skrev anonyMu i Mitt nya år

Tack för allt fint och klokt som du delar med dig av! <3


skrev anonyMu i Min promenad längs den krokiga vägen.

Så där har jag också alltid varit. Tagit på mig skulden även om jag inte haft med saken att göra. Tror att det handlar om en "grundskuld", att man alltid bär med sig en skuld för allt och inget... Men nu, utan alkohol och med terapi, så blir det lättare.


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Sitter på jobbet men tankarna är inte med mig. Jag får alltid så dåligt samvete. Fattas det 200kr i kaffekassan är jag den som lägger i pengar. Det är ju jag som har hand om den men man kan växla fritt i mitt skåp där pengarna står.. Visst är jag korkad??


skrev Res i Nu reser jag

Tack Rabarber - härligt jobbat! Det är mycket att fira - hela tiden - varje dag som går bra! :D
Tänk vad fort tiden börjar gå, i början räknade jag verkligen dagarna. Dom sista två veckorna har gått så snabbt!
Idag har jag varit ute i solen i flera timmar - känner mig nästan lite snurrig och matt av all sol. Har varit och fikat med sambon. Det känns så skönt att inte ständigt vara sugen på alkohol längre. Nu kan jag gå förbi krogar och pubar utan att tycka synd om mig själv - i alla fall idag. Jag längtar inte efter att få ta mig ett glas. Det känns skönt att få vara ren och slippa det där giftet. Det är skönt att ha tagit kontrollen.
Kram och kraft!


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Käkar antabus så jag kan inte dricka. Jag ska gå dit och höra vad dom säger.


skrev Buffeln i Min promenad längs den krokiga vägen.

Som du redan vet, som alla vi med alkoholproblem behöver höra, drick inte!!


skrev Buffeln i Min promenad längs den krokiga vägen.

Som de andra skrivit, säg absolut inget på mötet oavsett vad det handlar om. Lyssna på vad de säger och be om att få återkomma. Efter det så kan ni boka in ett nytt möte på lika villkor. Eller så gör du som jag skrev i går kväll, vägra gå dit utan att ha korten på bordet.


skrev Levande i Äntligen på rätt väg!!

Skönt att det löste sig och njut av solen ☺


skrev Levande i Min promenad längs den krokiga vägen.

Vem vet de kanske erbjuder dig ett jobb ☺För någon gång måste det vända för dig


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Om man nu hittar felaktigheter ja då kommer jag ta ev konsekvenser av dessa. Säkert har det blivit fel när man gör allt själv. Har lagt för mycket tidpå medlemnarna och för lite på kontoret kanske. Jag är ändå stolt. De hade träffat en i valberedningen och sagt till honom iaf att jag lagt ned ett enormt engagemang.


skrev Ursula i Min promenad längs den krokiga vägen.

Jag skulle tro att de är sura, som du säger, även desperata. Det måste vara fruktansvärt jobbigt att rekrytera fackligt aktiva och att uppnå med åren den gedigna erfarenhet som du måste ha. Du lämnar naturligtvis ett enormt tomrum. Och sen, de som skulle fungera som revisorer kanske inte har varit riktigt rediga. Det är du som är uppdaterad på allt. Så du sätter dom alla på pottkanten. Klart att de är förbannade, det är helt naturligt, chockade, kanske. Du får lov att ge dom den rätten. Du själv är besviken och förbannad. Och det måste dom inse, fatta. Jag tycker att du kan gå dit för att höra vad det är de vill. INTE att ni 'tar allt' på onsdag, men för att förstå exakt VAD de vill. Som Stingo skriver. Håller med honom, sitt tyst, säg att du återkommer. Vinn tid. Jag tror definitivt inte att de vill starta något stort utan vill hålla det inom kretsen.


