Senaste kommentarerna i forumet

Trevligt att höra att du mår bra, och att du lägger upp strategier för att bevara nykterheten.

Kram tillbaka!

Grattis på årsdagen starkt, imponerad. Jag tar till mig dina ord om sug och tankarna på alkohol, det är bara jag som kan mota olle i grind. Inte så farligt om suget kommer jag kan och ska hantera detta, ingenting egentligen mot att ta det första glaset vad får jag då, en enkel biljett denna gång. Jag mår så himla bra nu och så brukar det vara efter snart en månad, och nu ska inga lockelser förstöra detta.
Kram och fin dag till dig
Konstnären

Minns när jag o många andra med mig någon gång i början på 70-talet vägrade fylla i formulären för folkbokföringen!
Vi tyckte det var integritetskränkande!
Hur kunde det bli så här?

en ny jobbdator igår. Den gamla har drygt åtta år på nacken och börjar få svårt att hänga med i svängarna. Jag lär knappast bygga en till under min livstid, när den här börjar bli gammal lär jag inte jobba längre, så jag tog i ordentligt. All den allra nyaste tekniken och en skärm som får mig att känna det som om jag sitter på första raden i en biosalong. Jag får faktiskt rent fysiskt vrida på huvudet för att se från hörn till hörn. Det är en speciell känsla det där; att ha det allra nyaste och häftigaste, att få tolv sms med nyfikna frågor från kollegor fram till sent på kvällen, att känna sig i framkant av teknikutvecklingen trots att man själv är lite av en ångmaskin. Samtidigt är det ju lite löjligt egentligen, om jag inte hade uppdaterat mina mjukvaror så hade den gamla fortsatt att tuffa på och jobbet hade fortfarande blivit gjort, om än några nanosekunder långsammare. Jag gjorde så förr i världen, när jag väl hade byggt en dator och fått allt att fungera så tog jag den offline och uppdaterade aldrig; en dator är ju digital så fungerar den som ny så kommer den att fortsätta fungera på samma sätt tills den avlider. Idag är det annorlunda; mjukvarujättarna låter en inte använda deras produkter om man inte är online.

Jag tänkte på det där när jag installerade program igår, om en regering övervakade oss medborgare lika intensivt som mjukvarufolket gör så skulle det kanske bli revolution. Dom vill veta var jag är, vad jag gör, och vad mina åsikter är om ditten och datten, det är sådant som var skräckhistorier om diktaturer förr i världen. Jag tror jag ska läsa George Orwells 1984 igen och se om det finns någon profetia i den som inte har gått i uppfyllelse. I en demokrati är väl det här inget större problem, men om en diktator skulle komma till makten så har han en palett av synnerligen effektiva verktyg nära till hands. Lite skrämmande tycker jag, särskilt som alla data om mina förehavanden hamnar i en server någon annan stans i världen, åtkomliga för Gud vet vem. Inte undra på kanske att folk älskar konspirationsteorier och att makthavarna lägger så mycket möda på att ignorera dem.

Min lilla datorlåda, inte större än en normal kabinväska, har genererat ett berg av sopor. Jag vadar i kartonger, frigolit, påsar och bubbelplast. Det kommer nästan att ta längre tid att städa upp än det tog att bygga. Jag förstår ju att man måste skydda sin produkt under transporten men måste kartongerna tryckas i sex färger med glassiga bilder och förförisk text? Ingen går väl och köper datorkomponenter i butik längre, allt sådant köps online så när produkten väl kommer hem till dörren spelar det väl mindre roll hur förpackningen ser ut? Jag pratade med min äldsta son om det här igår, han är insatt i marknadsföringens mysterier och han påstår att det handlar om branding, det vill säga att ge oss konsumenter en positiv inställning till varumärket. Om kartongen är blank och fin så tror vi automatiskt också att innehållet är bra och fortsätter köpa samma företags produkter. Kanske är vi så lätta att manipulera, jag vet att jag är det i alla fall, jag köper köksmaskiner av ett visst märke bara för att min far tyckte dom var bäst på sextiotalet.

Ha en bra dag allihop!

Du har haft många motgångar och ändå funnits som ett stöd här på forum. Jag hoppas verkligen att du värnar om din självrespekt den här tunga tiden och så hoppas jag att du snart får känna den respekt från omgivningen som du förtjänar! Känns bra att du skriver så klart att du tänker leva vidare trots tvivlet ibland. Hoppas du får en riktigt bra tid nu när sommarlovet står för dörren!
Kram och styrka till dig / mt

Härligt att du hittat din väg till nykterheten. Fortsätt så! ?

