Senaste kommentarerna i forumet

Hej och tack för svar! Jo, visst är det hjärnan som spelar ett spratt just nu. Japp, försöker tänka på det hela tiden. Just den där känslan av att vakna upp, inte komma ihåg hur man tog sig till sängen. Huvudvärken. Känslan av hopplöshet och ångest. Smaken i mun. Fy fan. Ja, sjukt att suget bara är så kraftigt. Jo, försöker sysselsätta mig, har vettiga hobbys och så. Men suget finns såklart kvar. Tyckte mig inte känna nåt direkt sug förrän nu efter cirka 3 månader. Men som du skriver, jag får tänka på vilket helvete det är att vara bakis.

Hej och tack för svar!

Okey, intressant det här med tre månaders perioder och intervall och HALT (kände inte till det). Man undrar ju om det kommer avta. Känner dock att det var bra och skriva av sig här ute. Skall ta och läsa lite under Förändra sitt drickande.

Tack igen!

Hej fina du,

god fortsättning till dig också. Vad bra att du fiskat upp din gamla tråd. Du har skrivit så mycket klokt i den, så du kommer kunna ha hjälp av dig själv. :-) Du vet att du har hjälpt mig och så många andra här. <3

Kram på dig

Hallo Mange!

Fint att höra att du är på banan! Vad skönt hörru.

Hoppas också att jobb m.m. håller på och ordna sig för dig.

Kram

Det är din hjärna som vill ha alkohol. När du får sug så tänk då på de dagar du offrar när du ligger bakis, mår dåligt och har ångest. Då brukar suget ganska så snabbt försvinna. Likaså så är det bra att kunna vara sysselsatt när suget kommer.

Hej på dig!

Det går finfint. Hur länge har du varit nykter nu?

Hälsningar M

till dig som valt livet!
Jag är inte den bästa att svara, tillhör anhörigskaran här, men många vittnar om tunga perioder vid tre månader och framöver med 3-månaders intervall. Andra kloka råd är att passa upp med HALT - att bli Hungrig; Arg; Lonley (ensamhetskänslor); Trött. En del av det där ligger när tillhands med småbarn i familjen.
Kanske du får mer respons om du skriver på Förändra sitt drickande. Åtminstone tror jag du har nytta av att läsa där. Många kämpar med detsamma som du.
Än en gång, grattis och min djupa respekt! (Fulla respekt blir lixom fel här ?) / mt

Idag är jag nykter, i morgon är i morgon och igår har varit. Idag är jag nykter.

Zorro! Först och främst, du behöver inte vara orolig. Det är fylletankar blandat med psykbryt, kvällen slutade med att jag somnade i sängen. Däremot är det oroande tankar som tar över, jag agerar inte på känslan. Det är positivt. Tar med mig denna erfarenheten och det är bra att kunna läsa här om vad som faktiskt händer i min ack så rationella hjärna när A tar över. Det gör mig helt ärligt lite rädd.
Nu är det dock mycket bättre, som dag och natt. Motivationen är tillbaka och jag kanske behövde ett "psykbryt" för att få det dokumenterat till framtiden.
Tack för ditt stöd, jag värnar det ömt.

Aqua, Haha! Isvak! Aldrig aldrig i liiiiiiiiivet XD Kanske som hot om jag skulle få för mig att dricka igen. Tack för sina fina, kloka ord. De har hjälpt mig idag. Jag börjar mer och mer förstå att det är ett missbruk jag har. Tankar kring att gå på ett AA-möte har kommit till mig i dag.

Kvaddad. Tack för dina fina ord, Dagen har varit ljusare. En erfarenhet rikare och nu ser jag framåt. Jag hoppas att din dag varit ljus och nykter idag och att du mår bra. Kram.

Freddie, det första jag kan komma på att skriva är NU kör vi! jippikajejmotherf.... ;)

Sammanfattning: Idag har varit enkel. Jag har inte dömt mig själv, jag har varit fundersam, självreflexiv och skeptisk. Men inte dömande, och det är mycket tack vare er. Jag är så tacksam att jag vågade skriva här (efter några veckors luskande). Ni är ett sådant stort stöd och idag har jag känt er i ryggen. Nu går dansar jag vidare ur denna farliga dansen. Tusen tack.

