Senaste kommentarerna i forumet

en vilsam och Glad Påsk! Tack för allt du bidrar med! / mt

Tolkar frågan som att du undrar hur du ska göra om du blir föreslagen som ordförande - axla ansvaret eller backa ur helt. Tänker att om du blir föreslagen så har väldigt många förtroende för dig. Att det finns personer som har betett sig illa och rätt omoget är tråkigt, men det borde inte vara så att du backar ur av den anledningen. Om du tror att du orkar med ansvaret och skulle göra ett bra jobb, då kan du acceptera och glömma det andra. Låt inte andras dåliga agerande stå i vägen för det du vill och tror på. Men välj själv! Och fundera på om det kan bli slitsamt och besvärligt och om du orkar med det. Du kommer kanske att vara i skottlinjen - är det värt det?

Blir en skön påsk. Lyfter mot Warszawa söndag morgon.

Så jag kan inte komma med nåt svar men vill önska dig en lugn & bra helg utan tanketrassel.

Ta hand om dig :)

Pizza i nykter mage igår och vakna utan bakfylla!

Kan en långfredag börja bättre?
Blir så glad av att läsa såna här inlägg :)

Kram

Att få ta del av dina tankar.
Tryggt, stabilt, hoppingivande, utan att försköna det hela.

Tack <3

Skulle hämta pizza till familjen, igår kväll och när jag kommer dit är det full fest!! Blev verkligen överraskad då detta händer några ggr per år. Där satt mängder med folk jag känner. Dom blev ju glada och ville att jag skulle slå mig ner. Folk var lite uppklädda och lite småfulla .Jag satte mig ner en stund och pratade. Det kändes konstigt först,för jag kände mig överrumplad. Tänkte på hur jag agerat 4 månader tidigare om samma sak hade hänt.. Då hade jag lämnat hem bilen och pizzorna mutat sonen med något, fixat till mig och tagit med sambon ner till pizzerian och supit oss fulla. Hemma hade sonen suttit och väntat på oss. Förmodligen hade det även blivit efterfest och fylledans hos oss senare...Nä jag satt med en stund och kände att jodå snart kan jag nog vara med på någon fest utan A men måste vara väldigt planerat så jag inte trillar dit. Det finns många som gärna bjuder på ett glas. Och den dagen måste jag vara beredd på det mesta. Har en bror som var på utlandsjobb och hade varit nykter i flera år, då han gick på toaletten. Under tiden hade hans nya arbetskamrater beställt in öl till alla. A-djävulen eller ska vi säga hans sämre jag tog tag chansen och han föll..... Jag försöker lära mig av andras misstag för jag behöver inte göra alla själv... Kram på er <3

"Enkelt och enkelt".... Lättare och mindre kaos iaf...

Kram

Tycker om din tråd Vida.
Precis som Mulletants förmedlar den ett lugn och påminner mig om hur mycket enklare tillvaron blir när jag tänker 12-stegs tänk.
Det är enkelt när man gör det enkelt :)

Kram till dig

i tystnad med morgonkaffet. Den dubbla verkligheten som så många lever i tränger sig på när jag läser på forum, särskilt på anhörigsidan. Jag tittar ut genom fönstret, regnet strilar över en grå värld, över husen och trädgårdarna. Vad döljer sig där bakom fasaderna? Vilka kvinnor och män döljer sig bakom våra nicknames här på forum? Vilka av er har jag mött?

En del av er har jag mött med 'riktiga' namn i det verkliga livet. Vanliga, härliga människor. En del av er kan jag enkelt nå för att dela en tanke, byta en kommentar. Det betyder mycket!

Några nykomlingar mötte jag idag på anhörigsidan, kvinnor som levt åratal i missbrukets skugga samtidigt som ni lagt energi på att upprätthålla fasaden och göra allt, eller vad ni förmår, för att mannen ska ha det så bra att han kan avstå från att dricka. Aeromagnus som är förtrogen med alkoholistens fångenskap försöker tala om att det inte kommer att fungera....

