Senaste kommentarerna i forumet

Ett glas alkohol lindrar ingen smärta för mig.

Men det är bra att du är här nu och skriver. Det finns många på forumet dom fått klarhet och stöd av andra. Välkommen hit! :)

Mår bara bra. Nykter. Dricker endast vatten och kaffe. Det är väldigt enkelt, när jag får frågan: Vad vill du dricka? Igår bakade jag bullar med mitt barnbarn. Min dotter kommer ihåg, att mina bullar var goda, som jag bakade, när hon var barn. Det kommer fram mer och mer ljus, från mina barns barndom. Det är min belöning, för att leva nykter.

Jag trivs jätte bra med min utbildning. Den har fått mig att växa så mycket som människa och visar svart på vitt vad man kan klara av om man bara vågar prova, utan att vara SÄKER på att man ska lyckas. Kanske är det en del av de självförtroende som gjorde att jag trodde att jag kunde hantera alkoholen nu. Jag drack för mycket i min tidiga ungdom och gjorde mycket dumt så jag slutade, i samband med att jag fick barn. Det gick ju ganska lätt då. Sen när jag började plugga och läka såren från barndomen kände jag att jag hade kontroll och de där vinglasen på kvällarna kom smygande. Tillslut blev jag full mest varje helg och slutade. Igen. Då kom folkölen, 3,5:or är ju inga problem. Och några starköl till helgen. Och de där vuxna vinglasen när man gör något som är lite tråkigt, som att städa och diska. Tillslut blev de för mycket, igen fast på ett annat sätt den här gången. Kanske sitter de i generna då jag har en alkoholiserad förälder.

De flesta av mina sår är läkta. Jag har förlåtit. Vi har kontakt idag, jag och den person som valde bort mig då. Det är inget vi samtalat om då denna person har så många andra problem med jag har förlåtit i mitt inre. Jag har en annan förståelse för vad som hände nu när jag är lite äldre, nu när jag förstår alkoholens inverkan.

Det låter ganska hard core det du! Trivs du?
Såg att du var inne på sista året, grattis! Vad coolt ?

Ja misslyckas man inte ibland, hur ska man då lyckas?
Tänker lite med mångas återfall (och mina egna) att de kanske är nödvändiga ibland. Inte för att legitimera ett drickande utan för att man lär sig av sina misstag. Vad ens trigger var då när det hände. Tar med sig upplevelsen och jobbar vidare, inte gräva ner sig och älta och sparka på sig själv. Att misslyckas är bra tror jag, fasten det gör ont ibland.

Du skriver att du blev bortvald, är det något du fortfarande är rädd för?
Jag förstår att de satte djupa sår. Jag har liknande erfarenheter från mitt liv, men har du fått ett avslut och förlåtit det? (Ja jag tjötar om förlåtelse, men förlåtelse är läkande...du behöver inte svara på frågan, men reflektera lite över det iaf :))

Ja visst är det vuxet att ta ett glas vin till maten, eller? Kan det vara en typ av hjärntvätt att det ska vara vuxet med vin?
Är det inte mer vuxet att kunna välja själv vad man vill? Vad är vuxet egentligen? Blir vi någonsin vuxna? ??
Och du, skriv på ba! Ös ut allt, det behöver inte ens ha en poäng vad man skriver. Men precis som förlåtande tror jag att skriva ut sina tankar är läkande.

Jag pluggar till civilingenjör. 5 långa år. Det har varit tufft för mig, jag fick all tänkbar hjälp med både matte och svenska när jag var liten. Under gymnasiet gick de skitdåligt. Hade så mycket problem som låg i barndomen och under tonåren "upptäckte" jag att det gjorde mindre ont att ge upp istället för att misslyckas, typ. Tyvärr ger det inte ett fullgott liv att ge upp gång på gång. Ibland måste man våga kasta sig ut och verkligen ge allt man har. Att misslyckas är inte så farligt. De människor som står mig nära och bryr sig kommer inte välja bort mig bara för att jag misslyckas (speciellt då jag inte riktigt släpper in någon förutom min man). Det har varit en stor rädsla, att bli bortvald då det hände i barndomen. När jag kommit till insikt med det och börjar reparera mig själv tyckte jag att jag var hel igen och att jag absolut inte hade problem med alkoholen. Det är ju vuxet och sofistikerat att njuta av ett glas vin till maten eller när man städar ... mm ... Nåväl. Jag är här nu, jag också ;) Tack för att jag får skriva. Det lättar.

Ja varför inte?
Kladdkaka är skitgott ju ?
Jag ska oxå äta gott ihelgen med hotellfrukost å grejer ?

Och du, dag går redan bra. Se på dig själv, där sitter du och lever och är nykter. Vad pluggar du förresten? :)

Tack, dag tre kommer gå. Den har börjat, den kommer fortsätta och den kommer avslutas när jag lägger mig utan en droppe alkohol i kroppen. Imorgon ska jag försöka plugga igen. Jag tror veckan kommer gå bra men sen på fredag, då kommer nog den första riktigt stora prövningen komma. Vanans makt är stor. Kanske får det bli kladdkaka och grädde för att "fira" helgen.

