Senaste kommentarerna i forumet

Hello goaste vännen,

Svarade nog dig i min tråd igår. Kommer inte ihåg var jag skriver längre... ;-)

Har du också sol idag? Vet du, himlen är så vacker och solen är helt bländande. Jag vet att det snart, snart säkerligen ändras, men vacker är det. Jag längtar till våren så otroligt mycket. Vill kunna sitta ute, fixa i trädgården, plocka snäckor osv. Visst, det kan jag väl nu också, men jag fryser jämt...

Jag måste också börja lyfta skrot. Min stackars kropp behöver verkligen det. Men du anar inte hur många ursäkter jag hittar på... Det är för långt/nära, för trångt/tomt, för dyrt o pråligt/för billigt o sunkigt osv osv... Jag är verkligen patetisk i mina ursäkter. Jag går mina promenader och det är väl bättre än inget. Nu när det blir varmare ska jag börja springa igen. Men det jag skulle må så bra av att ta ut mig på gymmet. Snart. Snart ska jag på det igen. Vad duktig du är som kommit igång!

Ha en helt underbar helg vännen!

Härligt och grattis. Gud vad bra att du la märke till den tanken att belöna dig med alkohol och ringde din man. Jag har också pratat med mm när suget var stark. Bara sagt det högt för att det hjälper mig.

Håller med att din mamma verkar klok. ;-)

Ha en fin fredag och helg!

Har också sökt men ingenstans står det samlat. Läst någonstans om lång tid för nybildning av celler i levern, tid innan muskelnerver återbildas och år innan hjärnceller kan återskapas. Det skulle vara bra med en lista med vad som händer i kroppen när man slutar dricka. Med reservation för att permanenta skador uppkommit och sjukdomen gått för långt..ex så här:

Efter fyra veckor:
Nu har kroppens del x hunnit med att ...

Efter tre månader:
Nu har ..., hänt och ..., börjar sakta producera ...

Efter 6 mån:
Nu börjar leverns celler....
Kroppens slemhinnor i mig och tarmkanalen är nu ....

Det tror jag skulle vara hjälpsamt för många som oss, Studenten!
(Är det något som går att önska eller hitta, Admin?)

Kramar?

Tog du hjälp av det?

Jag har försökt ta reda på en sak, men hittar inget direkt på nätet.

Hur lång tid tar det för kroppen att återställa sig efter alkohol?
Jag läste någonstans att det tar ca 6 veckor för de inre organen att rena sig. Jag förstår ju att det är högst individuellt, men nån typ av riktlinje?

Någon som vet?
Kram studenten

Ledsen att du har fått vänta. Det här är inte en fråga som vi kan svara på. Det bästa är om du kollar med de som tar provet.
/magnus
alkoholhjälpen

Finnas enormt tydliga planer vad som ska göras för att hjälpa anställda med alkoholproblem och det gör det säkert men det är ju mycket som spelar in.
Lättare i teori än i praktik.
Både anställda och chefer är ju människor dvs individer...

Och de flesta är ju inte lika öppna som du är heller.

Jag skrev "förbannade jävla alkohol" i Tjalles tråd.

Tänk vad den förstör och förgör.

Har du stöd någonstans ifrån?
Försök att ta dig till AA igen annars.
Det är inte bra att vara ensam med jobbiga tankar och ångest, speciellt inte om nattsömnen är hackig.

Det blir så svårt att tänka rätt och bra tankar då.

Du kommer klara det här Aeromagnus!

Stoppa negativa tankar så de inte äter upp dig och skriv gärna här och dela med oss så kan vi hjälpas åt.

Tack för din kommentar, jag svarade lite i din tråd ?