Åh, nu känner jag det som om jag skriver hårda ord. Kanske att jag inte publicerar detta.... eller kanske. På de andra tre sidorna skriver kvinnor och män, delar sin förtvivlan, stöttar och uppmuntrar varandra. På anhörigsidan nästan uteslutande kvinnor och mönstret så lika, tröttheten, vanmakten så djup. Oftast. Inte alltid men dock.... Mönstret känns igen från AlAnon. Jag tänker att detta måste vara en kvinnofråga av stora mått som i det stora hela är undanskymd bakom de vackra bilderna. Både missbruket och medberoendet. Jag vet inte vad de anhöriga männen gör.... Ett litet fåtal har skymtat förbi och min bild är att de inte är lika insnärjda i ansvar och kanske (troligen) inte heller ekonomiskt.

Det är tufft att bryta upp och börja ett nytt liv... För mig blev det inte så men jag tänker på hur det kunde ha blivit. (Eller jo, visst bröt jag upp, efter flera år av tankar och planer och lägenhetsspaningar gick jag, akut och förvirrat men glasklart. Sen återvände jag och orkade hålla fast vid vad jag behövde och krävde för att börja om... ) Det jag vet är hur alkoholen verkligen förändrade min man, jag ser det tydligare idag efter snart fyra års total nykterhet, än jag gjorde i den långsamma förändringsprocessen utför. Förutom att jag känner igen den härliga man jag en gång blev kär i har vi tolvstegens riktlinjer som är ett stöd i att leva klokt och rätt för att bevara sinnesro.

Det har varit en lång resa som pågår än. Jag funderar nu och då på varför jag ännu läser, och ibland skriver, här. Kanske för att påminna mig, kanske för att det är som i AA att man hjälper sig själv genom att försöka hjälpa andra. Jag får aldrig veta hur jag skulle ha skrivit här innan jag gick för då hade jag inte ännu hittat hit. Och, haha, nu minns jag att jag först tänkte att forum kunde bli ett stöd för maken - jag 'erbjöd' honom det men det var under de vita krogarnas tid och min anpasslighetstid.... av det blev intet men småningom AA som har betytt mycket.

Starkt, starkt kan jag känna anhörigas vanmakt när jag läser här. Lika starkt kampen på den andra sidan. Jag får påminna mig om att känslorna jag känner är mina egna, att det är mig jag kan ta hand om och att alla måste göra sina egna val och sin egen livsresa. Av min egen erfarenhet vet jag att uppbrott är möjligt, förändring är möjlig - även efter åratals missbruk, lögner, svek och i eskalerande spiral utför... Av egen erfarenhet vet jag att det är ett stort arbete att lära sig känna sig själv och att det krävs mod att gå emot sina invanda mönster. Många gånger krävs mycket mod. Stort mod.

Just nu kom jag ihåg en dikt som jag delat här förr.... delat med vänner som blivit nära och kära, idag fria människor, starka och vackra. Postar först och korrigerar sen också det är lärdom av erfarenhet....såja, här kommer dikten

Instruktion för flygrädda

För att kunna flyga
måste det hårda skalet klyvas
och den ömtåliga kroppen blottas

För att man skall kunna flyga
måste man gå längst ut på strået,
även om det böjer sig och svindeln
kommer

För att man skall kunna flyga
måste modet vara något större än rädslan
Och en gynnsam vind råda.

Margareta Ekström

Jag vill önska dig som läser en härlig påskhelg med stor glädje! / mt

Tillägg: Som alltid när jag skrivit ur mig mina funderingar kommer känslan av frihet, lätthet och glädje... Jag kände det starkt när jag slängde iväg gratulationer till LenaNymans ett-års-dag och ett gäng Påskpussar till alla vännerna där, hela gänget! Att ha den här platsen för mina tanke- och känslovindlingar betyder mycket för mig. Förresten tror jag att Stigsdotter, Dompa, Kalla och alla vi andra som delat så mycket här och kommit varandra nära kommer att mötas i evigheten. Hur skulle det annars vara??? :))) Påskpussar till er alla!

Glad Påsk önskar jag dig med - och alla andra med för den delen. Japp, ytterligare en högtid med sedvanlig tradition dock utan snaps öl och sån't. Nättare bestämt Påsk nummer tre. Tusan vad tiden rullar på. Kanske är det en av de få sakerna som jag upplever som negativt som nykter - att tiden för mig upplevs gå ännu fortare än innan. Men kanske har det ju bara med stigande ålder att göra ☺

Samlar fortsatt motivation för vidare renlevnadsprojekt. Du har lagt ner sötsakerna, Ebba snuset. Hmm känner mig som en vekling...
Men ändå tillräckligt stark. Lever ju alkoholfri och har hälsan.

