Senaste kommentarerna i forumet

Blev varm av det du skrev! Kan relatera till det du skriver, mkt av den anledningen till att jag både simmar o kämpar själv :)

Jag har också läst hans böcker. Tyckte särskilt om den sista om hans mammas missbruk. Sorgligt men läsvärt. Att läsa sådana böcker stärker beslutet att inte dricka ännu mer.

Jag tror att jag faktiskt mår dåligt både när jag dricker och efteråt. Även om jag såklart söker känslan av alkohol och mår bra av den en kort stund också för annars hade jag ju aldrig druckit. Men jag verkar ha väldigt lätt för att drabbas av ångesten alkohol ju är känt för att ge. Och den ångesten släpper bara när de gått flera veckor utan. Nu har jag ångest till exempel och en impuls i mig är att tänka att ett glas vin skulle kunna dämpa detta och göra mig lite gladare. Men det kommer bara göra att ångesten fortsätter... för alltid, tills jag slutar igen.

Jag är nykter fler månader per år än vad jag dricker. Och när jag dricker gör jag det kanske två månader innan jag känner hur ångesten kommit tillbaka. Och då slutar jag igen och mår superbra. Det är väl därför jag känner mig som både nykterist och alkoholist. För när jag dricker dricker jag mig extremt sällan full. Jag är alldeles för rädd för att bli bakfull. Alltså helt livrädd, för jag vet ingenting värre. Men samtidigt så eskalerar frekvensen av drickande under tiden jag dricker igen. Från att vara på fredag kväll efter jobbveckan till att bli fredag och lördag till att jag även klämmer in en vardag när jag slutar tidigt från jobbet. Och det är då ångesten blir helt för jobbig.

Alltså ska det aldrig bli så igen och jag ska inte dricka. Bara alkoholfria goda drycker. Iskaffe vid poolen i sommar, en alkoholfri öl, loka, juicer. Mkt godare och helt ångestfritt.

Bra att du startat din tråd. Här kan du skriva precis vad du vill som kan hjälpa dig, nu eller längre fram. Jag tror att alkohol precis som andra droger fungerar olika på olika människor. Det verkar som om du mår psykiskt dåligt så fort du dricker? Är det när du är full eller efteråt? Din far var periodare, det är en typ av missbruk som jag vet väldigt lite om. På forumet finns personer som kan mer. Hur långa nyktra perioder har du? Och hur länge dricker du sedan. Tror du behöver reda ut hur drickandet ser ut (kartläggning) för dig själv för att förstå hur just ditt problem ser ut. Du har ju mycket kunskap av beroendet eftersom du läst mycket på forumet och har egna beroendepersoner i din uppväxt. Jag läste Alex Schulmans böcker om sina föräldrar, mycket bra och utlämnande om alkoholmissbruk. Sträckläste bägge böckerna. Där finns ännu några exempel på att vem som helst kan bli missbrukare. Och att i finare salonger smygs det lika mycket med missbruk som i Svensson-hemmen. Ha en fin kväll...

Ikväll kände jag att tilliten till mig själv plötsligt kom igen. Nu vet jag att jag kommer att hålla mig ifrån alkohol en längre tid. Jag kan inte förklara det men jag liksom bara vet. Det är som att jag ser på mig själv som mitt eget barn och jag vill vara snäll och respektfull mot mig själv och låta mig må bra. Jag skulle ju aldrig ge mina barn (även om de var vuxna) ett glas vin om jag visste att de led av det och kände ångest efteråt. Så när jag ser mig själv som det barnet jag fortfarande är innerst inne så vill jag ta hand om mig själv. Flummigt kanske men det känns så. Hade någon behandlat mina barn som jag behandlar mitt inre barn när jag dricker hade jag blivit galen! Usch nu börjar jag faktiskt gråta. Vad gör jag mot mig själv alltför ofta? Jag har det så jobbigt med många saker i mitt liv just nu och det får räcka med det! Alkoholen ska inte också få såra mig.

Kom inte igång med dagen som jag ville idag utan fastnade i soffan med datorn i knät.
I och med att jag lixom hade tummen i röven så googlade jag lite på motivation och sådant och kom över dessa frågorna-

10 frågor för att hitta vad du egentligen skulle vilja göra:
Om jag hade obegränsat med tid och pengar, vad skulle jag då vilja göra?
Hur skulle t.ex. en vecka eller månad eller år se ut?
Vad skulle jag göra om det inte fanns minsta lilla risk för misslyckande?
Om jag kunde nå ett av mina mål, vilket som helst, inom ett dygn – vilket skulle jag då välja?

