skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Det gick bra! ? Hönapöna, dina ord var de sista jag läste igen medan chefen hämtade kaffe åt oss..behövde den sista peppen..tack!!! ❤
Hon tyckte jag var grym och visade styrka som berättade och hon var också glad att det var på eget initiativ..Hon sa också att jag kan känna mig trygg och att hon tror på mig!
Sådan lättnad! Men känner mig nästan omtöcknad av känslomässig uttömning.. Som belöning för att jag kommit så här långt nu och tagit klivet in i mitt nya liv gick jag och köpte jeans..? Det tyckte jag att jag var värd! ?
skrev Studenten i Jag är här nu.
skrev Studenten i Jag är här nu.
Hur i hela jävla fridens namn kunde jag dricka så ofta och så mycket och ändå ha ett vardagsliv igång?
Är seriöst typ sjuk nu, fantastisk huvudvärk. Hur klarar man av att vara alkis? Jävlar vad det måste tära på kroppen...
skrev Studenten i Jag är här nu.
skrev Studenten i Jag är här nu.
Var på mitt första kalas igår, drack faktiskt, blev full. Tyckte inte om det ?
Så nu vet jag det oxå, inget dramatiskt hände, mår helt okej idag. Är ifs bakis men förväntade mig inget annat. Min toleransnivå är väldigt låg nu. Det känns skönt att veta ändå.
Kram
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
Hur många anställda har din arbetsgivare? Var 10:e medarbetare ska visst ha missbruksproblem så då kan du ju räkna ut hur många det är. Visserligen berättar inte alla för sin arbetsgivare eller tar tag i problemet men ändå.
Men pärlan. Du tar ju ansvar för din situation. Det är något som din arbetsgivare kommer se som en styrka hos dig! Var rak, tydlig och bestämd med vad du behöver för stöd! Du fixar det här??????
skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!
skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!
Vi har en viss tid här på jorden. Den kan man använda hur man vill. Vi kan skaffa oss utbildning, jobb, vänner, familj. På fritiden och på ledigheter kan vi göra det som känns intressant. Vi kan utöva sporter, läsa böcker, umgås med vänner, vara i naturen, resa mm. Livet är ju fullt av möjligheter. Ändå väljer vi att förstöra mycket av det fina i livet genom att supa. Det börjar ju fint med lite berusning då och då, Efter många år (för de flesta) känns livet tomt utan en riktig fylla oftare och oftare. Hur blev det så här? Ja, det är bara att inse att alkohol är ett medel som förändrar våra sinnen. Ibland till fördel för oss själva, men inte så ofta. När vi väl har blivit beroende kan vad som helst hända. Fylla, misshandel, trasiga barn och andra anhöriga, dåligt mående, skam och skuld. När bollen börjat rulla, går det fortare och fortare utför....Som tur är går det att stoppa. Vi kan stoppa själva genom att be om hjälp, anhöriga kan ta hjälp och den vägen hjälpa oss, arbetsgivaren har skyldighet att hjälpa oss. Så ni som undrar vad ni ska göra, kom igen. Ta hjälpen som finns. Livet finns här och nu... Kanske inte sen.. Kram
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Bra påminnare där om vitaminer.. Åh, känns så skönt att få en riktig chans att få ett piggt liv nu.. Jag är egentligen så otroligt trött på att alltid känna mig trött, ha nånslags ständig bakfylla, noll energi..och såklart ganska deppig.. Jag ser fram emot att må bättre!
Om en timme, mötet med arbetsgivaren.. Jag kan inte koppla bort nervositeten, det ilar i hela kroppen, susar i öronen..jag vet inte vad jag ska säga, jag är ganska rädd helt enkelt.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
Jag kollade mitt blodvärde när jag var på vc för att förnya ett recept. Hade 121 i blodvärde och brukar ligga väldigt högt, 150-160. När man dricker för mycket så får man b-vitaminbrist. Vitamin b behövs för att ta upp järn i kroppen så visst kan det ha påverkat kroppen fast man inte vet om det. Äter nu både vitamin b och järntabletter och känner mig piggare. Visserligen blir man piggare av att inte supa men järnbrist blir man ju också väldigt trött av.
Japp, dax att börja ta hand om sig själv nu?