Mvh Studenten.

Vad jag känner igen mig i den onda spiralen som du beskriver i inlägg #14. Du är medveten om det när det sker och det tror jag är bra att du känner i tid att du är på hal is. Jag känner som du att julledigheterna mest är krav, stress, mörker och hemmajobb. Skönt att det är över och börjar faktiskt längta till jobb. Tror du grejar detta utmärkt och jag är glad för dina inlägg i min och andras trådar! ? tack. vad bra med länken till din tidigare tråd.

Du hittar balans igen och nu kommer ljuset åter! Kramar?

Vad härligt att höra Aeromagnus!

Hej!

Hoppas ni haft en bra och vit jul. Jag slutade med antabusen i november och har än inte druckit en droppe. Har inte ens haft sug att dricka. När jag minns hur det var att avgifta sig försvinner snabbt det lila uns av lusta att dricka.

Tycker aqua skriver så bra ovan! Försök ta till dig detta och läs det flera gånger ;). Som jag skrev tidigare slutade vi samtidigt med alkohol förra helgen och det hade varit bra för oss båda att fortsatt "sporra" varandra till nyhterhet och ett liv utan alkohol. Ett fritt liv .. Inte lätt men det går att uppnå.

Ett "tramp i klaveret" får inte sätta stopp för vårt långsiktiga mål.

Ta hand om dig så hörs vi!

Jag tycker alltid att det är något befriande när jul och nyår är över. Det är som att mörkret försvinner lite bara jag vet att solen går upp och ner några minuter åt rätt håll nu. Och hela jul och nyårsfirandet har med åren blivit mer av ett krav än ett nöje. Roligt att träffas - ja. Svårare med alla saker runtomkring - det ska lagas mat, hälsas på rättvist fördelat, det är mörkt och kallt, det ska städas och fejas. Och alla tillställningar innehåller varierande mängd av alkohol. Och ja, jag har druckit alkohol under jul och nyår. Har hållit det måttligt och det har inte varit alkohol varje kväll, men det känns inte problemfritt ändå. Bestämde mig för efter förra inlägget att ok, låt det gå måttligt under julledigheten - fram till nyårsafton så får det bli nya tag efter det. Ändå har tankarna funnits hela tiden på att det inte känns så bra, att jag borde stå emot, att jag inte vill trilla dit, att jag inte kommer att kunna sova, att jag är svag ... ja, alla negativa saker jag kan tänka på. Samtidigt har det inte varit ett toksug som inte har gått att stå emot, jag har druckit såpass lite att jag har kunnat sova ganska bra, jag har kunnat träna. Men det känns ändå inte bra och det avgörande i det är den där j-kla känslan av att jag måste veta att det finns alkohol hemma. Det får inte ta slut. Det är kärnpunkten. Nu är den slut. Eller det finns i alla fall inget som jag vill ha. Och jag vill heller inget ha nu. Tycker att det är skönt att börja jobba imorgon igen, och få lite rutiner i tillvaron igen.
Jag kan ändå inte säga att jag ångrar att jag har provat alkoholen igen. Jag dricker inte på långa vägar som jag gjorde innan jag slutade och det finns tillfällen då det är mycket trevligt med ett eller två glas vin. Jag har betydligt bättre spärrar nu, men ändå så är jag som jag skrivit ute på tunn is. Det som är det jobbiga är alla tankar på alkoholen, de som jag jobbat bort under min långa nykterhet. Nu är det det där förhandlandet och skuldkänslor som är så förbenat jobbiga.
Jaja, nu är det iaf nytt år, och idag ska jag inte dricka något.

Kopierar in min gamla tråd för att ha något att läsa - många svar finns för min egen del där... https://alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/6979

Gott nytt 2016 till er alla!

