skrev Studenten i Jag är här nu.

ni minns den där stora psykologi salstentamen? Jag klarade den oxå. ;)

Kram på er!


skrev Studenten i Jag är här nu.

Hur förklarar man över text hur man känner när allt är bra men allt är tungt samtidigt?
Är inne i en ny utvecklingsfas i livet. Den direkta alkoholfokusen har skiftat och ligger kvar, men tar inte allt mitt fokus.Det är väldigt väldigt skönt.
Nu när jag börjat få igång träningen igen ser jag hur kroppen förändras med den. Självhatet minskar, visst är det vissa timmar/dagar/minuter tillfällen som minime kommer och hälsar på. Säger att jag är dum i huvudet och värdelös, men det är ju inte sant. Rationaliserar, omfokuserar, accepterar och går vidare. Igår befordrades jag upp i mitt ena jobb och anställde en människa under mig, vilket kommer underlätta nästa termin avsevärt. Det kommer ge mig mer tid att vara, att vila. Hela gårdagen var egentligen sjukt stressig, men utan att blotta för mycket på nätet, så klarade jag av den galant. Vid ett tillfälle, precis i lugnet före stormen kände jag mig så stolt över mig själv. Jag har gjort detta, detta är bara jag. Jag kan. Då log jag stort för mig själv och kände en fjäril i magen.

Hoppas ni får en fin helg!
Kram


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Varit hos psykologen idag. Fått diagnos utmattningssyndrom och att jag måste ta det lugnare. Jobbet håller väl mig uppe just nu men jag försöker hålla i så gott jag kan. Om man kunde få lite positiva besked så vore det ju kul.


skrev gorm i Som alla andra

Tack Mia-Pia för tillropen.
Dell. Oavsett om du tycker dig ha ett mål eller inte, så finns det nog där. Annars hade du nog knappast gjort dig besväret att kommentera över huvud taget. Om det är skryt eller inte att säga att man varit nykter 4 dagar efter 30 år? Spelar ingen roll. Någonstans måste man börja, och man kan åtminstone klappa sig själv på axeln. Så fortsätt på samma stig, och skit i att det känns pinsamt att erkänna sina problem. Alkoholen är socialt accepterad, nästan glorifierad i vår kultur. Så länge man inte trillar dit. Och det gör bra många fler än man vet. (Åtminstone 10-15% av dina grannar har rejäla problem, men lyckas oftast dölja det). Men trillar man dit så blir man lätt stigmatiserad. Snacka om dubbelmoral! Men att erkänna att man är alkis, trots att man hållit stilen utåt, är enda chansen att börja en ganska jobbig resa. Men varje morgon man vaknar och känner att huvudet är klart i stället för fullt med gröt, så är det värt varje uppoffring.
Jag var på farlig mark i går kväll, men hade inte en tanke på att öppna den flaska vin som finns här sedan länge. Så jag klappar mig själv på axeln, och kan åka hem gott samvete.


skrev Mia-Pia i Som alla andra

Detta forum är bra! Ha din tråd som en dagbok, för att följa hur din tankar är och för att få syn på hjärnans mönster!


skrev Hjärtat i Början på mitt nya liv i mitt nya hem

Äntligen hittade jag din tråd igen. Jag saknar dina kloka ord, Etanoldrift! Du gav mig kraft när allt var tungt. Du gav mig insikter som jag så väl behövde.

Hoppas att du har det bra. Kändes som inlägget ovan var ett avsked till forumet och du valt att fortsätta din resa på egen hand. Kram och lycka till på din fortsatta vandring!


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Jo jag vet och dettani något jag behöver jobba med, att sänka kraven på mig.


