skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Nu kan jag se beroendet på distans. Beroendet är ju efter alkoholen, alltså måste jag dricka allt som innehåller a. Får man inte tag i något annat så tar man rakvatten, skokräm mm, bara det är a i medlet. Sjukt va?? Dom flesta av oss behöver ju inte ta dessa medel för vi har råd att skaffa "normala" drycker. Men om vi inte haft råd hade dom flesta försökt få i sig a på andra sätt. Jag har träffat personer som druckit T-sprit, rakvatten mm. Skillnaden på beroendet finns inte. Det är ekonomin som gör vårt a-intag " finare" . Kemiska substanserna är de samma. Tack själv Lena N... Per Holknekt hade mycket att lära ut. Mycket kunskap om A som jag kan använda...


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

MT: Roligt att få pepp av dig, som varit med så länge. Precis som du skriver, allt som bidrar till frihet från missbrukets fångenskap är välkommet och därför känner jag det viktigt att bidra med min erfarenhet. I mitt positiva kretslopp ingår begrepp som lycklig, glad, nykter, medveten, nöjd, tacksam, ansvarig och annat. I mitt kretslopp med missbruk ingår begrepp som orolig, negativ nedstämd, deprimerad, överviktig, alkoholist, ältande, missnöjd, självcentrerad med mera. Valet mellan dessa två tillstånd blir inte så svårt när man väl ser det så tydligt.
Santorini: Härligt att se dig dyka upp och göra ett inlägg. Som Tjalle skrev någonstans så är du förstås en förebild med din långa nykterhet och kloka tankar. Stolthet är ingen dum känsla att lägga till de andra jag nämnde, och det kan jag också känna för att jag inte gett upp kampen.
Tjalle: Hoppas du fick några härliga andetag av frisk luft och en visuell klunk av rymdens eviga berusning.
Fenix


skrev mulletant i Mitt nya år

För min del är Lisa Larssons adventsbarn en del av advent sen många, många år. De har fått en särskild betydelse sen de, alla fyra, var en del av det lilla jag tog med mig när jag gick. Det måste vara sex år sen nu - jag blev plötsligt osäker men så är det. Det känns som mycket länge sen. I ett annat liv - ändå är jag väldigt medveten om att ett återfall kan komma efter många år, inte minst för att många här har berättat om det. Men.... om det kommer.... Jag är inte densamma och det är - det viktigaste - tänkte jag skriva. Men jag vet inte.
Det är svårt att urskilja vad som kunde sägas vara det viktigaste men den verkliga, avgörande startpunkten till förändring kom när jag gick. Dvs tog bilen och lämnade mitt hem. Med kläder för ett par dar, necessär, badlakan, täcke, kudde, lakan, den viktigaste CD:n... och adventsbarnen. Det började där och då. Åtminstone för mig.
Många gånger har jag beskrivit det där. Under flera år var det ett trängande behov att gå igenom årsdagar och händelser och det gjorde jag genom att skriva här. Forumet har varit min plats för rening och näring och min livlina. Forumet är också platsen där jag delat lek, skoj och allvar, där vi följts åt i liv och död. Ja, det är sant. Under lång tid tände jag varje kväll ett helgonljus för en svårt skadad anhörig till en forumvän och några graviditeter har vi också delat här. Två forumsmåttingar har jag sett på bild.
Här, på forum, skapade en medlem Filosofiska rummet och inredde med vita linnegardiner och ljusa yllefiltar. Vi var flera som fyllde på med termosar, musikanläggning och annat som höjde trevnaden. Där mötte vi våren, njöt av kastanjens ljus, lyssnade till havet och där firade vi jul. Allt medan vi kämpade med nykterhet och medberoende.
Nu har vi i familjen igen firat farsdag utan att jag särskilt påmindes om en av de värsta dagarna som inträffade dan före farsdag... Jag får ännu lätt hjärtklappning när jag minns dramat mellan oss samtidigt som jag hade koll på tårtbotten i ugnen. Nu firar vi advent utan gömmor, sökande, frågor och lögner. Nu lever vi i närvaro och gemensam tacksamhet över livet som det blivit, som vi gör det till. Dag för dag.
Jag önskar glad förväntan och adventsglädje till dig som läser! Det är möjligt att ta makten i sitt liv! / mt

PS Nu ser jag Santorini - du som skapade begreppet "Holknektare" - såg du honom på TV nyligen? Då tänkte jag på dig! Kram <3 DS


skrev santorini i Vill inte - kan inte

Så glad jag blir då jag tittar in här och ditt inlägg är det första jag läser! Jag vet hur du kämpat. Tjalle också, lycka till. Man kan få börja om många gånger och man kan inte ge upp. När man fått nog måste man lyckas till slut.
Det är så skönt när man känner att skammen och skulden över all tid man slösat bort på alkohol inte dyker upp särskilt ofta. Det hamnar i bakgrunden. Finns som en påminnelse och varning kanske men den överväldigande känslan som jag har är numera stolthet över att jag är fri. Att jag klarade det. Man vet att det är över. Ha det så gott!