/m

Tack, verkligen. Hoppas det går bra för dig. Är rätt säker på att jag självmedicinerat med alkohol. Min ångest har blivit värre och dum som jag är så tänker jag att det ska gå över, vill inte öka min medicin. Jag är en beroendemänniska, jag vet det nu. Alkoholen har jag ersatt med nikotin, koffein och socker. Så sjukt det här är. Tänker att fan vad patetisk jag är.. ta dig i kragen vad gnäller du för! men jag orkar inte! Jag är helt färdig, så trött och omotiverad, bitter. Varför kunde inte jag få bli gladare och få mer energi som alla andra som slutar dricka?? Vad är det för mening??? Jag har tydligen flera bitar hos mig själv jag måste lappa ihop. Hjälper ju inte att gräva ner sig för det som varit jag vet. Det är bara inte så lätt. Men jag har ännu inte druckit en droppe alkohol sedan den 12 september och det är jag glad för.

Bada isvak funkar faktiskt (haha) ;)
Fast lite drastiskt kanske.....

Finaste fina studenten.
Å vad det gör ont i mitt hjärta när jag läser dina ord. Vet då väl hur det känns där vid tangentbordet med vinglaset bredvid.
Kan bara hoppas på att det lättat och världen är lite ljusare idag.
Här snöar det från solig himmel åtminstone världen är ljusare idag.
Stor varm kram till dej från kvaddad medsyster.

Fint att höra av dig. Känns också jättebra att det går så utmärkt för dig! Det är verkligen roligt och jag gläds med dig.

Hoppas att det som är tungt får lätta.

Kram på dig

Okej studenten, du verkar ha behövt påminna dig själv om alkoholens påverkan. Försök att vara ödmjuk mot dig själv och ge dig själv en ny chans och möjlighet. Som Zorro skrev, här är det ingen som dömer, det gör man så bra själv. Du ställer dig själv en massa frågor; gravid, röka, simma osv?
Klart att du kan åstadkomma allt du önskar, tänker jag, men jag tror inte alkoholen hjälper dig dit. Det verkar du vara helt medveten om och det är ett gigantiskt steg i självinsikt.

Du skriver att du vill "ge något, inspirera" när du skriver i forumet. Det är ju precis det du gör genom att skriva både i med och i motgång, det är gott nog jag lovar.

På frågan varför man utsätter sig för alkohol, när man vet att man inte mår bra av det, är nog för att man har ett missbruk. Det är lätt att klanka ned på sig själv istället för att se det som en sjukdom som man behöver lära sig att hantera.

Ta en sak i taget nu, sätt upp rimliga mål i ditt liv, realistiska att uppnå. Ät/drick ordentligt och tillgodose ditt behov av dopamin. Det kan man göra genom motion, bada isvak (ha ha) meditera, utsätta sig för spänning osv. Det dämpar A suget mer och mer ju längre du håller på.

Ge dig själv en varm kram och fortsätt din väg mot nya möjligheter. JAG tror på dig :)

Vette tusan vad som slog slint i huvudet igår. Måste göra mig u ordning till jobb nu.

Zorro, ett ödmjukt tack. Jag hör av mig senare.

Kram

Min vän studenten! Här dömer vi ingen!
Och under inga omständigheter dömer JAG dig! Vi vet alla här att alkoholen är en elak djävel och det var inte så länge sen jag var där du är nu.
Jag oroar mig för dina tankar. Ingen ska behöva känna så och jag önskar att jag sett detta när du skrev det så att jag hade kunnat svara direkt.
För jag ser någon med potential!!!
Jag önskar att du skriver så snart du kan. Jag vill veta att allt är ok med dig och som jag skrev i mitt tidigare inlägg. Trillar man dit är det ingen världskatastrof. Men jag förstår ju och inser att just nu är det just det för dig.
Det viktigaste är att HÄR behöver du inte känna skam!

Kram! /Z

jag vet inte. Suttit här i en evigthet försökt formulera mig. Raderat, skrivit nytt. Vill ge något till er. men jag kan inte. Vill skriva något som inpirerar, något som visar att det är möjligt! kan jag kan ni och så vidare. Istället låter jag mina fingrar tappra febrilt över tangentbordet. Sanningen, den onyktra sanningen, vilket detta inlägget kommer bli. Jag har lyckats bli ensam, jag har drukit, jag har druckit massor själv. Ensam, som vanlig vill jag säga, men egentligen dricker jag oftast ensam tillsamman. vet ni hur jag menar? Jag är på nån festlighet, de andra dricker oxå men jag dricker "mer" i smyg. För jag hänga med deras fylla. För min är otillräcklig. jag blir inte lika berusad som dem.