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Hej! Nu kom min killkompis hem till mig, bad om ursäkt och sa " Glöm det jag sa igår, det är skönt att nån sköter sig" och gav mig en kram. Kändes mycket bra. Tänker lite på semestern, vi brukar alltid åka någonstans tillsammans med killkompisen och frun. Vi får se hur det blir i år. Kan tänkas att dom följer med på en "hälsoresa" någonstans i vår husbil. Dvs semester utan a men med god mat, miljöombyte, och kanske en simtur. Nu bjuder jag honom på ett glas isvatten med bär. Och på vår altan sitter vi nu och solar oss.


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Spelar nog in samtalet kanske eller så går jag om man börjar dumma sig. De har alltid varit trevliga innan men jag är ju så nere just nu.


skrev Sisyfos i Min promenad längs den krokiga vägen.

Usch vad de beter sig illa. Jag har dock svårt att se att mötet ska handla om nåt som du gjort fel. Kan du ha med dig nån som stöd? Ibland är det svårt att både lyssna och förstå när man är så stressad som du är nu.


skrev Stingo i Min promenad längs den krokiga vägen.

Kom ihåg att du också kan använda deras ovilja att informera dig i förväg till din fördel. På mötet på onsdag kan du helt spela på att du inte fått förhansinformation, fast du bett om det, ta emot vad för information de än ger dig och säga att du återkommer då du har fått se över situationen. Du behöver inte säga ett knyst, om du inte vill. Låt dem inte pressa dig till att tala oförberedd och kanske säga något du sedan ångrar.

Lycka till.


skrev rabarber i Nu reser jag

Härligt Res! Nu har vi klockat in 6 vita veckor! Känns fantastiskt! Heja oss!

Hoppas du får en skön dag i solen :)


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Jag ska försöka se allt positivt men nu är mycket svart. Tar en dag i sänder.


skrev Levande i Nu reser jag

Blir glad av dina ord och glädje, kram och ha en härlig söndag☺


skrev Res i Nu reser jag

Tack Buffeln! Det är härligt och en glädje att få må bra och vara pigg. Under nykterhetsperioden kommer tankarna "Vi skapar själva våra liv - och kvalitén genom våra aktiva val. Passiva val är också en form av val - sedan finns det ju saker runtomkring oss som vi inte kan påverka. Men vi kan påverka hur vi väljer att dricka. Och hur vi väljer - att inte dricka. När jag börjar dricka kan jag inte kontrollera händelseförloppet. Då får jag avstå att hamna där. Innan dess så kan jag ju välja.

Oj, vad fåglarna sjunger om mornarna - sången och kvittret baxnar i öronen!
Full fart på naturen - så underbart och levande!! Det är där det sker - det är där det händer!
Mornar är fåglarnas tid - då är dom i sitt esse. En gång var vi fågelvakter åt en blå underlat - och varje tidig morgon var fågeln alltid som gladast och sjöng och flög runt i hemmet varv efter varv. Jag satt som en sömning fyllebult, bakis och sur i soffan och var förbannad för den jädrans fågeln väckt mig från min dvala.
Som nykter förstår jag lite mer av fågelns intensiva glädje - dom firar nog ankomsten av en ny ren dag. Glädjen för livet.
Idag ska vi fånga dagen och göra den så vacker vi bara kan!
Kram och kraft till kämparna!


skrev Levande i Min promenad längs den krokiga vägen.

Du har säkert varit en obekväm fackligrepresentant och nu tar de chansen, se det som ett gott betyg.
Hade flera vågat vara obekväma i den rollen hade arbetsplatserna sett annorlunda ut.
Så dunka dig i ryggen, sträck på dig och var stolt över att de lägger så mycket krut på att jäklas med dig.
Kram, styrka och ta fram lite ilska och mycket stolhet


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Jo jag är kallad på mötet men men vet ej vad det handlar om. Jag har avsagt mig alla uppdrag och fortsatt engagemang pga att mitt regionkontor inte ger mig stöd i en svår situation. En medlem har ställt till ett helvete för mig och trots att massor med medlemmar gillar mig som ordf och tycker att det aldrig funkat så bra som nu så vill man inte lyssna. Mit regionkontor har innan i min sjukdom varit fantastiska och hjälpt mycket men inte nu. Jag skrev till medlemmarna att det är en förtroendeklyfta. Kanske är de sura och vill ge igen.