Hoppas solen skiner på er alla i helgen. Längtar nu själv efter en tur på havet.

/PP

Jag ska verkligen försöka att stressa ner och ta ett chillpill nu. (Och jobba på det i framtiden) kan nästan dra ett kausalt samband mellan stress och denna flunsan. Dock på icke-vetenskapliga grunder. Bästa vännen fick halsfluss idag och mannen ligger och hostar... Det går bra nu...
Tack för era krya hälsningar ?

Låg och tänkte på en till lärdom jag tar med mig från bumpen här om dagen. Efter 1-2a glaset kändes det väldigt udda i huvudet, inte alls behagligt. När jag fortfarande var nykter men påväg att bli onykter. Tyckte verkligen inte om det. Detta försvann efter glas 3. Frågan jag ställer mig få till framtiden och nu är, om jag inte gillade den känslan, varför skulle jag vilja sträva efter att ta ett glas eller två någon annan gång? Det gav mig verkligen ingenting.

Nu blir det snarkebingen.
Kram

Krya på dig

Idag har jag bölat och svettats och hela kroppen gör ont igen. I huden lixom. Fan vad influensan gör en dålig.
Som tur var kom mannen hit och har hjälpt mig med vovven idag och nu är han och handlar mat. ❤️

Hoppas ni får en fantastik rolig och skön påsk. Kram

Aktiviteter är ju kanon för då håller man sig sysselsatt. Själv flyger vi till Warszawa på söndag och är där tre nätter.

Våren har för mig alltid varit en orolig tid. Påsken har varit förknippad med fest och alkohol. Men nu ser jag fram emot sol med kaffekorg. Och a-fri sysselsättning. I kväll barnvakt. Långfredag båtunderhåll. Påskafton simning. Påskdagen AA-möte. Annandagen bridgespel. Jag lever i AA:s 12-
stegsprogram. Det håller mig nykter en dag i taget.

Det går att försöka förändra andra, men det håller oftast inte i längden. Har ett exempel som handlar om det. Jag träffade på en kille jag känner allt som oftast på second hand butiker. Jaså gillar du second hand så mycket? Nä, följer med sambon mest för husfridens skull, svarade han. Han berättade senare att dom ej heller hade tv, och det gick bra, det enda han saknade var vissa sportkanaler han brukade se på ibland. Det tog ett tag och detta par separerade. När jag träffade honom igen hade han skaffat sig en 46 tums Tv och hemmabioanläggning, och det var i stort sett det som fick plats i lilla ettan. Han låg i soffan och tittade på Tv i stort sett dygnet runt när han var ledig, och jag har aldrig någonsin efter det sett honom i någon second hand butik. Alltså: förändring som kommer inifrån dig själv är mer hållbart än förändring du gör för någon annan. Däremot kan man samtala med människor om tex vinster i förändring. Ställa frågor som kan du se något bra med denna förändring? Var och en har sin syn på saker och ting. Ibland kan det vara svårt att nå fram till tex partnern eller någon annan som missbrukar. Alla försök känns meningslösa. Men jag tror att när människan är beredd på förändring då är hjälpen nära. Och att man börjar se konsekvenser av sitt missbruk. Angående "andras trådar" Jag tycker forumet blir mer levande när vi kommenterar och svarar till varandra. Kram på er <3

Ett problem är att vi ofta är i förnekelse, d.v.s. vi ser inte själva att vi har ett problem även fast det är för utsomstående eller för en själv ibland uppenbart. Att förklara att jorden är rund när jag själv är övertygad om att den platt blir en jobbig dialog. Många kognitiva metoder går ut på att få individen att själv hitta sin motivering och förklaring till varför den vill skapa en förändring, om personen inte vill, så går det inte. Vi kan inte tvinga andra människor till att förändra sig utan förändringen måste komma innefrån.

Tips på läsning,
Claes Janssens - förändringens fyra rum (handlar om att förstå förändringens olika faser).
MI, motiverande samtal - En metod för hur vi kan föra samtal som motiverar till en beteendeförändring.