Fantiserar om en framtid nyktert samtidigt som jag tar en klunk champange. Det var det enda vi/jag hade hemma i väll. jag är ensam. jag kan köpa en ny och lägga i kylskåpet på måndag, mannen kommer inte märka något. jag har svarat på alla telefonsamtal i kväll. han borde inte märka att jag drukit. inte någon kommer märka att jag är själv och dansar i dimman av A i kväll. Förutom grannen nedanför som kom upp och bad mig sänka musiken ifs. Vill säga att det är lördag och att allt är tillåtet en lördag. men det är det ju inte...

Blir tyst i hjärnan igen, precis som jag ville. Tack A för att du tystar ner mina tankar.Jjag tar händerna över ansiktet och känner hur tårarna kommer närmre. känner mig meningslös. Känner hur allt blir tomt igen, vet inte briktigt vad jag ska skriva. Tittar på mina händer som sata i fyllansdimma knapprar på tagentbordet. Vad vill jag med mitt liv? Vill jag kunna bli gravid? Hur fan ska jag kunna klara en hel graviditet utan att dricka och skada mitt framtida barn? kommer jag sluta röka för gott? kan jag börja simma igen? Varför utsätter jag mig för detta gång på gång? Är det verkligen lättare nu när jag skiver? nej... nej. Det är det inte.

Minnen om ett tidigare liv passerar. Ett liv där jag var slut som människa, ett liv där ingenting bettyde något. Ett liv där jag självmant hällt salt i mina ögon för att känna något, vad som helst. Bara känna något. Bara känna något!
Jag är värd mer än så det vet jag idag. Undanflykter. Inga mer skärsår. inga mer överdoser. inga mer förgiftningar. Du som läser detta förfäras säkert, men det är sanningen i en helt normal 26åring. En student, någon som vill någonstans men binder fötterna för sig själv och trillar på snöret. kanske är kvällens fylla en självdestruktiv handling, kanske är det ett återflall. vad vet jag?
Jag skulle kunna avsluta detta här och nu.

Freddie, jag tänker svara på ditt i morgon när jag är tillbaka till mitt normala jag igen.
Kvällen blev inte som jag ville, men ändå som jag misstänkte, kanske som jag ville ifs då...
Jag håller gärna kontakten efter denna/detta återfallet. Mår inte så kasst just nu egentligen, men misstänker en grav ångest i morgon.
Jag är ledsen Zorro att du ser detta. men det är ett faktum. Studenten är berusad/full/onykter....
Det jag tar med mig i morgon efter detta sidohopp är "varför" detta blev såhär och "hur" jag kan göra annorlunda nästa gång.
Till och med på fyllan försöker jag reflektera. Nu ska jag måla naglarna och dansa till brittan i min ensamhet.
Misstänker att återfall är en del av processen, ska försöka att inte döma mig för hårt i morgon på jobbet.
Så länge!

Mvh Studenten.

Läst din tråd och känner igen så mycket hur jag har haft det den här veckan. Hade varit glad om vi kunde hålla kontakten fortsatt och sporra varandra att "hålla i" och dela information. Jag har också lagt upp en egen tråd där jag tänker skriva ner "massor" att kunna gå tillbaka till när det blir jobbigt och påminna mig om varför jag slutade med A.

Tar mig friheten att ställa några "raka" frågor trots att jag inte känner dig (än). Har du bestämt att sluta dricka helt eller hur har du tänkt? Om du har det - är det inte lurigt att ha A hemma? I varje fall så tätt in på du slutat ...

Hoppas du står över A idag så kan vi ta en dag i taget tillsammans. Kommer inte bli lätt men det finns så många exempel där det trots allt går! Sen skrev ju Zorro väldigt tänkvärt tidigare om det trots allt blir för "jobbigt" ...

Kämpa på och hör gärna av dig!

Hoppas du nöjde dig med att öppna ölen i huvudet, studenten!
lyckades det inte, går inte världen under ändå men klarade du en nyårsafton så klarar du några timmar till. Sen är det en ny dag med nya utmaningar! :)
Kram
/Z