Systemet-Zombi, jag tycker att vi tar det som officiellt uttryck nu ;) ja jo jag kämpar lite varje dag, men i början var det dom värst och det är där du är nu. Det blir lättare efter ett tag, men du behöver våga jobba med dig själv och se sanningen för vad den är. Försök inte dömma dig så mycket (oftast gör vi det för oss själva), utan försök se dig själv som en kompis. Vad hade du sagt/gjort/tänkt om du stöttade en nära vän som går i genom det du gör nu? ?
Vad glad jag blev att du skrev, det får mig att fortsätta skriva om mina dagar och tankar.
Kram studenten

Som jag skrivit tidigare. ...jag är med och har läst hela din tråd minst 20 ggr. Du är, och har varit en förebild för mig och andra. Det är du fortfarande! !!! All styrka du kan få vill jag ge dig. Du är värd alla positiva tankar du kan ta åt dig. Kämpa på!!!!

Som arbetsgivare skulle jag dels ställa krav men göra det på ett humant sätt och inte genom hot eller förtäckta hot. Jag skulle försöka bry mig om den med problem, inte trycka ner personen i fotsulorna. Idag har det varit jobbigt mentalt. Känslorna åker berg- och dalbana gråt styrka gråt. God lust att ställa mig framför tåget. Kommer jag ju inte göra men känns så jobbigt. Vaknar 3 varje natt och kan inte somna om. Ligger och grunnar på det som hänt, hur min arbetsgivare behandlade mig i måndags. Just nu så tar jag en dag i taget

Igår ringde min fd.. Då var
Igår ringde min fd.. Då var han uppåt och allt var frid och fröjd.. Hade kanske bara hunnit dricka ett par öl..
Idag ringer han igen och allt är "nattsvart".. Han är en looser och mår riktigt dåligt.. Tydligt påverkad också, inte bara emotionellt..( åtminstone inne på andra flaskan vin..) Hans syskon har tröttnat på hans "fylleringningar" och skällt ut honom.. Så nu finns bara jag kvar att ringa till.. Jag lyssnar 2 minuter och föreslår att jag ska ringa sjukvården.. Då pang, läggs luren på..

Jodå, vi har pratat om det många gånger.. Varje gång jag föreslår adekvat vård, så blir han ursinnig och säger att jag driver med honom. (istället vill han helst att jag åker dit och sitter nåt dygn och lyssnar på hans "fylle-ångest-svammel" helst borde jag ju ta med mig ett par flaskor vin också..)

Han blir lika förbannad varje gång jag säger ifrån eller föreslår vårdcentral eller psykakut..
Vi har varit där såpass många gånger nu, att jag slutat reagera..
Känslorna av oro och olust jag hade i början har eroderat till en dammhög.. som blåser bort efter en kopp kaffe och en stund vid ett öppet fönster..

Jag vill inget ont! Önskar ingen olycka! Må du finna frid i din själ!

Jag skaffar frid i min egen själ och i mitt eget inre.. Det är ju den enda plats jag bestämmer över alldeles själv <3
Dit når inget annat än det jag bestämmer mig för att släppa in!
Och livet är faktiskt gott!

Ja det blev 2 likadana inlägg på sidor.. ;-) Här och på anhörigsidan..

Jag har bara kämpat på några dagar med att helt avstå men har egentligen från och med nyåret påbörjat processen, försökt minska, börjat läsa här. Jag är fullständigt överrumplad av hur mkt energi det tar att "stå emot". Du skrev oxå "Gick in i zonen. Ni vet den där när man bestämt sig och sen kör kroppen på automatik och plötsligt har man varit på systemet och sitter hemma med ett glas vin/öl i handen utan att egentligen veta hur det hände."
Det var sååå mycket igenkänningsfaktor för mig. Tidigare när jag försökt minska har det varit så precis, nån dag avstått och sen plötsligt som en zombie på systemet och ivrigt öppnat vinet, alla tankar på att avstå då som bortblåsta. Så just nu ägnar jag mkt energi åt att inte bli en systemet-zombie! Tycker du verkar kämpa på jättebra?!