Vaniljsmak, dag 3 kommer gå skitbra. Och vet du vad? Jag tror att det är bra att ta en lite break från allt och bara gråter och vilar och äter och vilar och förlåter dig själv. Har du laddat ner någon mindfullness app i telefonen? Om inte så är det ett tips. Och våga stå ut i känslan, ångest går över. Ge dig själv credd när du lyckats med något litet, det skulle kunna vara en snäll tanke om dig själv. Lyft upp den tanken.
Ang alkohol så sörj inte att du inte kan dricka, vänd om tanken och försök tänka ÅH så skönt, nu slipper jag vara påverkad. Du kan alltid dricka i framtiden men inte idag, för du väljer att vara nykter idag. Du väljer attjobba på ditt välmående idag ❤️
Det blir lättare, det kan jag lova dig. Men du måste jobba med hur du förhåller dina tankar kring alkohol, längtar du efter ett glas kommer du i teorin aldrig slå dig fri helt och hållet. Kram på dig?

Sisyfos: då förstår jag verkligen dig. Speciellt med sömnen.
Misstänker att du redan varit hos någon läkare för att få insomningshjälp?
Vad lustigt att du fått en kick av gräs, de få gångerna jag provat det har jag bara blivit trött eller inte kännt något, men är likt dig jävligt försiktig med det. Eftersom även jag är en beroendepersonlighet, men så länge man är medveten om sina val så tror jag att man kan vara lugn.
Du skrev om att vinsten med att dricka kontrollerat är att slippa behöva vara rädd för A, upplever du en rädsla idag?
Kram på dig finis❤️

(Harmonisk och harmonisk vette tusan haha! Men stabil iallafall ?)

Ja, inte vet jag varför jag inte blir glad. Jag söker lugnet med alkoholen istället. Dimman, sömnen. Men jag vet vilken kick du pratar om. Har fått just den när jag testade marijuana och när jag fått smärtstillande i morfinform. Är helt säker på att jag hamnat i ett beroende om jag fortsatt med det. Extremt farligt för mig tror jag. Men alkohol har verkligen inte den effekten på mig. Jag läser om er som får massor gjort och går omkring i ett lyckorus när ni druckit. Så är det inte för mig. Jag tror att jag hör till de som kan lära sig dricka kontrollerat, just därför att jag inte får sånt stort påslag av alkohol. Får kanske heller inte sån ångest efteråt.,. Förutom när jag druckit mig beroende. Då får jag ångest av allt, smygandet, misslyckandet, bakfyllan, oron i kroppen. Sen kan man ju fundera över om det är en förlust att inte få dricka eller en vinst. Och om det är lönt att Lära sig dricka kontrollerat. Vinsten är väl att jag inte behöver vara rädd för alkohol. Å andra sidan måste jag vara vaksam på mitt beteende. Med lite träning så ökar jag återigen min konsumtion och jsg tror att jag kommer närmare och närmare er som får en kick för varje gång och då är jag illa ute eftersom jag ibland har druckit dagligen.
Tycker det låter sunt att sluta med tabletterna. Nu får jag ju inte nån jättekick av träning heller, men där känner jag i och för sig nån slags lycka i att röra kroppen.
Du låter harmonisk, Studenten!

Igår var min andra dag. Det har varit väldigt mycket ångest och tårar. Jag vet inte om ångesten beror på alkoholen eller om alkoholen var till för att döva ångesten. Tillslut blev det en enda röra. Pratade med mannen på eftermiddagen och då kändes det bättre. Idag är det då dag tre och för tillfället känns det bra. Jag har gett mig själv ledigt några dagar nu vilket är lite dumt då jag också är student, det kommer ju inte in någon vikarie för att ta till sig all kunskap istället för mig... men mitt välmående får gå före nu.

Japp, du har helt rätt :)
Det är i pillerform. De tar inte bort något "sug" eller gör att man inte kan dricka alkohol heller, utan fungerar som en typ av dopaminförsvagare kan man typ säga. Den där kicken/välbehaget man kan få när man dricker uteblir lixom.
Nu har jag inte testat att dricka med naltrexon i kroppen så jag vet inte hur det känns :)

Dagen idag utan har varit lugn. Märker ingen nämnvärd skillnad. Det kanske tar någon dag? Vad vet jag. Läste att man skulle kunna ta dem vid behöv oxå, om man ska på semester eller på någon större fest. Det känns betryggande att jag ändå har alternativet att ta naltrexon, om det så bara är placebo :)
Huvudsaken är ju att det hjälper.

Hur har din dag gått idag? :)

Låter bra faktiskt! Kan vara lite lättare att hålla när det blir lite konkret. Och det är ju lättare än man tror att sluta. Det svåra är att inte börja igen.

