Senaste kommentarerna i forumet

Det har nu gått 77dag nyckter helt fantastiskt skönt!
Och träningen fortsätter?
Var bara tvungen att skriva lite idag och tala om för alla som håller på att sluta och säga att livet blir mycket bättre!!
Bara kämpa på

Vilken styrka att göra det valet :)
Något säger mig att din syster kanske inte mår så bra, men hon äger ju själv ansvaret för sin hälsa.
Låter som en härlig gårdagskväll!

Allt är bra och jag mår bättre än nånsin, men jag avstod faktiskt från en middag med släkten som jag var bjuden till igår. Ett släktkalas på restaurang. Jag har verkligen våndats i flera veckor över denna middag. Varför? Ja, inte för att det skulle finnas alkohol där. Det fixar jag. Problemet för mig är att ett par av mina familjemedlemmar var närvarande och hjälpte mig vid min sista fylleeskapad som skedde i somras. En av dessa, min syster, är den som bjudit in till middagen. Vi träffas inte så ofta, och har egentligen inte jättemycket kontakt överhuvudtaget. Hon är verkligen världens snällaste syster, men redan INNAN incidenten i somras och långt innan jag fick problem med alkohol har jag känt mig i underläge gentemot henne. (Något jag försöker bearbeta och förstå.) Efter händelsen i somras, då hon fick hjälpa mig när jag var längst ner på botten och hon blev varse mitt komplicerade förhållande till alkohol, så orkar jag inte med hennes kletiga empati. Elakt kanske, hon vill ju väl, men jag vill verkligen inte bli behandlad som ett litet barn (jag är dessutom storasyster!), jag hatar hennes beskäftiga medlidande/förståelse. I andra sammanhang betraktas jag som högst kompetent och mina åsikter värderas högt. Jag har en hög chefsbefattning och är framgångsrik i mitt yrke. Men tillsammans med min syster så känner jag mig alltid underlägsen. Alltid. Jag kunde helt enkelt inte få mig till att gå på den här familjemiddagen, tvingas känna hennes medlidsamhet blandad med vaksamhet. Och är det något jag försöker främja i mitt numera vita liv så är det att bara göra saker som jag själv vill och som jag känner att jag mår bra av. Och igår mådde jag definitivt bättre av att vara hemma och ta det lugnt tillsammans med hund och son istället.

Inser att jag inte längre har några ångestrelaterade tankar kring alkohol. Inget "längtande" och inget att jag missar något om jag inte dricker. Var ut och åt för någon dag sedan på resturang. Fick in en öl till maten och drack la häften, kände att alkoholen påverkade huvudet väldigt fort. Tyckte inte om det. Tyckte Inte om det alls faktiskt. Har inga nämnvärda tankar kring cigaretterna heller.
Så jag lever vidare, utan gifter i min kropp :)

Fick mig en uppenbarelse i morse; vilket var att min identitet på mitt jobb är nu en frisk ickerökande, nyexad, gift kvinna med en hund, och som tränar regelbundet. Jag utstrålar trygghet och glädje.
Den identiteten är något jag kommer hålla hårt vid. Den identiteten är tamefan jag.
Vilket är helt sjukt om man bara tänker tillbaka på vart jag började för några år sedan. Ingenting är omöjligt, hur kylsigt det än låter så är det sant.

Du är huvudpersonen i ditt liv, och jag i mitt. Jag tar ansvar nu, jag är ingen vante som slängs med. Handlingar har alltid konsekvenser och du bestämmer dina handlingar, så enkelt är det (fasten det kan vara skitsvårt, jag vet. Men du och jag är inget offer för livet).

Puss på er!!❤️

38:nde timman avklarad. Jag börjar känna små friskhetstecken även om det är långt kvar. Ångesten pendlar en hel del och som tur är har jag kunnat ringa och prata med en massa. Vår lille son är hos mormor några dagar nu och både jag och min hustru har försökt ringa och prata med han under dagen.
Han ville inte prata med nån av oss för att vi är dumma mot varandra. Det skall man inte vara. Lille stackaren. Så klokt tänkt.
Det är nu skulden och skammen sätter in och jag ångrar djupt vad som gjorts för att det skulle bli såhär. Men jag måste inte sitta och älta en massa som jag ändå inte kan ändra på. Jag kan bara bli en bättre version av vad jag var för 38 timmar sen.
Och det tänker jag bli.

Ja för att det viktigaste är att få delge hur man mår. Vi är ju experter på att hålla saker inom oss och tro att allt löser sig.

Bra du känner du gör små framsteg, varje litet steg och timme i rätt riktning är en framgång! Fortsätt skriva av dig här på forumet, för mig är detta forum också en viktig livlina i det som pågår i mitt liv just nu och jag tror inte jag skulle hitta samma förståelse och stöd bland andra omkring mig som har svårt att förstå problemet.

Nu har jag iaf passerat 36 timmar av mitt tillfrisknande. Imorse vad det en väldigt känslosam och svajig morgon med mycket känslor och tårar.
Så mycket ångest. Jag har fantastiska medmänniskor runt omkring mig och min blivande mentor var hos mig en stund idag med. Så från alla känslomässigt negativa tankar så byttes de nu mot en gnutta hopp och tilltro till mig själv.
Och tack för att jag får finnas här och skriva. Det är en viktig del i mitt tillfrisknande.

