjänstlagen)
Ring dit och fråga. Anonymt om du inte vill lämna ut dig själv innan du vet om det finns en chans att få det. Motivation brukar ses positivt.

Känner irritation när "folk" tror att inte våra närmaste mår dåligt av supandet. Jag har gått på promenad med en av döttrarna och som började störtgråta när vårt alkoholmissbruk kom på tal. Detta har hänt flera gånger innan vi slutade med a. Jag som mamma mådde fruktansvärt dåligt där och då, för jag visste att detta var mitt fel. En av barnen hade tidigare tvångshandlingar. Hon kontrollerade varje kväll att spisen var avstängd, att alla kontakter var utdragna osv. Var väl livrädd att något skulle hända som var utom hennes kontroll. Den äldsta dottern mådde dåligt på sitt håll periodvis och skyllde på oss föräldrar. Nu kan jag förstå allt detta. Allt handlade om att dom såg två älskade föräldrar gå ner sig mer och mer i missbruket (nu blir jag ledsen...) Spelade ingen roll om dom var hemma eller på annan ort. Dom kände på sig att småsyskon for illa och då även dom själva. "Inte så farligt" Nej, det kanske fungerade hyfsat oftast. Men vetskapen om att föräldrarna inte var vid sina sinnens fulla bruk, att det pågick fyllefester i deras hem. osv.osv. Vad som helst kunde hända. Slagsmål, brand, polis.. Igår drack sambon lättöl på ett kalas när bara sonen var med. Sonen smsade till mig.. Nu serverar dom pappa öl, har inte han slutat dricka? jag svarade: Jo, han har bara druckit någon lättöl vad jag vet. Var inte orolig min son... Detta enda glas öl (lättöl?, folköl?) Gjorde min son orolig, för att han har en konsekvensryggsäck med sig. Han har sett föräldrar som bråkar, som grälar, som däckar, som är dräggfulla. Han har somnat orolig och undrat om mamma och pappa sitter uppe och fyllnar till framför tv:n, datorn?En pappa som sluddrande ropat godnatt, en mamma som luktat fylla när hon kramat godnatt (mamman tagit tandkräm, eller vänt bort ansiktet .) Psykisk ohälsa ökar i vårt land. Kanhända mångas barndom där saker inte fick sägas, eller barnet skäms för det, är orsaken till mycket psykiskt dåligt mående? Att inte veta varför man känner oro, ångest, andra jobbiga känslor som personen förträngt för att det var familjehemligheter...

två dagar innan nyårsafton fick jag för mig att kunna ta ett par glas. Det tog inte många dagar innan det gamla onda kretsloppet snurrat igång igen och där är jag fortfarande fast. I dålig kondition, tjockare än någonsin, måste få ett stopp nu igen. Vet i alla fall att när jag lyckas sätta på korken igen, så går det aldrig att ta ett enda glas igen. Då hamnar jag här och det tar lång tid igen att göra ett nytt försök. Faan vad jobbigt med alkohol, skulle vilja bli tvångsinlagd på en tork:(

Grattis till tre nyktra veckor Pärlan.
Jag har varit nykter i över 40 dagar och börjar känna att livet är på väg tillbaka. Visst kan jag få impulsivt sug ibland, känna uppgivenhet. Livet som nykter är inte bara en dans på rosor, men det är det inte för dem som inte har våra problem heller. Även om vi tycks tro det ibland, att alla är så lyckade och har det så bra. Så är det sällan, alla har sina problem . Att döva det med a löser , som vi vet inget.
Skapar bara ångest, skam och självförakt.
Jag tror att när man kommer över sorgen efter sin följeslagare ,ambivalensen och rastlösheten lagt sig, kan hitta tillbaks till sitt " riktiga jag".
Jag känner mig starkare och tryggare för varje dag som går, men vet att jag ständigt måste påminna mig om varför jag inte ska dricka. Då blir det inte så svårt. Jag har aldrig gillat den jag blir som onykter. Blir aldrig dum eller agresivt , bara korkad och patetisk. Däremot har jag verkligen älskat känslan av att släppa kontroll och krav, få försvinna bort.
Nu lever jag, med allt vad det innebär:)
Kämpa på pärlan, du är inte ensam.

Grattis R bra jobbat ?

Klokt att börja med antabus tror jag. Då får din vilja hjälp på vägen. Automatiska tankar som poppar upp kan man lära sig bryta med medvetna tankar. Typ om man ofta tänker "jag kan inte", så kan man istället direkt tänka medvetet "jag ska prova och göra mitt allra bästa". Så när din hjärna börjar försöka övertala dig att "bara dricka lite" så kan du istället medvetet tänka... Ja, det bestämmer du. Kämpa på!

Har innehållit motion, arbete och har avlöpt förvånansvärt bra.!
En del känningar av abstinens- stickningar, tryck över bröstet osv dock snabbt övergående, även viss rastlöshet..
Positivt överraskad och hoppas att morgondagen går lika bra!

3 veckor nu utan alkohol. ☺ Har känt sug några gånger, inte på ett sådant sätt att jag velat åka och köpa men mer som en ambivalens över att behöva vara nykter för alltid. Märker att tankarna börjat vandra till andra lösningar, regler om att få dricka en gång i månaden..mitt gamla jag som vill försöka fuska mig till en kompromiss. Saknar min fulla personlighet. Men läste här för ett tag sedan att känslan att man inte känner sig lika glad och sprallig också är övergående.. Med det i minnet försöker jag mota undan de tankarna och förstå att det blir bättre sen. :)

Efter många om och men fick jag äntligen antabus idag så nu har jag börjat med det. Tänker att det nog kommer att hjälpa mycket att veta att det faktiskt vore farligt att dricka. Ingen risk för impulssug nu iaf och det känns bra!

