Senaste kommentarerna i forumet

Du ger mig styrka och hopp i mitt beroende och det var härlig läsning du delade med oss. Tack för att du gör det.
Läste åter igen dina svar till mig och jag måste hålla dem i minnet då jag har en sån här dag som jag har i dag.
Nykter men med sug och förstår inte varför ångesten har kastat sig över mig.
Tack för att du finns här för din och för våran skull.

Det är sant. Han säger ofta att i december nästa år kan jag börja dricka igen osv.
Jag viftar bort det då jag inser att han har lång väg kvar.
Däremot kan jag inte vifta bort att han vill kasta bort mig istället för att se mig som något positivt och som ett stöd. Det är kanske jobbigt att hålla igång en relation under behandlingen, vad vet jag då jag är helt utanför allt.?

Han går behandlingen för han måste och inte fö han vill om man tolkar det du skriver lite hårt. Det är vanligt att man skuldbelägger sin partner för att egentligen inte skylla på sig själv. Din pojkvän har inte kommit till insikt om sitt beroende.

till Det vidare livet!
Ha en härlig dag! / mt

Ens sanna jag - Exakt det uttrycket använde jag många gånger och konsekvent tiden före jag lämnade min man. Jag sa att jag inte vill leva med den han blir när han dricker, jag vill leva med den som jag uppfattar att är den sanna X. Förändringen, under de år drickandet eskalerade, skedde så långsamt så att jag inte riktigt märkte. En del drag förstärktes också. Han var aldrig fysiskt våldsam mot mig men psykiskt våld förekom definitivt och viss mån ömsesidigt. Även ett par tillfällen med materiellt våld om än ringa.
Jag fick mycket insikter om detta, om förändringar i hjärnan och hur långsamt de läks, när jag läste... och läste.... och läste för att förstå. Jag har också många gånger beskrivit här hur fantastiskt det var när jag började känna igen det sanna i honom efter att han valde nykterheten. Efter att han sedan började i AA och jobbade med stegen har han ytterligare förändrats, dvs den resan är också ömsesidig eftersom jag satt mig in i stegarbetet och jobbat på samma sätt. Till saken hör kanske att vi båda hade mycket insikter i mellanmänskliga relationer även innan både alkoholism och nykterhet men de kunskaperna var inte tillräckliga även om de har varit, och är, bra.
Summa summarum, mina erfarenheter om ens sanna jag: en ska inte underskatta hur alkoholen förändrar en människa men förändringen på djupet kom i och med stegarbetet. Missbruk är ofta den enkla vägen att fly från olika känslor och utmaningar, även det sätt en firar, och för att välja andra vägar till tröst eller belöning måste en vara, vilja bli, herre över sina impulser - och vägen dit är ett annat arbete än att avstå alkoholen.
Idag lever vi två helt nyktert, vi njuter av vår samvaro och livet och hanterar konflikter på ett långt bättre sätt än innan både missbruk och nykterhet. Förstås har det betydelse, tror jag, vilka människor båda var innan och vilken vilja det finns att satsa på ett fortsatt gemensamt liv.
Lycka till med livsvalen och minns att det är mycket viktigt - det viktigaste - att vara sann mot sig själv / mt

- har du låtit undersöka saken?

Tack Sisyfos för ditt svar. Och du har förstås helt rätt. Man får värdesätta det lilla för förmodligen är de sakerna de mest betydelsefulla i slutändan. Även under en utlandsresa är det ju tiden med sina kära som är det viktigaste med det hela. Och det kan vi ju åstadkomma här i närmiljön också.

Men mkt är väl en flykt? Alkohol är en flykt och den har jag inte längre (tack och lov). En resa är ju också en flykt (inte bara givetvis för en resa är ju underbar oavsett). Så jag kanske snarare ska se denna sommar som en övning i att försöka vara i nuet och inte fly. Anamma dagen som den kommer. Och när jag känner att jag börjar jämföra mig med andra så ska jag komma ihåg att denna sommar har sin mening och en del i det kan stärka mig i min nykterhet.

I helgen hade en av mina grannar lite fest och hon bjöd in mig men jag sa nej tack för jag var upptagen med något. Senare satt jag och min man ute och han drack en alkoholfri öl och jag drack Pepsi. Grannarna blev fulla och gick sedan iväg. Jag tyckte faktiskt synd om dem... De hade kul med det var fake. Alla var inne i sin egen fulla hjärna och de lyssnade inte på varandra när de pratade. Jag kände mig så lugn inombords. Och barnen lekte med sina kompisar bredvid oss utomhus.