Talet idag gick riktigt bra, jag satte det. Knäna skakade inte och händerna var lugna, att jag sedan hade 5 lager foundation i fejset är ju en annan femma. Lungt, tydligt och lite roligt blandat med ledsamt. Bra kombo. Så glad att det gick bra!
I kväll ska jag (eventuellt) sätta mig och börja på tentan som ska in om en vecka.
Det som var intressant idag var hur jag genast började tänka på vin efter talet(och även innan talet) att detta ska firas och fira gör man genom att dricka alkohol. Bubbelvin gärna eller en flaska rött med ett paket cigg. Det är så jag firat de senaste åren.
Jag fortsatte att tänka på detta medans jag gick långpromenad med vovven, tillslut ringde jag mannen min och berättade hur jag tänkte.
Han sa att det är väl bättre om du inte dricker vin idag, gör nått annat? Köp en kladdkaka? För det återstår ju fortfarande att jag. vill. inte. vara. onykter.

Så nu sitter jag här, nöjd över hur det gick med dagens tal och all positiv feedback som vi fick med oss. Samtidigt som jag inser att hela eftermiddagen och kvällen finns till förfogande att göra något som jag vill. Kanske går jag ner och köper en nybakad bit kladdkaka på kondisen. Kanske läser jag lite bok som inte är kurslitteratur. Jag skulle kunna se en film som jag vill se och poppa popcorn, eller så kör jag ett lätt yogapass här hemma (är lite förkyld=inget gym).
Poängen är att tiden som blir över är helt överväldigande när den inte längre går åt att vara onykter.
Jag känner en frihetskänsla som sänker mina axlar lika mjukt som ett glas vin tidigare gjort. Jag kan andas.

Det är inte lätt detta, att behöva dividera och analysera med mig själv till och från. Men det blir så uppenbart i vilka situationer som vinet varit min krycka tidigare. Det är där jag tror att en förändring kan ske, när beteendemönstret lyfts fram och betingas om.

Och så lite off topic här nu. Jag har läst i andra trådar att folk betett sig illa mot varandra och att tilliten till vem som läser och skriver till viss del har försvunnit. Så här ser jag på det, du skriver för din skull. Om någon kommenterar negativt i din tråd så är det dennes fel. Sitter du och skrattar åt mig och min resa bakom skärmen så vill jag helst inte veta det. För jag skriver för mig. Vill du hjälpa/stötta eller skriva hur du klarat av någon situation som du är extra stolt över så tveka inte att skriva i min tråd. Men här är vi vuxna människor, och vi behandlar varandra som det. Min mamma sa en gång, har du inget snällt att säga så håller du käften. Hon är en vis kvinna min mamma.

Låt ingen trycka ner dig eller din resa, dina tankar och dina erfarenheter. Du äger ditt liv.
Det är du som är huvudpersonen i din film.
Hoppas att ni har en fin torsdag.
Kram Studenten.

Hoppas du snabbt kan hitta ett lugn inombords.
Det tar mycket energi att vara irriterad.
Jag som följer dig här märkte i november att din irritation över människor på arbetet verkade ta mycket kraft från dig.
Försök att släppa det!
Konstatera bara att du känner att de inte bemöter dig som du önskar.

Och nu kommer en fråga som jag tycker är viktig och som du med din erfarenhet skulle kunna svara på och vara till hjälp för andra.
Hur önskar du att chefer och arbetsgivare som möter anställda med alkoholproblem ska agera?
Hur önskar du att din arbetsgivare skulle agera för att det skulle vara till god hjälp nu?

Hoppas du klarade att ta dig till AA och att du hittar tillbaka till den positiva inställningen och drivkraften du har inom dig och som många här har fått stöd av.
Jag beundrar dig för din öppenhet och ärlighet.
Så otroligt bra att du är öppen.
Jag är säker på att dina elever alltid kommer att minnas dig för det och att du öppnar deras ögon.
Ge inte upp.
Du har mycket att ge.
Hitta lugnet.
Ta hand om dig.
Släpp negativa tankar.