Vad skulle göra det roligt att vakna på morgonen?
Vad tycker jag om att prata om med mina nära och kära, eller vad läser jag helst om?
Vad skulle jag kunna göra helt utan betalning (bara för att det är så givande)?

Vilken är den viktigaste förändringen jag skulle göra i mitt liv eller arbete,
om allt var enkelt och möjligt och det inte fanns några begränsningar eller hinder?
Om jag var tio gånger smartare än jag är idag, hur skulle det förändra läget? Vad skulle jag göra då?
På vilket sätt vill jag göra skillnad eller bidra till den här världen?
Vem vill jag vara?

Det som överraskade mig mest var att när jag verkligen verkligen tänker efter utifrån frågorna så kommer det mentala bilder till mig som jag aldrig tidigare stött på. Jag såg mig själv cykla upp för ett berg på gran canaria (vad i hela friden?!), hur jag arbetar med ungdomar och arbetar i en helt annan karriär än vad jag sett framför mig i några år. Fortfarande inom samma utbildning som jag håller på med, men ändå inte alls det jag trott.

Just de olika sporterna som trillade in i mitt medvetande var det mest överraskande, för jag har väl mer eller mindre sett mig som en soffpotatis ish. Kanske för att jag alltid varit så himla trött eller fokuserad på nästkommande festlighet att jag inte tänkt längre. Eller för att jag under typ 10 år tränat för att håll vikt/gå ner i vikt/bygga styrka. Inte för att det ska vara "roligt". Är jag en äventyrlig sportmänniska egentligen? Hahahah!
Jaja anyhow, de frågorna satte onekligen igång en hel del tankenötter om framtiden, som inte tänkts tidigare. Det var kul!
Du som läser detta kanske oxå borde tänka igenom de frågorna och svara helt ärligt inför dig själv, se vad du får för svar.
Kanske cyklar vi upp för ett berg på Gran Canaria i framtiden...

Kram på er <3

Tack så mycket.

Ja, det är jag. Jag är rädd för att jag ser att det inte finns något stopp för att allting kretsar runt det och tackar aldrig
nej när det vankas fest. Nu har jag verkligen gått in i väggen. Vaknade full för 2 dagar sen klockan 05:45 och sprang
in till min vän som jag bor i hop med och knäckte totalt ihop. Hur långt ner kan man sjunka?

Du har tagit beslut om nykterhet nu. Trött på att alkoholen tar så mycket i ditt liv. Klokt att skriva här, du har tankar om mera stöd när du känner dig redo. Vill du prata med någon kan du ringa Alkohollinjen, 020844448. En annan tanke när du känner för det är att testa AA.

Fortsätt skriv och läs, ibland kan det ta lite tid innan man får svar. Du är igång nu!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Inatt drömde jag att jag drack. Inte mycket men jag kände hur jag svek mig själv. Såhär drömmer jag ofta när jag är i början av en nykter period. Det är väl min inre rädsla och att jag inte litar helt på mig själv som resulterar i mardrömmar.

Jag vet inte hur ofta jag kommer att skriva här men jag känner ett det var ett stort steg att registrera mig. Eftersom jag nu vänt mig till någon utomstående. Så även om jag skulle skriva sällan så tror jag det hjälper bara att tänka på att jag faktiskt har kommit till den punkt att jag sökt den här utvägen. Det går inte lika lätt att förtränga det om jag verkligen tänker på att jag registrerat mig på något som heter alkoholhjälpen. För om jag inte har problem skulle jag ju inte söka mig hit.

Jag lyssnade på fyllepodden igår där de intervjuade Alex Schulman. Han pratade om att han inte dricker mycket men tänker på alkohol kanske 15 gånger per dag och romantiserar kring det. Jag kände igen mig mycket i det. Att det är tankarna kring alkohol som är det sjuka i mig.

Kämpar emot tankarna nu och ska bannemej respektera min egen vilja att inte dricka!

Tackade nej till en fest idag, inte för att jag inte litar på mig utan för att jag inte ville gå.
Det lockade inte att sitta på en hemmafest med fulla människor, för att sedan dra vidare ut på krogen med fler fulla människor.
Jag bara orkar och vill inte det.
Körde ett träningspass istället, lagade den godaste jäkla middagen (till mig själv) och käkade nutella till efterrätt. ❤️

Det känns lite konstigt ibland att verkligen lyssna på mig själv, och faktiskt göra det jag vill utan dålig samvete. Som en bebalandning mellan skräck och förtjusning typ... Frihet under skräckblandad förtjusning ?