Jag är helt säker på att jag kommer vilja dricka ibland i sommar. Och det kommer att vara när jag vill fly. När jag blir trött på alla grannar (vi är en stor gård med hus med många barn och vuxna som är upp i varandra mycket på gott och ont. Oftast gott men under ledigheten kan man bli lite trött av det tillslut). Men då ska jag försöka hitta andra sätt att hantera känslorna på. Jag känner bara jag tänker på det att det kan bli en utmaning. Men inte en utmaning jag inte ska klara.

Idag blev det mycket pladder från mig känner jag men jag vill ha mina röriga tankar på print så att jag kan läsa senare och påminnas om hur jag tänkte och vad jag har lovat mig själv.

Vi har ett liv att leva och det ska inte levas i en dimma av flykt.

Bra kämpat, in på den vita, raka vägen, upp på hästen, i sadeln som det heter, etc, etc. Du passar alltså in bra på den här sidan. Meen,... måste livet vara en sån kamp hela tiden? Vita-knogars-kamp? Kan man inte bara chilla; vara? Är det möjligt? Nu när vi kommit upp lite i åren borde det kanske vara möjligt, om sjukdomarna bara håller sig borta.
Rabarbern kan du förresten skicka till mig. Finns knappast bättre grönsak / frukt. Jag brukar blanda den i hjortronsylten, tillföra den spänst och syra, lindra hjortronens unkenhet och drygar dessutom ut. (Jag åker snart till hjortronland...)

Det känns fint att höra. Vi hjälper varandra mot ett bättre och friskare liv. Läser nu en av AA,s böcker. Intressant att läsa som nykter. Jag har läst den när jag fortfarande drack. Finns en hel del bra saker i den. Har lite funderingar om att uppsöka AA-gruppen som finns närmast här. 3 mil att åka. Vi får se... Funderar på gruppen för att träffa liksinnade. Kram..

bra att vi får veta när du har det bra också!

Hej
Nytt jobb på g och nu vill dom ha utdrag ur registret ..
Åkte dit 2015 för grov rattfylla efter separation tänkte jag försvinna
Kan dom säga ifrån när dom ser detta?
Orolig ..
Vill även ta om körkortet men hur ?

att du med din långa nykterhet och alla läsvärda inlägg, betytt mycket för många här på forumet. Däribland mig.

det är första och troligen sista gången jag påbörjat min nykterhet. Har såklart tidigare tagit uppehåll men aldrig sagt att jag ska sluta helt. Jag tror också att min sambos sug påverkar mig. Konstigt vore det annars. När jag får problem i livet tar jag reda på all fakta som jag hittar, pratar med personer som haft samma bekymmer. Det är därför så bra med dig Pi och andra med längre erfarenhet av a-problem. Man behöver ju inte göra alla misstag själv utan ta lärdom av andras...Jag har snart 1.5 års nykterhet. Sugen är inte helt borta men har aldrig tänkt tanken på att dricka. Det känns riktigt bra att höra att sugen faktiskt kan försvinna helt... Kram

känner mig lättad. Har saknat dina ord!
Fin fin Söndag till dig och alla andra såklart

<3

Jag trodde det skulle dröja mer än ett år, men redan efter 9-10 månader slutade sugen.

Är det första gången du har en längre nykterhet miss lyckad? Anledningen till frågan är det som bl.a. jag och PP dryftade lite kort i går. Detta att när man har en längre nykterhet så bleknar minnena av det hemska kring alkoholen. Då kan tankar och funderingar kring alkohol, ge en slags sug. Då gäller det att vara vaksam och hålla rätt på tankebanorna.
Sen är det säkert så också för din del, att dina sug (eller luriga tankar på A) orsakas av din partners alkoholproblem.

När jag läser dina inlägg och texter, så får jag uppfattningen att det inte är någon fara för din del. Du verkar ha vettiga tankar och ett sunt förnuft som gör att du kan ha rätt distans till hela A-problematiken. Håller du liv i de rätta tankebanorna så fortsätter de att vara ditt skydd.
Hittills har du gjort rätt för att bevara din nykterhet. Du har skaffat dig en nyttig erfarenhet. Som du kan ha fortsatt hjälp av.

