Senaste kommentarerna i forumet

Jag klarade inte av att trappa ner i söndags. Jag har druckit hela tiden. Öl, vin, vodka. Sover några timmar sedan på det igen.
Ja man glömmer väldigt fort.

på din dag Pi :-)))

Med tanke på din rädsla för abstinensen. För att få en bild av hur farlig den skulle kunna vara rent fysiskt kanske du kan beskriva lite mer.
I söndagens inlägg skrev du att du började trappa ner och att du druckit sedan i fredags. Vilka mängder pratar vi om här och har du klarat av att trappa ner eller fortsatte du dricka? Dricker du idag?
Att känna sig döende är inte samma sak som att faktiskt vara det. Fortsätta dricka för att slippa bakfylla är som att kissa i byxorna för att man fryser. Varmare en liten stund sedan ännu kallare, eller hur. Skjut inte upp det. Ju längre du väntar desto värre abstinens.
Vätskerssättning och B-vitamintabletter i massor kan hjälpa kroppen. Själens vånda är svårare och kanske nödvändig för tillfrisknande på lång sikt. Skriv ner dina upplevelser både för dig själv att gå tillbaka till om du någon gång börjar tvivla på din sjukdom och som en hjälp i stunden.
Kram

Kommer ta mig hem imorgon. Min hustru och barnen sover på annan plats tills jag mår bättre. Och det är nog bra så att inte barnen får se helvetet jag har att nyktra till. Bor alltså själv vilket inte känns tryggt. Skulle velat haft någon som kan vara hos mig tills den värst abstinensen går ur. Blir inte lätt detta. Men jag måste ta mig ur detta. Det går inte ha det så här längre. Min mentor som sitter på annan ort säger att han kan inte hjälpa mig just nu och rekommenderar psyk och avgiftning. Prövade det vid ett tillfälle 2006 men då fick jag göra ett utandningsprov och sedan i princip skrattade åt mig och fick åka hem direkt. Jag var inte tillräckligt onykter och illa däran. Känns inte som ett alternativ. Vad gör jag? Jag behöver hjälp Jag har druckit sedan fredags eftermiddag/kväll.

Nu vet jag inte om du menar att du får dålig respons på forumet, men du har bytt till ett ämne där aktiviteten är mindre. Jag läser sällan härinne. Kommenterar än mer sällan. Och det är "det vidare livet" - där man inte kämpar så mycket längre... eller det gör man nog säkert, men i te riktigt på samma sätt. Du kanske ska flytta tillbaka igen Hönapöna om du vill ha mer respons. Jag gillade ju dig och din tråd när du dök upp.

Och sen... döm dig inte för hårt nu. Din alkoholhjärna hade nog räknar ut detta (möjligheten att dricka) för länge sen. Låt det bli den engångsföreteelse det är och kör på igen direkt. Det blir lättare.

Det är bara att resa på sig och vara stolt och glad för tre vita veckor!

Fantastiskt!

Grattis till två månader. En dag i taget och ett steg i taget.
Kram!

Måste bara skriva lite idag 91dagar fan va gött! Och tränar minst 4dagar i veckan som börjar ge resultat bara man kunde ge fasen i godiset så hade det nog blivit bättre resultat eller gått fortare men man får tänka att man inte dricker A längre som är jävligt onyttigt! Det ska bli väldigt härligt för på lördag drar jag och sambon till Thailand i 14dagar åå ska bli så fantastiskt och utan A!! Härligt att få vakna upp på semestern utan Ågren och bakfylla!! Gå upp tidigt och bara njuta av havet stranden och härliga frukt drinkar!!
Men måste bara säga att den lilla alkohol jävlen pratade idag och frågade om det skulle vara ok att bara dricka lite på resan men vi lyckades prata bort den jävlen och sedan tog jag antabusen som jag även har packat ner i necessären, även den tyckte jävlen att jag skulle glömma i Sverige men den gick inte?!
Lycka till alla andra och stå imot A för det går om man vill och inser att det skapar bara problem för oss som inte kan hantera det!!

Jag tänker att det måste vara som med allt sug som beroendehjärnan skriker efter. Man får ett infall, bestämmer sig för att följa det, och gör det. Att i det läget distrahera sig, att ha klara strategier, måste vara det bästa. I ditt fall tycker jag att du skulle läst alla dina inlägg från början till slut innan du drack glaset med vin. Dina inlägg förmedlar oerhörd glädje och stolthet för varje nykter dag. Upp på hästryggen igen!

Fortsätter min monolog... Drack idag iaf!
Peppen här inne är inte så stor som jag vill när jag mår som sämst. Jag vet att jag är dålig på att ropa efter hjälp när jag behöver det. Men för mig är det här som allt i det vanliga livet. Vissa hörs och syns mycket på ett positivt sätt och får andras sympatier. Vissa är lugna och vänliga och får också en massa vänner. I vanliga fall är jag som den första kategorien jag beskrev men nu bär jag är nykter är jag mer eftertänksam eller kanske mer av en gråmus...

Tack för peppen. Men tyvärr försent...

Så tråkigt att höra om din hemresa. Men nu är det nya tag igen. Jag kan hålla med om att frun borde ha sagt ifrån tidigare. Nu blev det jättedumt för alla parter. Hoppas din hemkomst blir bra och att det går spikrakt härifrån trots allt tråkigt som händer.