Ät en semla till ;)
Kram

Haha! Lever jag, ja Gud Hahahha. Jag ska se om jag kan tänka mig dem nakna, misstänker att jag kommer bli röd om kinderna och fnissa ??

Har gjort en PowerPoint till talet så jag tänkte att de skulle fokusera mer på den än på vad jag säger. Vi märker ;)

Tack för dina ord, jag försöker verkligen att bryta mitt mönster nu. Det är inte lätt, men det är värt det. (Fasten jag vet att mina kompisar är ute och lever loppan i kväll och inte jag).
Att ta avstånde från a påverkar mer än vad jag trodde från början, en del av min "identitet" är ju förändrad nu. Känns konstigt... Sidospår där.

Tack igen för din kommentar, blir så glad när du tittar in och säger hej. Kram studenten

Du är ju helt otrolig. Från klarhet till klarhet, liksom. Vad starkt av dig att stoppa dig och styra över tankarna. Du verkar ta väl hand om dig och göra dig fri från flera beroenden.

Låter skönt med bad och tillbehör. Lycka till imorgon!
(PS. Det var en retoriklärare som en gång sa att för att minska avståndet, skräcken, nervositeten till publiken så tänkte han på dem nakna sittandes i underkläder. Precis som du och jag, vanliga människor som var nyfikna och vänliga. Jag har testat det. Kan bli lite fnissigt när man tänker så... ;-)

Känslomässig dag idag, var hos min samtalsperson och grävde i det förflutna. Mycket skit, många sår och många tårar. Jag tror verkligen på detta, att äntligen gå igenom det onda. Att kunna se det konkret och därför kunna utvecklas och förstå varför man gör som man gör idag. Jag trodde verkligen inte att det skulle bli känslosamt, så tårarna kom lite som en överraskning för mig. Jag brukar inte gråta.

Efter mötet så var jag som vanligt inställd på en cigg och vin som så många gånger förr när det gamla gör sig påmint. Jag körde en liten inre dialog med mig själv, kommer rökningen hjälpa mig nu? Nej. Vill du verkligen dricka och bli berusad? Nej, jag har en viktigt dag i morgon och behöver verkligen vara allert.

Så det blev en promenix till närmsta livsmedelsbutik, två propudd och en cola zero senare satt jag på skolans bibliotek och skrev klart morgondagens tal.
Fortsätter att förvåna mig själv, jag är inte slav för mina känslor. Jag kan bestämma över mina handlingar, även om jag är ledsen.

Nu blir det ett varmt bad och en ny tidning (och choklad ❤️).
Hoppas ni haft en bra dag i dag forumkompisar.
Kram studenten.

Kikar in och skickar en stor bamsekram till dig. Hoppas att du mår fint! <3

Upplever att många som försöker bli fri drogen här slår på sig själv hårt när det inte går perfekt. Det gör det jättesvårt att nå målet. Tänk i arbetet, elitidrottare och ex konstutövare, om de inte haft delmål och misslyckanden på vägen??!! De hade aldrig lyckats om de inte fortsatt och övat, övat och hela tiden sett det positiva, delmålen som nås och det stora målet som möjligt att nå?! Det är ju också en del av lärandet och utvecklingen. Nu när jag ser det långsiktigt är det lättare att blicka framåt. :-)

Ha, ha. Roligt när säljare inte klarar att dölja besvikelsen. Hade nyss ett samtal där man påstod att det var av omtanke om mig en affär skulle göras. Tjena, det var dennes behov som skulle tillgodoses och det påpekade jag. :-))

Hoppas du får vila tryggt i att vilja fortsätta nykter. Det är väldigt skönt, tycker jag, fast min hjärna då och då berättar historien om den underbara njutningen och fantastiska upplevelsen av tillfället som vinet skulle frambringa.