Hoppas ni haft en god torsdag. Kram på er ?

Ja. Kanske är det så, att vissa journalister vinklar det, så att de får medhåll. Och efter nyår och midsommar, så är det ofta en löpsedel om "vit period".

Ur mitt perspektiv: Om man gör vita perioder, så är det ju något i drickande som inte står rätt till. Varför ska du göra det annars?

Ja jag startade min tråd igår och den heter nykterist och alkoholist i en kropp. Känns som jag skriver väldigt ointressant men det var ändå skönt att sätta mina känslor på pränt. Annars pågår bara diskussionen och funderingarna i mitt huvud. Tänker mig att om jag skriver ibland kanske det blir lättare att hålla fast vid mitt beslut att inte dricka. Som något konkret i allt det diffusa. För mig är det så viktigt att vara en förebild för mina barn och det känner jag att jag inte kan vara om jag dricker ett glas vin mitt på dagen fastän jag bestämt att jag inte ska!

Kram!

Kommer ihåg att i början av min nykterhet, bläddrade jag bort trådar som beskrev drickandet i positiva ordalag. Jag gör det fortfarande ibland. Det är för att slippa få sug eller tankar på att dricka. Vad kul Lim att "lilla" jag har inspirerat dig.. Har du en egen tråd? Kram..

Hej miss lyckad. Jag har precis blivit medlem här men har läst längre. Vill bara skriva att din tråd är en av dem som inspirerat mig väldigt mycket. Livet är bättre utan alkohol. Så är det bara. Det ska bli så skönt att tro på mig själv och mitt beslut och skriva som du skrev, att du vet att du aldrig kommer dricka igen. Vilken lättnad. En stor börda försvinner när alkohol inte är ett alternativ längre.

Jag kommer såklart att alltid passa mig för A. Vet att jag aldrig kan bli "normaldrickare" Jag vill faktiskt inte det heller....

Har faktiskt inte koll på dagarna längre. Hur länge jag varit nykter. Nykterheten har blivit vardag i mitt liv. Jag tänker aldrig mer dricka alkohol. Jag har druckit färdigt. Känns skönt att veta det. Vad skulle få mig att dricka? Någons död? Nej, vad skulle det hjälpa. Det är sådana tankar jag har haft. Jag saknar inte att vara full. Det är ganska fantastiskt att det går såpass lätt ändå att sluta dricka... Tänk om jag vetat det tidigare? Men nej... Jag skulle ha denna resa för att förstå mig själv och alkoholberoendet. Nu hoppas jag att fler i min omgivning som har stora a-problem, ska förstå att det går att sluta dricka. Jag har tänkt på att vi som föräldrar kan bli beroende eller göra andra dåliga val. Det bästa är att visa barnen att man kan ändra sig och ta sig ur problem också. Det kan gälla vad som helst. Ekonomisk knipa, dåliga relationer, beroende mm. Vi kan visa ungarna att så här gjorde jag och det blev faktiskt ganska bra till slut. Problem lär vi alltid ha, men det gäller att hitta lösningarna... vinterkram...

Jag tycker jag får sämre självförtroende av alkohol. Jag behöver ens dricka så mycket för att den effekten ska komma. Känner mig förgiftad, omoralisk, som en dålig mamma och som att jag kastar bort mitt liv på att må dåligt och kämpa emot något jag egentligen borde ha lätt för att låta bli.

Jag kan tänka på söndagen att jag ska ta en lång paus i drickandet och på måndagen när jag handlar middag köpa folköl!! Fast jag bestämt en dag innan att det får vara nog. Det här har jag förut gråtit över och känt mig rädd för att jag aldrig ska kunna lyda mig själv fullt ut.

I somras på min semester (4 veckor) drack jag sammanlagt fyra gånger. Fast det inte är jättemånga gånger förstörde det hela semestern för jag hade ju bestämt mig för att inte dricka alls. Då är fyra gånger många gånger.

Innan den semestern hade jag inte druckit på 3 månader. Så varför började jag igen? Jag mådde ju uselt direkt och ändå fortsatte jag. Men ibland vill jag bara släppa allt och försvinna ur alla rediga tankar.

Å vad jag hoppas att jag kan leva hälsosamt från och med nu. Inte känna ett behov att fly ur min hjärna och kropp.