Mina tankar äter upp mig. Jag går bara och tänker på det som hände för ett år sedan när mitt dåvarande fack anklagade mig för att ha skrivit upp för många resor när jag var aktiv. Alla mina resor attesterades och gick igenom revisorskontroll men ändå ifrågasatte man mina resor inför alla mina medlemmar trots att jag inte var närvarande. Jag vet ju att jag inte gjort något fel förutom de två lönebortfall som jag råkat betala ut dubbelt och som jag naturligtvis erbjudit mig att betala tillbaka bara jag får summorna. Detta har alkoholen gjort mig. Gjort mig osäker på mig själv och tryckt ned mig i botten av mitt självförtroende. Så ni som dricker sluta nu innan ert självförakt blir för stort och ert självförtroende lågt. Vad som än händer så belastar jag mig för det inträffade. Jag är ju i grunden en stark människa men alkoholen har tagit en del av mitt liv.

Ibland så vill jag bara avsluta mitt liv men det är ju ingen lösning och inget jag skulle våga göra. Vill bara att folk i min omgivning ska respektera mig för den jag är och inte för de usla handlingar alkoholen påverkade mig att göra. Nämligen att såra mina nära och ja.... Ge fasen i alkoholen ni som dricker nu och funderar på att sluta. SLUTA NU!!

Skönt att du kom upp på banan efter några dagar. Fint att du berättar om det, påminner oss om hur skört det är.
Så skickar styrka från liljekonvalj och syren som får griniga tanter att nynna.
Eken står nu i ett hav av liljekonvaljer

Hej vännen
Tack för hälsning, allt bra med dig hoppas jag. Ja du nu börjar jag vakna påriktigt, och det känns skönt. Tar tag i saker fast mest det som är roligt ska jag villigt erkänna. Gått upp 5 kilo, jag såg ut som en anorektiker när det var som värst. Alltså inget positivt alls längre med alkohol, bara ett rent h-vete. Jag vill inte vara kaxig men det känns som detta sista uppvaknande har gjort att nu tar jag det på allvar, leva eller låta dö det är bara att välja väg nu. Och jag tror på mig själv denna gång, kommer några tankar om att nu skulle det vara gott med ett glas så får dom komma, hellre genomlida ett plötsligt sug som jag vet går över, än att leva med alkohol och ständig ångest. Vad är då ett sug som varar kanske ett par timmar, ingenting. Jag har gjort en ananaspaj idag och den ser god ut skall inmundigas i afton. Känner mig fri o glad måtte det hålla i sig.
Pelle ha en fin kväll.
Kram till dig konstnären

Ja friheten är det jag uppskattar mest. Och friheten gäller på många olika plan, från fysiskt/kroppsligt till psykiskt/mentalt.

Positivt att det gått så bra för dig också. Du är väl en bit över 420 dagar nu? Är det rent av 426 eller?

Kram tillbaka!

Jag har tre stora vattenskålar som alltid är fyllda till brädden och en matskål som likaledes är full. Min hund är sådan att han äter inte mer än han behöver, så det underlättar ju. Sedan har jag också märkt att jag planerar mitt drickande runt hundens rutiner, jag ser alltid till att vara nykter nog att kunna röra mig någorlunda rakt när det är dags för hans promenader. På så sätt har det faktiskt blivit så att hunden har hjälpt till att begränsa mitt drickande, jag har inte kunnat dricka lika ohämmat som jag gjorde förr i tiden eftersom det aldrig är mer än sex timmar till nästa promenad och att ragla omkring som en trasdocka i ett snöre efter hunden ute i offentligheten är något som jag bara inte gör.

Ja, det märks att du älskar din hund och du har god inblick i hans behov och mående. Fråga: när du planerat återfall, som nu senast, ser du till att det finns en backup då? Att det finns mat och vatten uppbullat och någon som tittar till? Här hemma finns alltid... riklig tillgång till föda och vatten... ifall att.

Stort grattis till friheten. Att inte behöva tveka, att slippa våndorna, att faktiskt leva livet på livets villkor, att acceptera att alkohol inte är för mig och dessutom vara närvarande. Det är en fantastisk frihetskänsla! Så grattis igen!❤️
Kram Ellan!

Ja, jag firar nog med en tårtbit till kaffet.