skrev gorm i Som alla andra

Tack Mia-Pia!
Ja, visst är det lätt att säga till sig själv: Visst klarar du detta! Det är ju bara att ta det lugnt...
Nej. Så funkar det tyvärr inte. Eller, jo kanske ett par gånger. Sedan börjar jag fundera över när nästa gång skall vara, och då måste man ju köpa något extra gott, och så för säkerhets skull köpa en box extra. Till slut blir jag helt fixerad kring planeringen, letar efter tillfällen då jag kan vara utan vakande ögon. Jag har visserligen inte skåpsupit på traditionellt sätt, men en och annan öl har slunkit ner extra förbi ”polisen”. Det blir ett sorts periodsupande, om än på måttligt sätt. Med måttligt så menar jag att det inte blir varje dag, men mer och mer och oftare och oftare. Tills jag bestämmer mig för att sluta. Det brukar hålla ett par månader...
Nu befinner jag mig på en ensam plats. I båten för att fixa det sista innan den riktiga säsongen börjar. Och då brukar det tyvärr oftast bli en flaska vin och några öl, och så öppnas poker clienten, och några hundringar försvinner, och morgondagen blir full av Ågren och förebråelser. Och nya löften som inte håller så länge.
Nu har jag stängt av mig från pokersiterna jag brukar använda (tyvärr finns det hur många som helst att bli ny medlem på) och nu skall jag försöka skriva här någorlunda regelbundet. Och försöka hålla mig från A!


skrev Vida i Vida

att vara mig själv och frihet från tvånget att dricka idag. Ja, det känns verkligen skönt. Gå ut i solen. Sätta mig på ett kafé och dricka kaffe. Kanske med en chokladboll till. Härligt.


skrev anonyMu i Min promenad längs den krokiga vägen.

... inget fel med höga krav och moral... men ibland blir kraven på oss själva och vad vi anser att vi ska klara, vara, åstadkomma alldeles för mycket. Det kan också bli en anledning till att dricka. Då får man fly undan, släppa ner garden och bara vara (tror vi). Men sedan får vi ångest och känner att vi går emot våra ideal och vår moral, vilket får oss att må dåligt. Då dricker vi ännu mer... och så är eländet igång. Been there, done that. Också ett riktigt bra sätt att få självföraktet att växa ohämmat...

Ibland kan det vara just att sänka kraven på oss själva som blir ett av de viktiga verktygen som hjälper oss att inte behöva döva oss med alkohol. "Jag duger som jag är" och "good enough" kommer man långt med.


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Jag har tänkt lite och jag kommer bara fokusera på mig nu. Jag försöker se på mig med andra ögon men det har jag alltid haft svårt för. Ställer höga krav på mig och min moral.


skrev Sisyfos i Min promenad längs den krokiga vägen.

Tycker inte att du ska ta det personligt. Tycker på sätt och vis att de gör rätt som avvaktar lite. Förstår att du blir ledsen, men jag tror verkligen inte att det är personligt. Men det är en klok sak att göra om man har ansvar för en förening el organisation. Nu är jag övertygad om att du är en högst ansvarstagande, duktig och klok person Aeromagnus och att du hamnade i det läge du är nu pga en stressad situation. Men de VET ju inte det vi har läst här och då tycker jag till viss del att de tar ansvar. Sen tror jag också att du kanske kan behöva lite lugn och ro. Tycker inte att du har förtjänat den situation du är i nu och det bemötande du fått vid återfallet. Och jag hoppas att du kan få lite stöd hos din psykolog, så att du börjar se lite på dig själv också med lite snällare ögon. Du har ju uppnåt nåt som många kämpar med här. Bara det Aeromagnus, bara det är en bedrift.


skrev Sisyfos i Jag är här nu.

Låter bra. Studenten. Att känna sig hemma i en grupp med Goa och intelligenta kvinnor är inte fy skam.


skrev Res i Nu reser jag

Idag har jag träffat rådgivaren och fyllt på antabus. Fortfarande mycket rutiner. Jobba och sen direkt efter ut och jogga en runda. Kommer hem sent och då är det nästan bara duscha, äta, fixa för morgondagen - upprepa. Hinner inte med så mycket annat.
På helgerna hinner jag läsa mer böcker, se på filmer, laga god mat - kanske någon maträtt som man inte tidigare provat på. Koka egen buljong, baka surdegsbröd etc. Nu dricker jag mustigt Yogi-tee med havremjölk - saknar inte vinet - eller ölen. Inte just nu i alla fall.
Ser att jag har mer pengar på kontot. Det finns många fördelar med att vara nykter.
För mig är det fortfarande centralt att hitta ett nytt sätt att leva. Ett nytt förhållningssätt till vad vardag innebär. Nu verkar det ju helt galet att jag "missat att hälla i mig 77 flaskor vin och 306 öl" under dessa 51 dagar då jag valt att vara nykter.
Kram och kraft till kämparna - en dag blir flera - som sen blir ännu fler :)


skrev aeromagnus i Jag är här nu.