Önskar dig en fin söndag, och kram tillbaka

lita på sambons nykterhet..Sambon blev stött igår när jag frågade honom om han verkligen inte drack något..Förstår om han blir stött och förnärmad, men han har druckit så många gånger tidigare under åren. Jag vill gärna lukta på hans andedräkt mm. Känner nu att jag måste börja lita på honom för annars blir det ohållbart.. Jag ser på Facebook att han gratulerar kompisar när dom fyller år med ölsejdlar.. Han kör med "vita knogar"-metoden, tror inte att han förstår vad det finns för alternativ..Själv flikar jag in så ofta jag kan om alkohollberoendets följder mm. Jag vill ju inte framstå som besserwisser så försöker balansera "infon" något. Han vill inte lova något som han inte kan hålla förstår jag. Tillit till livet, och vårt liv ihop får bli mina ledord idag. Ska det bli på annat sätt, så visar det sig....

Vill fråga dig Pi som har lång erfarenhet av nykterhet.. Hur ser suget ut för dig? Känns det mer i vissa situationer? Kan det komma plötsligt efter många år? osv. Jag kan känna vanmakt av att det aldrig går över.. Av att både sambon och jag kämpar.. Tror för egen del att mitt beroende är mer hanterbart men dras in i sambons sug? Vad har du har du för tankar kring detta? Kram

Ha en fin söndag AlkoDHyperD!

Ja, uppehållet har definitivt en sund orsak. Alkohol upptar inte mina tankar på samma sätt som för några veckor sedan och jag har inte känt något behov av att skriva här. Livet har innehållit så mycket annat. Känslor bubblar åt alla håll, både svåra och fina känslor i en enda röra. Jag kan ha dem alla, behöver inte fly in i dimman!
Men jag känner mig lite självisk i att inte gå in och stötta i andra trådar.
Våren lockar till utomhusaktiviteter. Simning i sjön, långa cykelturer, löpning i skogen. Hjärnan är upptagen med att spekulera om framtiden, oro och förhoppningar om vart annat.
Skrivandet pågår alltid, jag är en skrivare, dock inte a-relaterat.
Ha det fint!

Hej
För det första är du inte unik. Vi är flera, exempelvis här på forumet, som har det som du. Jag är en av dem.
För det andra är detta nog en allvarlig , kanske allvarligast, form av alkoholism. Det är som en allergi.
vänligen
Ikaros

och ditt uppehåll med skrivandet har en sund orsak.

Du skrev i något inlägg att ditt skrivande går i perioder.

Sköt om dig!

hälsningen i min tråd.

Jo, jag har allt observerat att några av "di gamle" här på forumet slutat skriva, och några bara skriver sporadiskt. Men det är väl en naturlig utveckling. Man håller oftast inte på med samma hobby, är på samma arbetsplats, har samma vänner eller partner hela livet heller. Man kan dock hoppas att de som slutar skriva har nått en stabil nykterhet, och fortsätter leva ett liv i frihet.

3.5 år som du levt nykter nu. Ja det är bra. Och som du skriver så får man då börja se upp lite, när minnena av alkoholens baksidor börjar blekna. Men du har ju provat att börja med alkohol en gång efter en längre tids uppehåll, och gjort erfarenheten att den negativa utvecklingen fortsätter. Så den erfarenheten, andra människors berättelser, plus ditt sunda förnuft bör göra att du har en trygg och stabil framtid.

Du var den första att välkomna mig här på forumet för snart ett år sedan, när jag skakig av abstinenskramper skrev mina första rader här. Det kommer jag aldrig att glömma!

Hoppas du får en lång, varm och solig sommar PP. Sköt om dig.

Själv inte inne så ofta och läser, och skrivandet blir det inte mycket med. Instämmer med Mulletant att dina inlägg är värdefulla. Har nu snart 3,5 år, men minns att din berättelse om återfall efter mycket lång tid gjorde stort intryck på mig. Nu har det gått så lång tid då minnet av eländet har nästan bleknat. Det är i sig en risk, så då gör det gott att dra sig till minnes. Önskar dig en fortsatt givande tillvaro i nykterhet.
//PP

Jag startade dagen, med en för mig, ovanligt lång sovmorgon. Sedan en liten promenad i soluppgången.

I går efter en lång och alldeles för intensiv arbetsdag, gick jag till ett café och fikade. Det blev nybryggt kaffe och en jordgubbstårtbit.

Så de positiva sommarsakerna bollar jag tillbaka, soluppgångspromenad och jordgubbstårtbit.

Vet du vad som triggar din huvudvärk? Stress, trötthet, eller kommer den oavsett tillstånd?

Ha en fin dag Vilja!

Jo, jag kommer att hänga kvar. Sedan går det lite i vågor hur ofta man läser/skriver här inne, beroende på tid och ork.