Hoppas att det går bra med läkarbesöket. Sköt om dig

Härligt att du fixar uteserveringarna. De är något av det svåraste, tycker jag. Är det något som verkligen verkligen triggar igång mig, så är det just de där förbannade uteserveringarna. Om du visste hur mycket tid jag har spenderat på sådana... Hur många liter alkohol har jag inte inmundigat "bara" för att jag sitter på en obekväm stol utomhus, mitt i stadens damm och smuts - bara för att solen skiner (eller inte ens det)?!

Ha en fin dag vännen

Fantastiskt bra gjort Pi! Vet du, fira nu den här dagen riktigt ordentligt. Det är du väl värd.

Tack också för din omtanke och dina fina rader i min tråd. De betydde mycket för mig.

Ha en fantastisk dag! Kram

Jo tiden rullar på när man kommit långt i nykterheten. Och alla positiva vinster gör vardagen mycket trevligare, med många fler möjligheter.

Ha en bra dag Vilja!

gräsmatta är inte att leka med. Jag är ett lätt offer för duktiga försäljare, dom visar mig alltid något billigt först; sedan säger dom: "Men så har vi ju förstås den här modellen, för bara några tusenlappar mer får du en så mycket bättre maskin". Och så fortsätter det, i små steg, ända tills jag har köpt något som kostar dubbelt så mycket som det jag ursprungligen hade tänkt mig. Så blev det också när jag förra hösten klev in hos den lokala maskinaffären för att köpa en åkgräsklippare. Det som skulle ha blivit en enkel basmodell blev en stor en, nedsatt i pris naturligtvis, men igår var jag för en gångs skull tacksam för att det blev som det blev. Den har tre rotorer och klipper en meter åt gången och det tar ändå nästan två timmar att få jobbet gjort. Jag kan inte föreställa mig det arbete som den gamla damen har lagt ner med sin lilla putte-på-maskin. Med motor visserligen, men ingen drivning på hjulen. Inte optimalt för en person med hjärtproblem.

Li-Lo ställde en fråga om husdjur i Dionysas tråd, på vilket sätt de mår dåligt i ett alkoholist-hem. Jag vet inte mycket om katter eller getter men jag vet en del om hundar. Fysisk vanvård förekommer naturligtvis men är inte så vanligt som man kan tro; det handlar mer om att man till exempel snubblar på hunden. De flesta hundar har en Säker Plats dit de gärna tar sin tillflykt när de vill ha lite lugn och ro, om då husse eller matte kommer vinglande och snubblar på dom eller rent av faller omkull ovanpå dom, så känns den platsen inte så säker längre. Dom blir osäkra och vet inte riktigt vart dom ska ta vägen vilket kan utlösa en stressreaktion som gör att dom i värsta fall biter ifrån för att få vara i fred. Även det är ovanligt; de flesta drar sig undan och gömmer sig eller vandrar rastlöst omkring, dom verkar vara överallt samtidigt och är nästan alltid i vägen. Hur husse eller matte reagerar på det är självklart individuellt men jag tror ändå de flesta inte ens lägger märke till det. Mat och vatten är nog det största problemet, våra husdjur är ju helt beroende av oss för det och i fyllan och villan blir det lätt bortglömt.

Det är ytterst få uppfödare som avlar på Alfa-hundar idag. De allra flesta av dagens hundraser är avsedda som sällskapsdjur och då vill man inte ha en hund som vid mogen ålder försöker ta över ledarskapet i familjen. Häri ligger det största problemet; hundar är oerhört skickliga på att avläsa vårt mående, både fysiskt och psykiskt, så när vi mår dåligt gör hunden det också. Den försöker trösta, vilket är en stor tillgång i många fall, men ofta, framförallt när vi inte är kontaktbara på grund av alkoholens inverkan, känner den också att den behöver ta över ledarrollen, något den inte har de rätta generna för att göra. Det är här det kan gå snett; en del hundar försöker skaffa mat till familjen vilket i en hemmiljö kan leda till att dom demonterar möbler och annat i sina försök att jaga. Andra hundar fokuserar på försvar och blir aggressiva mot främlingar, jag tror de som jobbar inom räddningstjänsten kan intyga att stressade hundar kan vara ett stort problem när en sjuk människa ska tas omhand. Så tyvärr måste slutsatsen bli att våra husdjur drabbas minst lika hårt av vårt missbruk som våra övriga närstående och dom måste också få hjälp och uppmärksamhet för att komma över det hela när vi återupptar ett nyktert liv.

Ha en härlig dag!

Jo, jag njuter faktiskt av livet i frihet.