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Måste förresten bara berätta.. Jag har ju inte direkt ätit mycket under här tiden.. Lunch på jobbet men ytterst små portioner, middag med barnen..kanske lite grann eller inte alls, låtit dem äta men sagt att jag äter senare eftersom jag inte haft aptit, frukost äter jag inte. Och mina veckor har jag ätit alkohol till middag. Vill säga förlåt till min stackars kropp för den har sannerligen inte fått mycket näring eller energi. Galet att jag fungerat..eller, det har jag väl inte. Förkylning på förkylning..
Iaf, det märks! Häromdagen drömde jag som sagt om hemlagad pizza, sen drömde jag om nån annan mat..nästa tupplur om att jag slevade glass med chokladsås (och där vill jag tillägga att jag inte är någon glassmänniska..) Min kropp fullkomligt skriker på mig "For fucks sake, you FINALLY quit that other shit, give me food!!!!!!" ?
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Jo men visst! Ja kan förstå dey och det är ju faktiskt jättebra! ?
Jag jobbar med ett hundratal där majoriteten är 19-27 så många kommer inte att kunna relatera..än. För sups ordentligt det gör det bland många.. Vem vet, kanske jag kan få vara en liten varningsklocka för nån..gladly! ?
Just kollegorna är jag inte orolig för..jag skäms inför cheferna, de jag har ansvar mot och där jag känner att jag brustit som inte tagit hand om mig.. Men tja..vad kan man göra. Inget. Inget mer än att visa att man vill bli frisk, förändras och må bra :)
Åh! Bra gjort! Det är precis det vi ska fokusera på ? Jag är sjukskriven den här veckan, behövde det för att kroppen skulle hinna ikapp..tar ju tom längre innan den mår bra..men det har varit skönt att vila, sova..känna lugnet. Och förstås, ha tid att ringa en massa samtal som jag gjort. :)
Jag skrattade nyss.. Jag har aldrig kunnat hantera kriser och smärtsamma känslor och det var det som fick mig att börja dricka destruktivt. Jag ville fly från att behöva hantera känslor för jag vet helt enkelt inte hur man gör. Och jag flyr på många sätt, tv, dator, nya projekt, intressen..blir alltid besatt av en idé. Keep occupied så du slipper känna hur ont det gör..
Och nu slår det mig hur SJUKT ironiskt det är eftersom jag är en högsensitiv*känslomänniska. Jag har alltså LÄTT för att känna känslor och med lite större styrka än gemene man. ?
Ska man skratta eller gråta ? Fast det är klart..är väl inte det lättaste när känslan är smärtsam om den är EXTRA smärtsam..Vet man inte hur man ska göra blir man ju lite knäpp. Glada och lyckokänsla däremot har jag inget emot att känna starkt..?
*HSP ((Highly sensitive personality)..
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
Kul att vi har bf så nära varandra då;p
När jag berättade för mina kollegor så gjorde jag det via sms. När jag sen arbetade med dem en och en så kom det fram saker som jag inte visste.
Någon (som jag tror dricker för mycket) började fråga en massa saker. En annan berättade att denne är orolig för sin sambo som dricker varje dag. En tredje berättade om en nära anhörig som har problem och som denne inte vet hur den ska hjälpa till.
Det känns som att det kom något gott ur det och jag känner ett enormt stöd. Hoppas du kommer känna det samma. För mig så handlade det om att vara ärlig inför min omgivning för att jag ville vara ärlig mot mig själv.
Nu fokuserar jag på att ta hand om mig själv genom att äta nyttigt, promenera, få ordning på sömnen, måla naglarna, göra ansiktsmask etc. Allt för att bara pyssla om mig själv:)
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Jag kan bli så less på hur mycket jag avstått från för att kunna dricka..eller för att jag tog en klunk innan jag gjorde det jag tänkt..
Typ en vacker vinterdag, solen strålar och jag känner hur skönt det hade varit med en promenad.. Fast först vill jag bara ta en öl, lyssna på musik och njuuuta.. 5 h senare, mörkt ute.. Jahapp, det var den lediga dagen i dagsljus. OH well, då fortsätter vi väl då. Ibland har jag varit nöjd över att jag hann gå till affären och köpa folköl innan det blev mörkt. "Vad skööönt att jag hann ut i dagsljuset iaf. Vad duktig jag är!" ?