Om du väljer att försöka kontrollera honom, så kommer det sluta illa, du tar dig då på dig ett ansvar över hans liv och leverne som inte är ditt. Du har valet att stötta utan att dömma eller vara rättrådig d.v.s. genom motiverande samtal under en begränsad tid, du har valet att acceptera hans missbruk, du har valet att lämna honom. Om du inte väljer någon av dessa tre, hamnar du i medberoendeträsket.

Jag kanske låter teoretisk, men det är faktiskt så att du inte kan ändra mig om jag inte vill. Glöm inte bort att du har egna val!

Ursäkta Ms Lyckad om jag svarar på frågor i din tråd.

Hej
Jag har träffat en man för 5 månader sedan som jag älskar massor. Jag har haft min misstanke om ev alkoholmissbruk och nu har det bekräftats, är lite av en periodare. Min fråga är HUR kan jag hjälpa honom att inse sitt problem och ta emot hjälp. Den nyktra tid vi har haft är helt underbar och jag vill inte behöva lämna honom. Igår kom jag hem till honom strax efter kl 16 och då var han redan full och naturligtvis lite ångest över det och det känns som han ber efter hjälp men förnekar samtidigt ett missbruk. HAn har tydligen förr provat antabus och säger att det är skit. Idag ska jag ringa missbruksenheten men vill ändå ha tips av er som haft missbruk.

Ja.., jag vet att arbetsgivaren och chefen har ett långtgående ansvar och just nu behöver jag ingen hjälp med alkoholen, men blotta tanken på att sitta i ett sånt samtal med hen kan hålla mig nykter. Vet att det skulle finnas så oerhört lite förståelse för beroende. Det finns en väldig oförmåga att hantera även "legitima" besvär såsom, sjukdom, skador och dödsfall. Nej, bevare mig väl...

Wow, saknar ord, du har en stark berättelse. Gissar på att detta inte din dotters första försök, vad glad jag blir att hon hittade en väg att nå fram till dig. Sen att du gör det för dig själv och inte för andra, det är så rätt enligt min mening, det är inte för hennes skull du ska vara nykter utan för din egen. Gissar att det är även vad din dotter vill, att du ska må bra, antagligen för att hon älskar dig. <3

Kram

Jag hoppas att du får kraft att vara dig, i alla situationer. Även utan ägandet eller konsumtionsliv, Utan status eller likes. Jag hoppas och vill att du kan se glädjen i en chokladbit ibland. Och jag hoppas att du känner en kraft att orka se vidare. Skickar massor med styrkekramar till dig.

Idag har varit väldigt väldigt jobbig. Men jag tror att muntan gick sig vägen. Har varit väldigt nära till gråt hela dagen, vilket är olikt mig. Ifs brukar jag gråta när jag har feber. Min hjärna har velat ha mer vin men jag vill inte. Denna maktkampen hade jag på nått sätt förträngt. Det blir lättare, alla ni som är på era första veckor/dagar. Det är inte alltid den där funderingen/kampen om att dricka eller att gå till systemet, efter ett tag. Jag lovar.
Så detta är en lärdom av min bumb här om dagen. Jag iakttar och lär mig.
Ligger redan i sängen under mitt varma mjuka härliga täcke. Som jag har längtat. Kanske försöker jag gråta lite, för att få ut skiten. Eller så försöker jag sova.
Hoppas ni fick en fin dag idag.
Kram

Hur ska man nu göra om valberedningen kommer fram till ett förslag om att ha mig som ordförande. En del vill ställa upp för alla medlemmar som har förtroende. Den andra sidan säger lägg av så kommer det gå i stå allt.

Jodå ,så är det. Alla chefer och arbetsledare är skyldiga att hjälpa personal som har missbruk. Min chef sa att ansvaret är väldigt omfattande. Jag visste att min chef hade jobbat med missbruk, så det var ju tur för mig. Men chefer som inte kan så mycket om missbruk ska vända sig till företagshälsovården och får fortsatt hjälp där. Egentligen är det inte så svårt att få tag i hjälp utan oftast är det skammen som gör att vi tvekar. Tyvärr blir denna skam ett hinder för många att få och ta hjälp. Ja Sisyfos jag har turen att ha fina barn och att en av dom visste vad som skulle göras när mamma hade problem <3

Älskar hotellfrukostar. Du får se till att njuta ordentligt nu. anser äta en bit choklad? ;)
Kram!