Mmmm?!

Kladda på bara :-) Det är det som förgyller.

att jag är inne och kladdar i din tråd! Jag följer dig, lider med dig och... men jag får småvarma känslor när MM säger att hon gillar mig också! Det är som i mellanstadiet när man frågat om chans, du vet.

Ja och jag är oerhört tacksam för detta forum att få dela med sig när det känns som jobbigast.
Jag träffade min nya mentor igår i 3 timmar och idag så påbörjar jag ett program. Så tacksam att jag kan komma igång med detta omgående.
Skall träffa min mentor snart så skall vi påbörja planen.
Hade det bara varit alkoholen som är det jobbiga i detta läge så hade det varit lättare att uthärda. Klart allt dyker upp nu med skilsmässa och allt praktiskt.
Det är så sorgligt. Men jag försöker bara fokusera på mig och min nykterhet just nu så gott det går så kommer allt bli bra i framtiden. Det måste det bli.

Vi måste hjälpas åt, det är så medmänskligheten växer vidare....

Kram
Jag gillar dig med :)

Du är peppig , du MM.... och jag gillar dig!

Ett EP anfall kommer nog inte så långt efter. Det kommer när man dricker, tror jag. Du har ju också haft en lång period av nykterhet. Jag vet ju inte hur du bor till, men kanske ett AA möte skulle vara bra idag? Istället för att sitta hemma och grubbla. Det skingrar tankarna :)

Det är fint väder idag. Försök att ta luft. Gå ut en stund och lufta ur tankarna. Köp magnesium och B.vitaminer. Jag tog även Valeriana (finns på Apoteket) mina första veckor innan jag kom till läkare och fick Propavan mot sömnen. Det har räddat mig till viss del. Lite samma funktion som A har för mig. Får koppla av och får sova en hel natt.

Känns som du har E4:an i skallen så försök att göra något som dämpar tankarna.

Kram

Det kommer att bli bra. Bara härda ut så kommer det...

Känner mig lite skakig. Lite rädd också. Är orolig för vad som skall hända.
Men jag är glad att jag påbörjar ett program omgående.
Orolig för att nåt skall hända mig fortfarande i kramper och EP-anfall.
Tänker jag någorlunda så tiden som jag har druckit kanske inte gör att det blir så farligt. Men har en stor rädsla ändå. Ångest och svettningar finns ju där ändå. Och denna rädsla skall jag ta vidare. Vet att man aldrig skall säga aldrig. Men jag gör det ändå. ALDRIG mer. Utsätta sin kropp för både psykisk ohälsa och fysiska smärtor. Hur illa saker än är runt omkring så att själmedicinera med alkohol är fruktansvärt.
Jag har väl heller inte varit så bra att berätta för omvärlden hur jag mår och om det har varit nåt som varit fel. Utan jag har kört på med full kraft ändå.
Haft problem med sömn under en längre tid och det funkar inte i längden. Till slut kommer kraschen.
Men jag skall göra något bra med detta. Jag skall bli stark i mig själv. Jag skall må bra för det är jag värd. Är det något som jag trängt undan så är det min värdighet och stolthet. Att alltid ha så stora krav på sig och inte känna att man klarar av att efterleva det.
Jag skall må bra för mina underbara barn och visa den kärlek de förtjänar.
Jag skall sätta mig och gråta en stund nu.

30 timmar avklarade. Har kunnat sova lite mer inatt. Väldiga svettningar har det varit. Bara ut med skräpet.
Är jättetrött. Har så mycket underskott på sömn.

Herregud! Det är "snart" över!! Det är så det blir. Sedan.... får vi se vad som händer. Men det är "sedan".

Hejsan!
19.5 timma avklarad. Bävar lite för natten. Men det var inte roligt inatt så jag hoppas lite lindrigare.
Tackar

Hej
Gratulerar till ett bra beslut. Hoppas inte abstinensen blir alltför svår.
Lycka till
Ikaros

Planen blev möte med en terapeut tillika coach i eftermiddag.
Blev väldigt bra och skall gå i ett program nu. Känns väldigt bra
17 timmar. Lite mindre ångest men har respekt för natten.

Ute i arbetslivet, min hjärna är mos. Holy Fuck vad mycket nytt att lära sig. ?
Jag trivs, men det är lite läskigt. Längtar tills jag kan it systemet utantill ?

Tack Sisyfos ?

Det är klart du blir ledsen, konstigt vore ju annat! Alla känslor är tillåtna så länge de negativa känslorna inte tar över, så brukar jag tänka.

Hur ser planen ut för idag? Ska du göra något speciellt?

Har gått ganska bra fram tills nyss. Blev väldigt ledsen över vad som kommas skall. Nu när våren kommer och solen och ljuset skall man ju vara glad och lycklig. Och så kommer jag ha ett sorgearbete som kommer sträcka sig förmodligen längre än detta året.
Nu var det ju det där med att peppa sig själv om att det kommer bli bra oavsett bara jag ser till att vara nykter. Suck.