Fast det är måndag... och en vecka till ska du väl ha först... och exakt VAD vill du ha? Ett kvällsrus? Hur mycket hade du tänkt dig? Och du vet väl att om du dricker så blir du fullare än när du slutade och risken är mycket stor att du mår riktigt pyton i morgon. Så fråga dig själv om du verkligen vill köra hela scenariet från inköp till bakfyllan och ångesten...,
Vet så väl hur tankarna går... men försök hitta på nåt annat ikväll istället.

Grattis Görgen. :)

3 vita veckor idag men nu kommer första prövning känner jag. Har sen lunchtid varit mycket sugen på att dricka vin idag. Är dessutom själv i kväll...

Låter liknande som min sjukdomsprocess det senaste 1½ året. Jag har öppnat upp för återkomsten nu. Har varit i kontakt med min mentor. Haft ett långt samtal. Kapitulationen kommer inom kort. Har du drabbats av något som kallas torrfylla nån gång? Jag kan bara se att det var det som hände mig i torsdags natt. Vaknade efter 2 timmar och trodde jag var full. Var tvungen att gå upp för att konstatera att så var inte fallet. Det var där min återfallsprocess började. Planerna gick igång direkt. Gick och la mig och sov några timmar till och vakande upp med samma känsla. Planerna smiddes vidare. Och några timmar senare när jag satt på tåget så var återfallet ett faktum. I kombination att jag inte var välkommen hem just då.

2 år helt nykter juni 2013-2015. Sedan tunga progressiva återfall i perioder from juni 2015-oktober 2016. Nu har jag snart 1/2 år utan återfall ?? Jag är periodiskt beroende. (Periodare) ?

Tillbringade morgonen med att läsa din tråd. Wow! Såg att du skrivit flera inlägg på sista tiden utan respons. Jag har läst dem och tycker att det är mycket viktigt och tänkvärt, men den har det liksom inte blivit av att skriva.

Hoppas att det ordnar sig med jobbet för dig. Att du får som du vill ha det och behöver. Annars tror jag att det är bra och nyttigt med förändringar. Bra och nyttigt tror jag också att det är att reflektera här i forumet trots att det går bra. Reflektera kring hur det såg ut, valen och dess konsekvenser och det är verkligen inte roligt alla gånger, men när man som du och sambon din har lämnat så är det nog himla nyttigt.

Min sambo växte upp med en missbrukande pappa och bestämde sig för att hans (våra) barn aldrig skulle vara med om det han upplevt. Han har därför alltid varit mycket, mycket måttlig när barnen varit med (och även annars). Så även jag som istället smygdruckit när de sov. Funderar på hur det sett ut om jag valt att leva med någon annan. Om det varit ok att bli full... för i min värld så har det inte riktigt varit det. Så det har varit tvunget att det skulle ske i smyg. Hade jag sagt ifrån eller hade jag velat bli berusad? Det är frågor som nig aldrig får nåt svar. Känner att jag idag skulle välja barnen i första hand, men det valet är så mycket lättare när man har lite distans till alkoholen.

Och igen Miss Lyckad, tack för en fantastisk tråd där vi fått vara med från absoluta första början!

Kommer ihåg första fyllan, 12 år. Någon kompis som kommit över jättestark sjukhussprit. Jag drack några klunkar, blev jättefull. Raglade omkring. Spydde flera gånger. Efter det dröjde det ett tag, innan nästa fylla. Åren gick, jag jobbade på färjor. Drack inte speciellt ofta med tanke på tillgång. Hade mängder med alkohol i hytten. Fick familj. Fester ibland på helgerna... I 40-årsåldern började alkoholen betyda mer. Efter sista barnet så drack jag var och varannan helg. Jobbade även helg, dom helgerna var jag nykter. Köpte husvagn och hade den uppställd. Där och då eskalerade supandet, sakta men säkert. Där gick jag över gränsen att dricka 2 dagar i rad. Efter det blev det flera kvällar i rad. Fy vad mycket pengar och tid jag lagt på skiten. Åkt på "shoppingresor " till Danmark och Tyskland. Enbart för att köpa en massa alkohol. Förmodligen finns det överkonsumtion och missbruk hos de flesta som handlar så. Den som dricker måttligt borde nog kunna handla sin alkohol på bolaget. Jag handlade alkohol för flera tusen varje gång. Usch vad tragiskt. Kan tänka mig vad barnen tänkte när vi lastade in all alkohol i vårt hem... Pratade med ett vuxet syskonbarn vars mamma också är storkonsument. Han tyckte jag och sambon är väldigt starka som lyckats sluta helt. Känner att vi måste vara förebilder för våra men även närståendes barn. Vi har alla alkoholgener att tampas med. Det går att vända missbruket till ett sunt liv. Bra för vår yngre generationen att ha med sig i livet...

MM. Hur lång nykterhet har du?

Precis, och detta forum kan man använda som ett akut AA möte i mobilen.
Simply wonderful! Finns så mycket medmänsklighet härinne.

Så skriv så fort du känner att du inte orkar hantera din sits så hjälps vi åt!
Så gott vi kan.........

Ha en underbar MåndagMorgon!
:D

Grattis!
Låter toppen!

Snart 7. Nykter! Känner mig TOPPEN! Då jävla skönt att veta att jag kan ha kul på fester utan vin-fokus! K Ä M P A!

Det värmer att det finns så mycket medmänsklighet här.
Jag var på ett AA-möte i Ludvika och där var det en som sa att om alla hade gått på AA-möte så hade det inte funnits några krig.
Och jag är beredd på att skriva under på det.