Vad kul! Jag tror jag ska kolla upp den, kan ju hända att det är en metod som min arbetsplats vill att jag kör och skadar inte att veta mer på förhand.
Åh, fastän det är bra och jag är glad över att jag nu bestämt mig så kommer det inte kännas klart att börja jobba med allt förrän jobbet vet.. Kommer vara riktigt nervös men jag hoppas verkligen de stöttar. Det är ett bemanningsföretag som finns över hela landet så knappast kan det vara ngt nytt för dem..:)
Och GRATTIS till 10 dagar!! 4 här nu ;) Känns kul att vara så nära på något vis i tid..:) Haha, nu kom jag bara att tänka på hur det var att vara gravud och få veta att någon annan hade beräknat datum nära en själv. :D
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
I dag är det dag 10 i mitt nya nyktra liv. I morgon ska jag påbörja behandling (förutom campral som jag ätit sen dag 1) via företagshälsovården. 15 stegsbehandlingen eller nått sånt heter det.
Hejja oss:)
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
Jag började få ett riktigt alkisbeteende när jag började fundera på att ta med vin till jobbet så jag kunde börja dricka redan på vägen (cyklar) hem när jag jobbar kväll. På så sätt skulle jag ju spara lite tid eftersom jag skulle upp tidigt dagen efter...
Så mycket tid man har lagt på att planera alltså?!? Så sjukt beteende. Och självklart är man smartast i hela världen;)
Hoppas det går bra på mötet:)
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Haha! ?
Nä..inte riktigt.. En speciell sak som gjorde att jag förstod att jag nog förmodligen (hehe) hade ett problem var när jag såg att folk lämnade halvfulla vinglas t.ex efter en midag. Min reaktion "Men...ska de inte dricka UPP?!".. Självklart hävde jag snabbt i mig dessa glas snabbt innan jag började diska dem..
Inget som hänt ofta eftersom jag är singel utan desto mer socialt liv pga att jag isolerat mig med min alkohol varje barnfria helg men ändå.. Just det minnet av att folk faktiskt var nöjda med bara ett par klunkar till en middag..?
På ett sätt är jag glad att jag isolerat mig så mycket..vete fasen vad jag kunnat ställa till med. Samtidigt så har ju ingen heller kunnat förstå eller fråga ut mig, d.v.s försökt hjälpa.
Nåja, nu är vi ju här. Beslutsamma. Det är viktigast. :)
Möte om en timme, ser fram emot det :)
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
Det gäller att spela upp hela filmen. Jag brukar se mig själv sittandes med ett glas vin och ett avslappnat leende på läpparna. I den bilden är det också ett rosa skimmer runt mig, barnen leker glatt i kritvita t-shirtar och skrattar hjärtligt när min man tar fram ett paket toffifee...
Nu är det ju inte riktigt så det sett ut i verkligheten;)
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Jag behövde höra det. Vissa saker behöver man dessutom nog höra om och om igen..jag är så van att tänka på ett visst sätt, ha mina invanda rädslor att det är svårt att känna tillit och lugn. Jag kan bara skratta för både igår och idag pendlar jag mellan att plötsligt bli extremt rädd över något..lugnar ner mig, accepterar och tänker att allt som händer feamöver händer av en BRA anledning.. Oavsett vilka obehagligheter jag möter (om dessa ens kommer, det är ju oron som skapar scenarion) så kan jag reagera med att "men du, jag är NYKTER, det är det viktigaste".
Precis! Det kommer inte finnas möjlighet för mig att lära mig ta ett glas vin till maten - någonsin, för min kropp fungerar inte så.
Ser det framför mig.. Ett glas vin en kväll - städat fint, bara avslappnat, fin lugn känsla i kroppen.
En annan kväll 3 veckor senare, det har varit en stressig tung dag.."åh det var så avslappnat sist den där kvällen..skulle faktiskt vara skönt att koppla av ikväll..." Det blev 2,5 glas men det är okej..ibland blir det så.
6 veckor senare, en kris, ja idag behöver jag vara få lite lugn i kroppen. Där slank hela flaskan ner....
