Senaste kommentarerna i forumet

Hej Thomas67
Sänder Dig mitt stöd i ett klokt beslut.
vänligen
Ikaros

Tackar för omtanken. Jag blev stressad av allt runtomkring och så då abstinensen. Kände att jag måste komma iväg nånstans där jag kan landa.
Min hustru kör mig nu till ett behandlingshem så jag kan få vara där och landa i allt nån vecka. Det känns skönt och den värsta stressen la sig ganska omgående. Kommer inte kunna kommunicera mer ikväll men jag kommer tillbaka med ett bättre mående om ett tag.
Stort tack för all omtanke och råd här. Jag uppskattar det oerhört mycket och ta hand om varandra och avstå alkoholen.
Kramar från Thomas

Håller med. Du måste söka vård.

Hej Thomas67
Känner med dig.
OM det inte börjar ge sig tycker jag du bör söka vård. Ett eventuellt delirium kan vara livshotande.
Vänligen
Ikaros

58.5 timmar och nu möter jag den värsta ångesten. Idag har ångesten slagit till med full kraft. Jag vill bara känna lugn och ro. Kände det igår kväll. Men idag är allt panik. Jag har skakningar och kan inte koppla av en minut. Försöker göra saker men mår konstant dåligt och känner mig stressad över allt.

att läsa om din framgång! Jag vill också, med början idag!!!

Åh vad härligt att läsa din lista. Jag blir peppad till tusen. Har själv samma problem som du haft och även liknande arbetsförhållande. Har bestämt mig att börja med Antabus för att slippa detta helvete. Måndag morgon ringer jag direkt.

Sänder dig ett heja rop, kämpa på! Det är nu när det är som värst som din vilja testas hårdast! Du kommer ta dig igenom också denna dag och timmar läggs till timmar mot ett nyktert liv! Önskar dig en fin söndag, ta en promenad tycker jag och få lite frisk luft för att skingra tankarna!

Åh vad fint att läsa! Det låter underbart, jag ska kämpa hårt för att komma dit jag med.

Lider med dig. Vill bara titta in och säga att det värsta har snart lagt sig vad det gäller den fysiska abstinensen. Det är ett förbannat gift som måste ut helt enkelt!
Allt blir så mycket lättare att ta itu med utan alkoholen som slår blå dunster i ögonen på oss. Den gör livet overkligt och ovärdigt.

Mycket snö det kom i natt ?

God morgon! 55 timmar har nu gått sen jag drack det sista. När jag vaknade idag så var det som jag låg i en pöl. Så mycket hade jag svettats.
Skakningarna har tilltagit och ångesten slår till med full kraft. Mår väldigt dåligt och är både ledsen och sorgsen. Alkoholen har gjort mig och min familj så illa.
Jag är så ledsen.

46 timmar avklarade och lite lugn i kroppen.
Jag och min hustru har tittat på I am not your guru med Tony Robbins. Vi har sett den tidigare men ikväll såg vi den igen. Den är så underbart bra den filmen och Tony Robbins är en människa som jag verkligen ser upp till. Jag har gjort en del program från honom för några år sen och då vi även haft coach som vi har haft kontakt med samtidigt under programmet. Vi har även haft kontakt med denna coach efteråt då vi har blivit vänner för livet. Och som en ren slump så skickade hon ett mess tidigare idag att hon hade möjlighet att ringa ikväll om vi ville. Där ser man vad attraktionslagen funkar. Ett fantastiskt samtal med mycket glädje och tårar vad det. Ångesten har lagt sig lite och än en gång ställer jag mig frågan varför jag utsätter mig för att dricka. När jag slutat dricka tidigare så har det varit fokus på hur illa det har varit för att skrämma bort från att dricka mer. Kanske borde jag fokusera på istället att glädjas över att slutat dricka så blir det drivkraften i framtiden mot att hålla ett nyktert liv. Att du mådde dåligt för en lång tid sen det sätter spår såklart men samtidigt så glöms det bort. Fokusera på allt det bra med att sluta dricka. Tror det blir grundstenen i min nykterhet.
Vad skönt det var att skriva nu. Kram till er alla och hoppas ni har en bra lördag.

Det har nu gått 77dag nyckter helt fantastiskt skönt!
Och träningen fortsätter?
Var bara tvungen att skriva lite idag och tala om för alla som håller på att sluta och säga att livet blir mycket bättre!!
Bara kämpa på

Vilken styrka att göra det valet :)
Något säger mig att din syster kanske inte mår så bra, men hon äger ju själv ansvaret för sin hälsa.
Låter som en härlig gårdagskväll!