Kram

där mot en falsk vän, ungefär samma som mot den snälla rådgivaren på banken som säger sig vilja ditt bästa:-)
Hade vi lytt råden i höstas hade vi nog legat typ hundratusen back nu, men vi tog reda på fakta och ligger nu tack och lov på plus fortfarande, även om det är blygsamt. Rådgivaren såg inte glad ut, och varför skulle han göra det när han nu miste bonus och allt. Tänker samma om alkoholen, lovar och lockar med positiva upplevelser, men glömmer att berätta om risken och baksidan. Inte bara risk längre, nu är det alltid förlust som gäller. Vaknade till ännu en nykter dag, och den känslan samtidigt som jag vet att jag ska krypa ned nykter i kväll räcker väldigt långt. Nä, inget nervgift men kanske en god måltid ska jag unna mig i dag. Tycker du resonerar klokt om att låta det långa perspektivet vara det som gäller, och inte antal dagar eller dikeskörningar. Och räknar jag bakåt så ser det ändå skapligt ut, behöver inte slå på mig själv bara för att vägen inte är spikrak. Tack för den insikten!

Ja att vara chef är lätt, att vara ledare är svårare. Jag kämpar mig dag för dag framåt. Mår psykiskt dåligt men jag tar en dag i taget. Får se om jag orkar ta mig till AA ikväll. Nykter 1v nu iaf.

Trevligt att läsa om ditt jubileum Akvariet! Det är viktigt att fira alla segrar vi kan, både små och stora, som runda "födelsedagar"
Spännande att läsa att du tänkt jobba ideellt med nykterhet på något vis. Något speciellt i åtanke?
Lev fortsatt väl, ta vara på livet!
/PP

Rökfri och alkoholfri dag idag. Stod upp för klassen och talade högt, blev inspelad och analyserad (även det i grupp). Var läskigt men jag är ändå nöjd med dagen. I övermorgon ska jag tala åter igen, men längre.

Tog ett långt bad och köpte en ny tidning. Försöker ta hand om mig men varit sjukt irriterad i kroppen och sinnet i några dagar.
Vet inte varför, så jag fortsätter att lunka igenom dagarna. I morgon ska jag träffa min samtalsmänniska, kommer bli kul.

Nu blir det sängen här hemma.
Hoppas ni haft en bra dag. :)
Kram studenten

Bra att du fick semla och fika. De flesta svenskar jag träffar på arbetsplatser är väldigt fega. Ingen säger något, vågar inte sticka ut, inte ens när kollegor far illa. Sånt gör mig pisst. Har alltid tagit strid för de svaga och det får jag ibland sota för men jag orkar se mig i spegeln. Jag kan ha ett jäkla humör när det kommer till lögner och orättvisor! Din chef skulle jag nog sitta och fundera ut alla möjliga hemskheter mot. ;-) Har träffat flera sådana, särskilt i kommuner faktiskt. En sjuka i ledarskapet där, tror jag. Befordran på fel grunder. Chef inte ledare osv. Var stolt över dig och din kamp!

Kämpa på. Det löser sig, tror jag.

Kram

Att du hakar på mig. ;-) Du har så många nyktra bakom dig innan återfallet, när jag gav efter för den förtärande kraften igen. Jag vill inte räkna dagar men ibland känns det kul att ha lite milstolpar att uppmärksamma, tycker jag. Om man räknar total nykterhet sedan första gången jag bestämde mig för att sluta juli 2014 så är det klart mer än innan. :-)

Jag vet inte vad det är men denna gång känner jag en förbannad ilska över att vara i greppet på en drog, ett nervgift. Det är som att min vilja att bli fri denna gång är min motor och då ser jag det i ett längre perspektiv med snubbel och allt. Nu är det inte att vara nykter till en viss gräns, att längta efter att få dricka och känna mig ledsen över att jag inte får. Dessutom att andra tjänar pengar på att sälja nervgiftet som förstör mitt och min familjs liv (och så många andra människors liv) ger mig också en ilska. Jag vill inte bli manipulerad och snällt svälja skiten (i flera bemärkelser). Jag vill inte gå på den stora livslögnen mer. Fan heller!

Nu gick jag igång i din tråd... :-)))

Ses!