Vill bara önska dig en fin dag! / mt

till ditt år i frihet? Tack också för allt du delar och bidrar med här på forum❣️Njut av livet?
/ mt

För ett år sedan ville jag sluta dricka. Jag ville slippa det ångestförlamande alkoholfängelset, jag ville börja leva i frihet. Det var min högsta önskan.

Jag bestämde mig för att jag varken ville eller kunde dricka alkohol. Därmed skulle jag aldrig sträcka ut handen efter första glaset. Jag accepterade att jag kunde få lockande tankar och sug efter alkohol då jag är alkoholist, men bestämde mig för att det inte fick påverka mitt beslut. Därmed behövde jag inte oroa mig för kommande sug.

Jag var också helt övertygad om att det var jag själv som skulle arbeta för en hållbar nykterhet. Ingen annan kunde bestämma det åt mig eller vara nykter åt mig.

Nu har det gått ett år. Ett år i frihet!

Till alla som vill börja, eller nyss har påbörjat arbetet med att nå en hållbar nykterhet, kan jag säga att det går, och det är värt det. Det är värt varje minut, timme och dag i början på nykterheten som är de tuffaste. Vinsterna och belöningen är mycket stora.

Ett tack till er som gått före och visat vägen till frihet. Det har underlättat.
Ett mycket stort tack också till er som tagit er tid att skriva hälsningar eller utväxlat tankar och idéer med mig. Det har betytt mycket.

Jag kommer att fortsätta med bygget av en hållbar nykterhet. En bra grund har jag lagt, men sedan måste också en del underhållsarbete göras. Jag kommer att fortsätta med en dag i taget, där det första glaset alltid får stå orört.

Kaffe och bakelser på trevliga serveringar är avkopplande.
Ångest orsakad av alkohol är jobbig, men också bra. Den gör det lättare att undvika alkoholen.
Att vi kan drabbas av sug och förrädiska tankar är oundvikligt för oss som utvecklat alkoholism. Det måste vi acceptera att det är så.
Vi måste lära oss att leva med det, utan att det leder oss på villovägar.

Jag önskar att du finner harmoni i tillvaron Konstnären, och passar på att njuta av den stundande sommaren.
Sköt om dig!

har tagit slut och det har varit en fin helg. Solen har strålat och jag cyklat mycket. I lördags blev det en tur in till centrum och kaffe och bakelse på en uteservering. Tittade på folk och dom flesta satt med ett glas vin eller en öl, men det bekom mig inte. Andra gånger har jag blivit helt störd av att se andra dricka men nu blir det ingen isolering utan jag kan vara här o nu och se, utan att bli förbannad som jag alltid blivit innen. Inge sug ännu, kanske poletten trillat ner, vet ej, men jag vet att det finns någon som ligger o lurar uppe i hjärnan, men jag ska inte tillåta denna någon att komma till tals med mig han får surra på bäst han vill. Jag börjar nu sätta värde på nykterheten o allt man upplever med klar ögon, Men det absolut bästa är att vara ångestfri, så min ångest är helt ihopkopplad med alkohol, utan alkohol ingen ångest. Börjar sova som en baby o inga mardrömmar. Känner mig lycklig som tagit mig upp från träsket, och jag vill verkligen inte ner dit igen, för det är sant som många skriver det blir rakt fall ner till h-vetet när man har utvecklat denna sjukdom. Vid mitt första återfall trodde jag inte att det var så, men nu vet jag bättre, den som tror att man börjar om från början lurar bara sig själv.
Återkommer
kramar o tack alla för stöd
Konstnären

Tack för fina ord i min tråd. Det värmer.

Hur mår du idag? Förstår dina känslor av instängdhet... Tror att det är beroendet som åbäkar sig. Håll a-jävulen stången, så ska du se att det ger med sig...

Själv är jag bara trött och ledsen och arg och sur och blä. Det sjönk in på riktigt igår att jag faktiskt mår jättedåligt. Jag fungerar ju inte alls. Hjärnan är fullkomligt urballad och kroppen orkar inget. Jag är rädd att sorgen jag känner nu egentligen har öppnat upp så mycket mer. Det känns så nu i alla fall, så jag har kontaktat vårdcentralen imorse. Tydligen ringde jag försent, så det fanns inga tider kvar, men blev uppmanad att ringa riktigt tidigt imorgon. Jag har smått panik över jobbet och allt jag måste hinna göra och prestera och leverera och få klart och få iväg - men så fort jag försöker tänka blir det bara ett enda virrvarr i huvudet... Måste få tid och l-a-n-d-a tror jag.

Hoppas att du får en fin dag. Tänker på dig. Bamsekram