Allt är bra och jag mår bättre än nånsin, men jag avstod faktiskt från en middag med släkten som jag var bjuden till igår. Ett släktkalas på restaurang. Jag har verkligen våndats i flera veckor över denna middag. Varför? Ja, inte för att det skulle finnas alkohol där. Det fixar jag. Problemet för mig är att ett par av mina familjemedlemmar var närvarande och hjälpte mig vid min sista fylleeskapad som skedde i somras. En av dessa, min syster, är den som bjudit in till middagen. Vi träffas inte så ofta, och har egentligen inte jättemycket kontakt överhuvudtaget. Hon är verkligen världens snällaste syster, men redan INNAN incidenten i somras och långt innan jag fick problem med alkohol har jag känt mig i underläge gentemot henne. (Något jag försöker bearbeta och förstå.) Efter händelsen i somras, då hon fick hjälpa mig när jag var längst ner på botten och hon blev varse mitt komplicerade förhållande till alkohol, så orkar jag inte med hennes kletiga empati. Elakt kanske, hon vill ju väl, men jag vill verkligen inte bli behandlad som ett litet barn (jag är dessutom storasyster!), jag hatar hennes beskäftiga medlidande/förståelse. I andra sammanhang betraktas jag som högst kompetent och mina åsikter värderas högt. Jag har en hög chefsbefattning och är framgångsrik i mitt yrke. Men tillsammans med min syster så känner jag mig alltid underlägsen. Alltid. Jag kunde helt enkelt inte få mig till att gå på den här familjemiddagen, tvingas känna hennes medlidsamhet blandad med vaksamhet. Och är det något jag försöker främja i mitt numera vita liv så är det att bara göra saker som jag själv vill och som jag känner att jag mår bra av. Och igår mådde jag definitivt bättre av att vara hemma och ta det lugnt tillsammans med hund och son istället.

Inser att jag inte längre har några ångestrelaterade tankar kring alkohol. Inget "längtande" och inget att jag missar något om jag inte dricker. Var ut och åt för någon dag sedan på resturang. Fick in en öl till maten och drack la häften, kände att alkoholen påverkade huvudet väldigt fort. Tyckte inte om det. Tyckte Inte om det alls faktiskt. Har inga nämnvärda tankar kring cigaretterna heller.
Så jag lever vidare, utan gifter i min kropp :)

Fick mig en uppenbarelse i morse; vilket var att min identitet på mitt jobb är nu en frisk ickerökande, nyexad, gift kvinna med en hund, och som tränar regelbundet. Jag utstrålar trygghet och glädje.
Den identiteten är något jag kommer hålla hårt vid. Den identiteten är tamefan jag.
Vilket är helt sjukt om man bara tänker tillbaka på vart jag började för några år sedan. Ingenting är omöjligt, hur kylsigt det än låter så är det sant.

Du är huvudpersonen i ditt liv, och jag i mitt. Jag tar ansvar nu, jag är ingen vante som slängs med. Handlingar har alltid konsekvenser och du bestämmer dina handlingar, så enkelt är det (fasten det kan vara skitsvårt, jag vet. Men du och jag är inget offer för livet).

Puss på er!!❤️

38:nde timman avklarad. Jag börjar känna små friskhetstecken även om det är långt kvar. Ångesten pendlar en hel del och som tur är har jag kunnat ringa och prata med en massa. Vår lille son är hos mormor några dagar nu och både jag och min hustru har försökt ringa och prata med han under dagen.
Han ville inte prata med nån av oss för att vi är dumma mot varandra. Det skall man inte vara. Lille stackaren. Så klokt tänkt.
Det är nu skulden och skammen sätter in och jag ångrar djupt vad som gjorts för att det skulle bli såhär. Men jag måste inte sitta och älta en massa som jag ändå inte kan ändra på. Jag kan bara bli en bättre version av vad jag var för 38 timmar sen.
Och det tänker jag bli.

Ja för att det viktigaste är att få delge hur man mår. Vi är ju experter på att hålla saker inom oss och tro att allt löser sig.

Bra du känner du gör små framsteg, varje litet steg och timme i rätt riktning är en framgång! Fortsätt skriva av dig här på forumet, för mig är detta forum också en viktig livlina i det som pågår i mitt liv just nu och jag tror inte jag skulle hitta samma förståelse och stöd bland andra omkring mig som har svårt att förstå problemet.

Nu har jag iaf passerat 36 timmar av mitt tillfrisknande. Imorse vad det en väldigt känslosam och svajig morgon med mycket känslor och tårar.
Så mycket ångest. Jag har fantastiska medmänniskor runt omkring mig och min blivande mentor var hos mig en stund idag med. Så från alla känslomässigt negativa tankar så byttes de nu mot en gnutta hopp och tilltro till mig själv.
Och tack för att jag får finnas här och skriva. Det är en viktig del i mitt tillfrisknande.

Mmmm?!

Kladda på bara :-) Det är det som förgyller.

att jag är inne och kladdar i din tråd! Jag följer dig, lider med dig och... men jag får småvarma känslor när MM säger att hon gillar mig också! Det är som i mellanstadiet när man frågat om chans, du vet.

Ja och jag är oerhört tacksam för detta forum att få dela med sig när det känns som jobbigast.
Jag träffade min nya mentor igår i 3 timmar och idag så påbörjar jag ett program. Så tacksam att jag kan komma igång med detta omgående.
Skall träffa min mentor snart så skall vi påbörja planen.
Hade det bara varit alkoholen som är det jobbiga i detta läge så hade det varit lättare att uthärda. Klart allt dyker upp nu med skilsmässa och allt praktiskt.
Det är så sorgligt. Men jag försöker bara fokusera på mig och min nykterhet just nu så gott det går så kommer allt bli bra i framtiden. Det måste det bli.