Måste bara tipsa om en app som heter easy quit drinking. Jag har haft nån tråkig app förut som bara räknar dagar och veckor osv. Men denna visar hur mkt pengar man spar, hur många drinkar man undvikit, hur hälsan förbättras på massa plan. Jättepeppande! Kanske simpelt men det är verkligen peppande att se så konkreta bevis på att man vinner något för varje timme utan alkohol! Och det står ju om hur man reducerar risk för cancer, hjärtsjukdom, stroke osv. Heja oss alla som kämpar och vill ta hand om våran kropp och själ och nära och kära.

Tackar! :D

Det kan nog vara bra att prova utan ett tag, så får du se hur det fungerar och kan förhoppningsvis få ut mer njutning av träningen. Det vore ju dumt att äta medicin man inte behöver, tänker jag. Visar det sig sen att du faktiskt behöver tabletterna (antar att de är tabletter, har noll koll på sådant här) så är det väl bara att börja ta dem igen.

Bra kämpat! Fortsätta så!

Bra jobbat Björkek!
Fan vad grym du är!!

Jag faller också oftast pga uttråkning. Och stress. Båda de sakerna. Saker man alltid kommer uppleva mer eller mindre så vi måste ju lära oss att acceptera negativa känslor då och då...

Haha ung kille ? jag är nog motsatsen personifierad haha. Ja vad tokigt det kan bli. Man gör sig bilder av alla som skriver och det mesta är nog helt fel. Men det spelar ju ingen roll. Alla har vi ju samma dilemma gemensamt oavsett kön och ålder.

Alltså jag känner exakt samma som du angående att prata med barnen när jag druckit. Jag hatar det. För ibland är det ju allvarliga ämnen som kommer upp eller ledsna. Och då känns det oförsvarligt att vara påverkad. Jag har faktiskt förr tagit ett ganska allvarligt samtal onykter med mitt ena barn och det skäms jag för nåt oerhört. Usch jag vill kräkas på mig själv. Vidriga jag!!

Imorse när jag var på väg till jobbet efter att ha lämnat barn på skola och förskola fick jag en sån ångest. Började minnas saker jag gjort genom åren. Pinsamheter, vidrigheter. Jag blev faktiskt fysiskt illamående.

Tack för denna sida!! För det är så skönt att sätta en del av tankarna på pränt! Egentligen har jag viljat ha en dagbok och skriva om detta i men jag har inte vågat. Rädd att någon ska hitta den. Här känns det tryggare. Även om jag håller tillbaka mycket för att vara privat.

Stort grattis till din månad!
Skriver under på alla de positiva effekter du beskriver. Är på dag 39 idag och det blir fortfarande bara bättre hela tiden.
Nu kör vi på och du, om en månad har du två!!!

Ja alla äro vi olika, det ena funkar för någon och något annat funkar för någon annan. Skönt att du hittat något som funkar för just dig. Kreep up the good work ?

Själv har jag aldrig prövat medicinera mot a.begäret, har inställningen för min personliga del att jag vill bygga tillit till mig själv, inte överlåta det till medicinen. Ungefär som jag förr överlät det till drogen alkohol. Kan samtidigt begripa att den ibland behövs i rent livräddande syfte.

Tack vaniljsmak :) ja visst är det.

sisyfos, låter intressant med dr phil. Jag är inte ett jätte stort fan av honom, men ibland så kommer det vettiga dialoger i hans program oxå :)
En tanke som slog mig nu när jag läser det du skrev, Hur kommer det sig att du dricker om inte blir glad?

När jag dricker blir jag allt som oftast väldigt väldigt glad och impulsiv, får en gedigen kick. Blir kåtare, gladare och mer energisk till viss del. Men det kan oxå slå ut i mer ångest, ledsamhet och ensamhet. Två sidor av samma mynt. Det som sidorna i myntet har gemensamt är den förstärkta "känslan", det blir så intensivt allt. Jag saknar inte det och jag känner inget tomrum, däremot har jag tagit beslutet att hoppa av naltrexon idag. Jag saknar dopaminkickarna från träningen. Så nu får vi se vad framtiden bär utan piller. Jag tror det kommer gå bra.

Samtidigt känner jag ett litet obehag för att jag vet lixom inte om det varit "jag" som hållit mig helt nykter eller om det varit tryggheten i naltrexonet som hållit mig nykter. Och ovissheten gör mig lite orolig. Inte för att jag planerar att gå till systemet eller något liknande, utan för att nu kör jag utan några stödkryckor. Spännande va? :P

Kram på er <3

#446

Vilket vackert inlägg! Vackert och skrämmande på samma gång.

Monday morning du beskriver det så bra! Har inga problem med att vara nykter en längre tid (ibland har dock samhället problem med det). Men eftersom jag själv inte har något problem med att vara nykter så glömmer jag bort hur det kan gå när jag väl dricker. Anledningen till att jag tillslut vill prova dricka igen är nog också att jag blir uttråkad, eller får för mig att jag går miste om något. Och att jag vissa ggr lyckas dricka lagom. Förrädiskt!