Humöret har gått upp och ned dock..var tredje/fjärde dag blir jag extremt nedstämd, gråter och mår dåligt över saker i livet som är jobbiga just nu men nästa dag känner jag mig plötsligt vanlig igen.. Inte mycket att göra åt det än att bara ta det för vad det är. :)

Det finns ju massor av bra grejor på forumet. Har funderat på att skriva upp dom bästa och spara på något sätt... Tankar och funderingar som andra skriver om och som passar på mig också.

Fattar inte kommentaren ovan

ångrat

Antabus kan säkert vara en bra krycka ibland. Själv har jag inte provat ens... Men om du Thomas tror att du behöver den och vill ha det stödet just nu så är det nog bra. Du behöver antagligen frigöra en del tid och energi till annat än a just nu.

Ta det länge. Nu föregår jag händelser som kanske inte kommer att inträffa, men det är när motivationen är stark man behöver förebygga för svårare tider.
Man tror ofta att det är "över" alldeles för tidigt. Det är beroendehjärnan som gör ett sista desperat försök att komma till tals igen, med tankar som "nu behöver jag inte antabus längre, eller nu kan jag åka hem igen för nu känner jag mig stark, eller nu har det gått en tid nu är det nog ingen fara" om tankarna kommer om att skippa antabusen är det läge att bli misstänksam. Varför vill jag sluta med dem? Vad är det jag egentligen vill kunna göra om jag inte tar dem osv
Du är beslutsam och vill vidare. Du har gjort resan förr. Håll ut och ta all hjälp du kan få.
Kram

Ja det är skönt att jag kommit ur drickandet och kan börja blicka framåt. Gårdagen var rätt så bra. Lite svajigt på förmiddagen med under kvällen så började lugnet komma. Min hustru och dotter var på besök och var lite nervös innan men det blev ett väldigt bra möte. Vi tog en fika ihop och satt och snackade lite. Nu börjar livet. Jag skall ha ett möte med min mentor i morgon förmiddag tillsammans med min hustru. Och sedan så skall jag tillbaka till jobbet. Det skall bli så skönt. Vet att det kommer bli många jobbiga tillfällen nu med skilsmässan och jag har kommit tillfreds med det. Det är nog faktiskt bäst det som händer. Jag skall göra allt för att behålla huset. För här trivs jag så mycket. Vill inte lämna det. Och det finns bra möjligheter till det. Jag klarar av allt. Bara jag är nykter. Det är det som gäller. Så imorgon skall jag börja ta antabus. Skall ta det en tid så att min nykterhet stabiliserar lite och få lite distans till vad som hänt.

ibland kommer suget när jag läser i vissa trådar. Det var ett bra tips, "Är du dum på riktigt?" :-) hahaha, jag snor ditt tips, om det är okej?! Ha en underbar solig söndag!

Kände lite sug igår. Vet inte om det blev efter jag läst här på forumet? Har känt det tidigare att vissa trådar gör att suget kommer... Som tur är har jag numera konsekvens-tänkande. Jag säger till mig själv att "Är du dum på riktigt"? Hur fan kan du ens fundera? Dricka sig full, varför? Då försvinner sug-tankarna ganska snabbt. Jag tänker även på sambons fylle-jag som jag ibland hatade. Hade förmodligen avskytt mig själv också om jag sett mig själv ragla omkring, här hemma. Är förkyld idag och humöret inte på topp. Hade en fin dag igår med en väninna. Det är skönt att ha vänner som man känt länge. Vi har känt varann sen 10-års ålder. Känner till varandras uppväxt, förälskelser, syskon, ja det mesta. Med en sådan vän är det lätt att umgås. Man behöver inte förklara så noga, om saker och ting, för vi vet var vi har varandra...

Japp. Nödlösningar är bra om man tänker på alternativet. Sedan... får du se fram emot den tunga, läkande sömnen. Drömmarna?

Du skrev förut att du har svårt att sova flera timmar i sträck nattetid.
Det är guld att ha propavan vi dessa tillfällen. Dels för att man har en
helt annan förutsättning att ta sina problem om man får sova.

När mitt sug blev oerhört tungt för ett par veckor sedan tog
jag propavan så jag somnade istället. När jag vaknade så
var suget på A borta.

Bättre att sova än att dricka när det blir tungt :)

God och bra mat är också bra, gärna tillsammans med en vän. Det jobbar i en utan att man knappt tänker på det.

uppe i sadeln igen. Gott att höra :D

Du har så lång nykterhet bakom dig så
du vet hur exakt du ska göra. Vet vad du ska undvika.
Du kan detta egentligen. Och du vet.

Finns inga alternativ för oss som är över på andra
sidan av sjukdomen. Det finns bara Nej tack, jag dricker inte.
Vad som än händer är det "Nej tack jag dricker inte alkohol"

Sitt liten stund i solen om du hinner och reflektera.
Det är bra för själen nu efter den mörka tiden som varit.
Vi behöver ljuset.

Så glad att höra att du har klarat dessa jobbiga dagar.
Så himla glad för det!

Jag har sovit som en stock faktiskt. Tog lite tid innan jag somnade men när jag väl somnade så.
Skall över till min syster och käka lite lunch idag. Kanske pysslar jag lite här hemma idag också så här är fint när hustrun och dottern kommer hem imorgon.
Längtar efter det. Skall äta lite gott ikväll också. Ja jag fixar detta IM. Det skall jag. Det skall bli så skönt och få lite distans till detta och komma in i de vanliga rutinerna igen. Jag längtar. Vet att jag inte skall skynda fram något men jag längtar tills dess.