Själv ska jag rätta nationella prov i matte imorgon bläääää inte kul men måste göras.


skrev Ursula i Min promenad längs den krokiga vägen.

Det är inte något fel på dig alls, Magnus. Du är spontan och utåtriktad. Jag tror inte att dina kollegor menade något illa, det är bara det att det är komplicerat med människor.
Var tillsammans med dig själv och din familj!
Trevlig kväll!


skrev Sisyfos i Vill inte - kan inte

Ja, ta ett nytt beslut, idag och imorgon. Belöningen kommer! Det är den första tiden som är värst. Styrkekramar!


skrev Studenten i Jag är här nu.

Dagarna rullar på. Vissa dagar är tyngre än andra med ångest och stress, andra är enklare och glädjefyllda.
Idag stannade jag upp i nuet när vännerna från skolan stod i en ring och diskuterade lunchställe, då kände jag samhörighet och lycka. Tänk att dessa goa och intelligenta kvinnor finns i mitt liv, att jag har möjligheten att studera på högre nivå, att vi klarar detta tillsammans. Det var fint.
(det blev kycklingsallad till lunch btw ;) )

Att sätta sig själv en kväll/dag och dra en vinare känns avlägset nu, lika så att dricka för att minska ångesten. Däremot förstår jag att det kommer komma tillfällen som kommer pröva mig, men jag är redo. Står stabilt med fötterna. Har inte gått och pratat med min samtalsperson sedan i mars, men jag överlever ändå. Eller rättare sagt, jag lever.

I kväll ska jag gå på yoga med en annan vän, sakta men säkert börjar träning bli en del av vardagen oxå. Längtar till att känna mig fysiskt stark igen.
Hoppas ni mår bra där ute i cybervärlden. Tänker på er <3
Kram


skrev Studenten i Jag är här nu.

Välkommen hit! Vad bra att du tar tag i alkoholen, det gör mig glad att läsa. Skönt att även ätstörningen givit med sig, men jag tror precis som du skriver att du får vara väldigt försiktig. Jag känner igen mig i att dricka sig snyggare, har läst någonstans att man ser sig som 30% snyggar när man är berusad (måttligt) och den "forskningen" har fått mig att ta både 2 och 4 glas extra. Men jag jobbar på det, ingen fuldag på ett tag nu. *tummen upp*

Nä jag känner inget större behov att tävla mot andra, (jag är väl vad andra säger vacker, egentligen) och för honom är jag vackrast i världen oavsett om jag går upp eller ner. Han älskar mig för mig, min humor, mina värderingar och mycket annat. Aldrig har han sagt något som skulle kunna ge mig komplex eller självtvivel. Han är en bra man min man. Problemet för mig är väl att jag aldrig blir nöjd med mig själv. Att jag oavsett kroppsform, med mer hull på höften eller med höftben som syns, ändå inte är nöjd. Vad han tycker om mig är inte det stora problemet, och skulle jag känna att jag skulle behöva tävla med andra brudar för att få hans uppmärksamhet så hade vi haft större problem i relationen.
Ta hand om dig!
Kram :)


skrev anonyMu i Vill inte - kan inte

Som du säger Fenix. Idag är en ny dag och för varje ny dag gäller ett nytt beslut. Du klarar det här!
Kram på dig


skrev anonyMu i Den nyktra vägen

Hmmm... tja, att jag är en knäppgök - det visst jag redan. Men att du också var en - det trodde jag inte ;-) Är det verkligen så knäppigt att lufta sina tankar på ett forum? Varför är det så ko-ko? Egentligen?

Kan inte annat än att hålla med dig i det du skriver om att trycka bort saker med alkohol. Det är ju liksom det som kommer fram när vi inte dricker. Vare sig vi vill eller inte. Ibland som kletiga slamkrypare, ibland som ett godståg i expressfart... Men hur länge ska man hålla på och fly från sig själv?

Kram på dig


skrev anonyMu i Mitt vidare liv - med eller utan?

Fint att höra ifrån dig Stingo. Kloka inlägg lämnar du efter dig också, som vanligt.

Stor kram