skrev mulletant i Lära om och sedan hitta tillbaka

Blir lite sorgsen när jag läser hur du har det och hur du kämpar. Fortsätt att skriva och ge inte upp dina värderingar och dina drömmar om det liv du vill leva. Kram / mt


skrev mulletant i Vill inte - kan inte

att läsa ditt inlägg som andas frid, frihet och framtidstro. Jag har ju följt dig länge här. Förstås blev jag nyfiken på Anders T och metoden så jag har läst och även lyssnat på honom på nätet. Ser fram emot att följa fortsättningen på din nyktra resa. Allt som bidrar till frihet från missbrukets fångenskap är välkommet och värt att förmedlas vidare till de många som lider!
Varmt lycka till ? / mt


skrev Rosa Pantern i Lära om och sedan hitta tillbaka

Tack Ullabulla! Ja, det är ju så det är. Bara mig jag kan ändra.

Ska nog säga vad jag tänker och känner oftare och mera.

Han kan reagera så häftigt och det är väl det jag fegar inför.

Men om jag noga håller mig till "JAG" känner....

Och riskera att han dumpar mig.

Trodde jag var idealist i kärlek, men kan faktiskt känna rädsla och oro för singel/ensam -livet idag.

Kärlek vid första ögonkastet, och något av den känslan kommer alltid finnas kvar och ändå tappar jag lusten SÅÅ, när han t ex sitter i tv soffan och skriker på mig och undrar varför barnet gnäller/grinar och vill ha tyst.

Eller andra banala saker som bara skapar otrivsel i vardagen för mig.

Trevlig helg nu och ta hand om ditt nya liv! :-)

Kram


skrev Tjalle i Vill inte - kan inte

Vad härligt att du mår så bra i din nykterhet, Fenix. Jag blir nyfiken på vad du skriver och ska checka upp lite grann på egen hand. Själv har jag avslutat min 6:e nyktra dag och idag är egentligen första dagen som jag åter har aningens aptit och orkat med att göra något vettigt. Tänk så väldigt mycket tid man har slösat bort i "reparationsarbete". Har det varit värt det??? Nej. Varför har så många av oss då inte kunnat stå emot när vi vet konsekvenserna? Förmodligen därför att alkohol är en av de mest beroendeframkallande drogerna som finns.

Nu ska jag ut och ta en minuts luft och beskåda den fullkomligt enastående stjärnhimmel vi har ikväll.
Allt gott till er alla/Tjalle


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

inte han är helt populär bland traditionella psykologer och terapeuter. Men som jag sade har jag träffat många sådana under 30 år och egentligen aldrig fått någon riktig hjälp att lösa mitt problem. Att se det hela visuellt är en oerhörd hjälp.


skrev Dionysa i Vill inte - kan inte

Så bra att det funkar med den terapeuten. Allt som fungerar är ju bra. Ser du dig som helt frisk nu?
Blev nyfiken på Anders Tedestrand, googlade och hittade bl.a. denna granskande inlaga:
http://www.fritanke.se/en-kritisk-granskning-av-humanova/


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

Varje morgon vaknar jag nykter. Tänker efter vilka bra saker jag ska putta in i min process mot det goda livet under dagen som väntar. I nästan tre veckor har jag känt en pånyttfödelse kan jag säga, mitt gamla dåliga kretslopp med skuld, skam, ångest, drickande och hopplöshet har jag lämnat bakom mig. Jag fick en karta att orientera mig efter och hur jag ska hitta ut ur min negativa cirkel och komma in i ett bra kretslopp, bli den människa jag var ämnad att bli en gång för länge sedan. Redan nu tycker jag mig ha kommit en bra bit på väg, och positiva saker händer hela tiden. Jag läser då och då på forumet och ser hur många av mina olycksbröder och systrar sitter fast i det dåliga kretsloppet. I minst 30 år har jag varit där, utan att veta varför och utan möjlighet att påverka det för att komma loss. Att jag blev som jag blev en gång och tog till alkohol som en då suverän hjälp att känna mig som alla andra har jag accepterat - och lämnat. För första gången på mycket länge vet jag att ett nyktert och bra liv redan börjat och bara kan bli bättre. För det tackar jag en man som heter Anders Tedestrand. Efter ett liv med missbruk och sedermera som alkoholterapeut hittade han sin lösning för att komma ur den negativa spiralen. Jag har under åren provat, vågar jag påstå, allt för att sluta. För första gången känner jag att det är över, nu har jag en karta att följa. För 13 år sedan slutade jag, efter att ha vanerökt i mer än 35 år, röka med hjälp av Allen Carr och har inte tagit ett bloss sedan dess. (För övrigt aldrig ens haft ett sug.) Nu känner jag mig förvissad om att mitt sista glas med alkohol i är uppdrucket. Ha en bra helg!


skrev Ullabulla i Lära om och sedan hitta tillbaka

Fick det tipset på en föreläsning.
Om man vanligtvis gör på ett visst sätt,tystnar smäller i en dörr eller gör något annat konstruktivt :) som inte för situationen framåt.
Istället tänker,hur brukar jag göra och gör alltså tvärsemot.