Ringde upp i onsdags kl 16. Frågade vad mötet handlade om. Det tar vi på onsdag, vi tar allt på onsdag. Då sa jag att nu blir jag orolig när du säger så. Har du något att vara orolig över kom repliken? Nej sa jag sedan önskade vi varandra trevlig helg. När man har en depression så är obekanta situationer jobbiga att möta. När man inte sover på nätterna. Man ligger och grubblar. Har jag skrivit upp någon resa för mycket? Har jag missat ett kvitto. Som sagt inte lätt att sköta allt själv samtidigt som man har 100% lärarjobb. Våra revisorer är ju vanliga medlemmar som utses på årsmöte. På årsmötet läggs också all bokföring fram för beskådande, alla kvitton, resultaträkning, balansräkninghar, huvudbok och verifikationslista. Aldrig vill någon medlem kolla men man har ju 2014 och 2015 godkänt revisionsberättelsen.

JAG ÄR SJÄLVKRITISK OCH KÄNNER MIG ALLMÄNT VÄRDELÖS.


skrev Sisyfos i Äntligen på rätt väg!!

Du kan ju också försöka prata med honom när han är nykter. Berusade människor är ju inte världens mest mottagliga, det vet vi ju alla härinne. Kanske kan ni föreslå nåt att göra som inte innefattar alkohol. (Vad nu det skulle vara i det här slkoholfixerade samhället) Skapa nåt nytt.


skrev Ursula i Min promenad längs den krokiga vägen.

Jag håller med Buffeln, låter inte ssk vuxet. Hur har du blivit kallad till mötet? Har det utlysts i vederbörlig ordning? Det finns ju ingen dagordning eftersom de inte vill säga vad mötet ska handla om (otroligt!!). Är det bara ett påhitt av någon som vill snacka, lite informellt? Då behöver du inte gå. Alltså, mötet existerar faktiskt inte! Du går BARA OM det är ett officiellt sammanträde med dagordning (med en punkt som behandlar ditt fall), protokoll som ska justeras, skrivas under och förvaras i arkiven. Och ifrågasätter de revisorernas arbete så börjar det hela bli väldigt stort, tycker man ju. Och vad följer på det? Kanske ditt fd fackförbund bör byta revisionsbyrå? Då kommer den firman att dra öronen åt sig. Risk för dåligt rykte?
Ha det bra på dopet idag istället!
/Ursula


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Hamnade i en situation idag, då min killkompis ringde mig och tyckte att jag sagt upp bekantskapen med honom. "Så här kan du inte hålla på" Han menar att jag håller mig undan gamla kompisar och att jag borde kunna vara med fast dom dricker för det finns andra som klarar det. Jag försökte förklara mig att jag inte klarar det och den personen han pratade om har antabus och då kan det vara lättare för honom. Kompisen undrade hur länge jag skulle hålla på med detta, och undrade också hur länge min sambo skulle stå ut? Jag försökte förklara mig igen, men han var berusad och det slutade med att han tackade mig för alla fina år som varit men att nu var det slut. Vi lade på. Pratade med min sambo och sa att kompisen förstår inte hur svåra problem vi har. Sambon höll med, och det gjorde mig glad. Sambon har många gånger förminskat sina a-problem, men gör det inte längre. Tyvärr så innefattar vårat umgänge med vänner oftast alkohol. Jag ska prata med kompisens sambo någon dag så kanske hon kan förklara svårigheterna vi har med a. Vi har pratat om alkoholproblem förr och hon dricker mycket måttligt, och ser nog problemen på ett bra sätt. Tråkigt med killkompisen men allt har sin tid. Mitt a-sug är inte borta men jag tänker på hur vi haft det då försvinner det ganska snart. Styrkekramar till er alla <3