Jag behöver inte fortsätta historien för jag vet var den slutar för mig. :)
Den här historien borde jag skriva ner och tejpa upp på kylskåpet! :D
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
Och precis som du så vill inte jag heller ha någon tid utsatt. Det här är en förändring för resten av livet! Att börja dricka lite kommer göra att jag hamnar där jag var igen. Absolut inte värt det...
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
De personer som resonerar så. Klart du ska berätta för din arbetsgivare! De har skyldighet att hjälpa dig och får absolut inte ge dig sparken för det. Jag är kommunalanställd och min närmaste chef är helt underbar och har gett mig ett enormt stöd. Samtidigt känns det bra att ALLA runt om vet då det stänger vissa bakdörrar. Jag kan ju tex inte gå på fest med jobbet och dricka alkohol. Därför behöver jag inte ens fundera på om jag ska dricka nått eller inte?
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Så kul att du hittade hit! Är glad att ha dig här! :)
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Jag är nervös för att berätta för min arbetsgivare imorgon. Funderar hit och dit vad jag ska säga, hur jag ska säga det, hur kommer hon att reagera, vad blir konsekvenserna..
Jag är nervös. För när jag berättat åt icke-alkoholister att jag ska berätta för min arbetsgivare ser man chocken/förvåningen i deras blick tätt följt av ett "Åh!".. Någon har t.o.m uttryckt att "tror du att det är så klokt..?" De är skeptiska och tycker att jag riskerar mitt jobb. Det har säkert hänt att någon gjort det men...
Det intressanta är att alla de alkoholister jag nu känner har berättat om att deras arbetsgivare är fullt medvetna och alla har de involverat dem när de insåg att det var allvar. De har kvar sina jobb och har mötts av stöd från sina arbetsgivare.
Jag är nervös för att jag har mina vänners reaktioner i öronen, men vilket val har jag egentligen? Skulle jag förlora mitt jobb är det väl ett lågt pris att betala om detta nu ändå i förlängningen betyder att jag kommer få ett nytt friskt liv? Här kan jag säga att ja, jag är modig. Jag måste vara modig och vara ärlig. Bära eller brista. Med oärlighet eller rättare sagt att inte stå för hela mitt jag tror jag inte att i längden kommer vara bra för mitt tillfrisknande..
Fast ändå nervös. :)
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.
Jag uppfattar mig inte som modig..allt jag gör gör jag av nödvändighet och har svårt att ta till mig att alla tycker jag är så modig nu..:)
Jag försöker helt undvika att ha någon fast tid jag ska vara nykter. Vill inte tala om termer av 2 veckor eller 3 månader. Alkohol- och drogmottagningen säger alltid det "vi brukar rekommendera 3 månader till att börja med". Jag kommer säga ifrån mot det för det är livsfarligt för mig. Hur än goda avsikter så lever en liten djävul kvar där som inväntar ögonblicket när den lovade tiden gått. Nu måste det vara för alltid. Jag måste redan nu börja jobba med att jag aldrig ska dricka men ta det med en dag i taget..:)
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.
Ser fram mot att följa dig pärlan. Bra jobbat och det märks att du är motiverad till förändring.
skrev I_morgon i Med trevande steg mot förändring.
skrev I_morgon i Med trevande steg mot förändring.
Det är inte enkelt men samtidigt jätte lätt.
Lova din terapeut att du ska avhålla dig från vin eller öl eller starksprit i en vecka. Det tar 10 dagar att bli nykter.
För en kvinna säg~ 15 dagar
Jag känner igen mig i din historia. Nu stöter jag inte på folk när jag är full. Men blir ofta för packad, och får minnesluckor. Jag har bestämt mig för att aldrig mer dricka på det viset. Och heller aldrig dricka ensam hemma. Jag sa till mig att nu är det slut. Jag lade drickandet på hyllan och har varit helt nykter nu sedan i januari. Innan dess var jag nykter en hel månad. En vecka i Egypten drack jag måttligt.
Jag tror att du helt enkelt måste säga till dig själv att inte ta det där första glaset. Man måste inte dricka.
Hur ser ditt drickande ut? Dricker du varje vecka? Varje helg? Blir du alltid dunderfull?