Ibland dricker jag för att göra vardagssysslor roliga och jag har läst att fler gör så. Det är roligare att vika tvätt och dammsuga om man är lite mjuk inombords. Men skammen kommer snabbt för mig. För jag dricker ju dessutom i smyg. Känner mig så falsk.

Rörigt och ointressant för någon att läsa det här men det är skönt att för första gången öppna mig kring det här. Min hemlighet...

Mjaeee inte maraton ?
Men jag har eventuellt en utmaning i framtiden som jag finurlar på att ställa upp i.
Har inte bestämt mig ännu :)

Idag har jag varit helt promillefri i 3veckor. Det har nog aldrig hänt förut tror jag. Jag känner mig fortfarande totalt avslagen för att ens dricka en droppe alkohol, det lockar inte ens lite.

Kroppen känner sig piggare överlag, och sömnen funkar bättre än innan.
Den största förändringen på dessa veckorna är ändå psyket och livsglädjen. Framför allt tron på mig själv, att jag har kontroll över mitt liv. Det är jag som bestämmer. ?

Varför har det funkat nu? För jag känner ett sådant avsky mot alkohol. Det smakar inte gott, om jag dricker så är det för berusningen, jag är inget offer.
Det uppfyller inget behov i mitt liv och jag försakrar absolut ingenting genom att säga tack men nej tack!

Kram på er! ?

Tack för ditt svar och välkomnande.

Jag har ju såklart läst det mesta du skrivit här eftersom jag läst i 1,5 år ungefär. Och jag känner verkligen igen mig i det att du beskriver att du ju inte ens gillar att vara full. Så är det för mig också. Och om jag blir full får jag panik för då vet jag ju hur bakis jag blir dagen efter.

Jag tror jag söker en känsla av ledighet och att inte ha tråkigt. Trots att jag kan uppnå de känslorna även utan alkohol! Alltså det är ologiskt egentligen. Nu när jag är i en period då jag känner att jag dricker för ofta så kommer tristesskänslorna lättare än perioder då jag inte dricker. Och då tar jag hjälp av alkohol att mota bort dem. Det blir en ond spiral utan logik.

Det måste ha med belöningssystemet att göra och att det är rubbat. För något är ju fel i hjärnan om man hela tiden gör något man mår dåligt av- för att må bra.

Jag känner mig ångestfylld idag men jag är åtminstone glad för att jag vet att det kan försvinna om jag bara håller mig borta från alkohol. Alkohol är verkligen en depressiv drog även fast den förklär sig som något annat i början...

Vi har lite samma relation till a, du och jag. Jag mår mycket bätte utan, kanske vi alla gör, men jag får verkligen inte nån kick av att dricka. Det känns inte som du får det heller?
Vila ja, slipper tänka, kanske en lättnad att vara lite ansvarslös. Ja, jag vet inte exakt vad som triggar mig. Vad triggar dig och vad får du ut av det? Jag höll upp så länge, mådde bra, men började igen. Orsaken till det kan jag till viss del fatta, men sen att det inte riktigt går över. Att det är så svårt att lägga av ordentligt igen, trots att det får en att må dåligt. Det är konstigt tycker jag ibland. Men det är väl alkoholen som påverkar nåt belöningssystem. Hur som helst, så mår jag bättre av att läsa och skriva här. Jag får perspektiv på drickandet i tid och det hjälper till att inte låta det gå för långt. Så jag tror att du har tagit ett klokt beslut som börjat reda i dina tankar och din relation till a.

Trevligt att få ett livstecken från dig.

Man blir orolig när det tystnar i en tråd. Senaste tiden har det varit ganska många av de "äldre veteranerna" på forumet som minskat ner på, eller slutat helt, med sina aktiviteter här inne. Orsakerna kan vara flera.

Önskar dig fortsatta bra och nyktra dagar, en i taget.

Trevligt att höra från dig.

Bra att sänka kraven lite. Ingen blir lyckligare av att klara av alla borden. Den optimala sängrutinen för mig har jag missat med nästan ett par timmar idag. Vaknade också alldeles för tidigt, så det är ingen bra kombo. Sömnbristvarning. fatta vilken skillnad du kommer att märka snart. Träning, rökfri och köksdans. Maraton nästa... nåja tjejmilen kanske...

Tack du! Detsamma till dig och ditt beslut!

Tack alla, jag håller nykterheten ff. Vissa dagar är det lätt, andra jobbigare. Men jag gnetar på, en dag i taget.

Tittar in och önskar många fina dagar till dig.