Om han nu "anklagar" dig rätt eller felaktigt för att inte släppa in honom eller ge honom utrymme i ditt liv. Att du så att säga fjärmar dig från honom och ini din egen bubbla(nu tolkar jag bara det du beskrivit) så kanske du istället ska lägga dina känslor på bordet för honom att beskåda.
Utan anklagelser.
Eller bara gå fram och ge honom en stor kram och le mot honom när du egentligen bara vill kapsla in dig ytterligare.

Mönster är ju svåra att bryta och du kanske i dagsläget inte riktigt vill kasta in handduken?
Och som du vet,honom kan du inte förändra,bara dig själv.


skrev Jullan65 i Botten

103 dgr nykter. Känns lite upp o ner idag. Tack för fina ord, jag blir rörd. 24 h nykter till är utlovade, trots en dålig dag. Kraaam


skrev Pi31415 i Vida

nya nyktra liv Vida. Fortsätt och njut av det.


skrev Rosa Pantern i Lära om och sedan hitta tillbaka

Vår son är mer eller mindre mammig, ja jag är hans trygghet.

Förstår det kan kännas konstigt för pappan, för han har tagit för givet att han inte ska behöva anstränga sig för sin son.

Och det hjälper inte son - far när pappan efter ett försök att nå fram som misslyckas, tappar humöret (verbalt).

Sedan tycks han inte tåla negativa känslor. Ett barn kan bli trött och grinigt efter en lång dag, men då ondgör sig pappa över gnället istället för att ta hand om situationen.

En annars mogen man...

Han är trött på mig också, att jag försummar oss, vår relation.... Det förvärrar allt.

Jag är mycket inkännande, han mer auktoritär. Vi ser lite olika på uppfostran därmed, ÄR olika i uppfostran!

Han tänker regler och stopp, jag är mer i stunden och försöker få det smidigt här och nu.

Sen är jag emot för mycket godis, medan han skolar in pojken på olika slags godis och envisas med chokladkalendrar, fastän jag är emot.

Nåja, älskar vi varandra? Jag var så lycklig åt honom, men det var svårt att lämna en del intressen. Kände genast att den här mannen inte var den som kompromissade. Att han visste hur han ville ha det, och jag kunde foga mig eller tacka nej till det hela.

Tråkigt jag inte kan göra honom lycklig, men för mig känns det också som det har med visst beteende från honom att göra. Vissa saker får en att inte orka öppna sig, och kanske känner han lika dant. Jag blir en kritiker för honom om jag påpekar något jag inte gillar. Och jag känner som att han typ tappat hoppet om mig. Kris, en långsam, långdragen kris....


skrev Jullan65 i Vida

Ja en dag i taget. Jag blir glad för din skull


skrev SkåneTösen i Styrkekram era jävla mesar

du tar itu med dina problem. Du mår uppenbarligen inte bra.


skrev Ikaros i Rattfylla och jobb

Hej Freepo321
Chefen kommer säkert att undra om du har alkohol-elller drogproblem och hur det kunde komma sig att du körde onykter.
Vad svarar du på det?
vänligen
Ikaros


skrev Vida i Vida

Jag är en tacksam, nykter gammal alkoholist.


skrev Freepo321 i Rattfylla och jobb

Hej tack för svar jo de nog bäst men det är ändå ett tungt ämne att prata eftersom jag försöker förtränga det hela.de med drogtest behövs nog inte eftersom man måste blåsa varje gång man börjar jobba och när man slutar


skrev Ikaros i Rattfylla och jobb

Hej
Jag tycker att du skall begära utdraget ur belastningsregistret. Innan du lämnar över utdraget till chefen tycker jag du skall begära ett samtal med honom och förklara att du åkt fast för rattfylla och beskriva hur allvarligt det var och hur du ser på det nu. Var ärlig! Det tror jag ger dig störst möjlighet att få behålla jobbet. Förklara också att du kan underkasta dig drogtester om de kräver det. Du kan också kontakta facket om det skulle bli några problem.

Lycka till.
Ikaros


skrev Li-Lo i Diagnoser och alkohol

Du når ut! Många många har läst ditt inlägg och det du beskriver är viktigt, avgörande för många. Vi har olika känslighet som personer och i olika tidsperioder. Kanske finns det gemensamma nämnare som är värda att titta på på djupet. Det du berättar kan nog många känna igen sig i. Tack.

Jag hoppas att din tråd får fart, det kan ta ett tag. Fortsätta gärna berätta och skriv om dina erfarenheter och de val du gör nu.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Li-Lo i Botten

Ett stort tack till det hopp du förmedlar! 100 dagar... du är verkligen målmedveten och ihärdig.

Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Pi31415 i Botten

och till att du mår så bra Jullan.
Bra att du nu får känna av så mycket positivt med mående och välbefinnande. För det är precis så det fungerar, nykterheten gör underverk för oss alkoholintoleranta. Och det får vi som bonus om vi har tålamod och uthållighet.

Ha en bra dag, plus hundra till, både dagar och kramar