Senaste kommentarerna i forumet

Läst din tråd och känner igen så mycket hur jag har haft det den här veckan. Hade varit glad om vi kunde hålla kontakten fortsatt och sporra varandra att "hålla i" och dela information. Jag har också lagt upp en egen tråd där jag tänker skriva ner "massor" att kunna gå tillbaka till när det blir jobbigt och påminna mig om varför jag slutade med A.

Tar mig friheten att ställa några "raka" frågor trots att jag inte känner dig (än). Har du bestämt att sluta dricka helt eller hur har du tänkt? Om du har det - är det inte lurigt att ha A hemma? I varje fall så tätt in på du slutat ...

Hoppas du står över A idag så kan vi ta en dag i taget tillsammans. Kommer inte bli lätt men det finns så många exempel där det trots allt går! Sen skrev ju Zorro väldigt tänkvärt tidigare om det trots allt blir för "jobbigt" ...

Kämpa på och hör gärna av dig!

Hoppas du nöjde dig med att öppna ölen i huvudet, studenten!
lyckades det inte, går inte världen under ändå men klarade du en nyårsafton så klarar du några timmar till. Sen är det en ny dag med nya utmaningar! :)
Kram
/Z

Sitter på tåget mot lägenhet 2 i en annan stad. Nackdelen med att vara student och studentbostad, aldrig är man riktigt hemma.
Sett mig själv öppna en öl i huvudet säkert 300 gånger i dag. Sjukt. Jag kör på ärlighet nu, jag vet faktiskt inte om jag kommer öppna en öl när jag kommer hem eller inte. Just precis nu i skrivande stund så lutar det åt det, men jag har ju överraskat mig själv förr...

Blev klar med analysen, gick promenaden, lyxade till det med utemat. Käkat en apelsin. Försökt fokusera, acceptera och mindfullnessa idag. Ändå känns det väldigt svårt nu.
Måste hoppa av tåget, hör av mig senare. Misstänker att jag kommer sitta här hela kvällen och läsa.

Mvh studenten.

Jag är glad att läsa att det går bra för dej med måttligt drickande. Det rubbar inte mitt beslut för jag vet att jag inte skulle klara det men det är skönt att det kan fungera. Och med ett år bakom dej så känns det säkert. Det gläder mej!
Ha det fortsatt gott!

Promenaden var härlig, kallt men härlig. ❄️?

När jag var på långpromenad. Att du inte skrivit ngt på länge, att du sa att det var så svårt att komma igen denna gång, att du inte tycker om julen och att du sagt att du inte kommer att leva mer om du trillar dit igen. Jag tänkte att om du läser fortfarande och inte något allvarligt har hänt så kanske du kan komma igen och skriva en rad så att jag vet att du lever. Var rädd om dig!

Orolig för dig (i onödan hoppas jag). God fortsättning och varmaste kramarna. ❤️

Härligt att höra att du funnit en bra väg. Fantastiskt att du klarar måttligheten så länge. Det går. Allt möjligt som vi vill går. Vi är olika och lika. Glad för din skull.

God fortsättning!

"Ebba är en fjäril" :) ... En vacker fjäril med stora, fina och känsliga spröt, som känner alla mänskliga vibrationer, till och med via nätet.

Visst är jag litet ledsen, men det beror främst på saker utanför mig själv som inte hör hemma på det här forumet. Inget väldigt farligt, men många av mina nära och kära slåss med olika slag av problem

Studenten och Zorro. Mmm, jag blir alldeles varm i hjärtat för dialogen. ?

Vet du Studenten. Att gå en promenad är det bästa du kan ge dig för allt du vill uppnå. Jag har bestämt mig för att gå en promenad oavsett varje dag. Ibland blir det korta men så ofta jag kan långa. Jag stannar gärna på ett favoritställe och mediterar en stund (mindfulness). Jag bestämde mig för att promenera för psyket och känslomässiga balansen. Dagsljus, frisk luft, rörelsen som får magen (kroppens viktiga motor) att fungera bra, tankarna som rensas, en paus som gör att jag kan fokusera, slappna av och slippa sug efteråt. Dessutom bara synliga fördelar som en bonus.

Så bra att du stack ut. Tror att det kan vara precis vad du behöver! ?

Jag går ut nu och gå en runda. Tack,

Varför inte prova en promenad för att skingra tankarna och få fokus på rätt saker?
Jag tror att min hjärna vill ha flykten. Att slippa alla vardagliga problem och bekymmer och bara låta mig må bra i en skön salongsberusning!
Denna gång är första gången på många år som jag passerat tre veckor. Jag har själv funderat på vad det är som gjort att det denna gången gått 7 veckor nu! Jag tror att jag skaffat mig mer kunskap om hur det fungerar, genom att läsa andras erfarenheter har hjälpt. Jag är bättre förberedd på vad som kommer. Sen har jag nog tidigare gånger "försökt" sluta! Har aldrig träffat en rökare som lyckats "försöka" sluta. Lika lite går det att sluta dricka utan att man till 100 procent bestämt sig! Då blir det lättare att be den lille svarte djäveln dra åt h....

Av någon anledning tror man också att man presterar bättre med lite alkohol i kroppen. Det gör man ju dock aldrig!!
Om du drack alkohol nu, skulle ditt fokus på pluggandet öka då? Aldrig någonsin att jag tror på det!

Ut och gå en runda! Det funkar även om man är lite förkyld! :-)

Många kramar
/Z

Less...

Vad är det som min hjärna vill ha egentligen? Är det dopaminet?
Så trött på att vara förkyld, hade velat lyfta tunga saker från marken och stoppa ner dem igen. Hade velat springa intervaller och bara ta ut mig själv till max. Känna hur hela kroppen dunkar i takt till hjärtat och svetten rinna. Istället sitter jag här i ett kallt kök med skolböcker, är tjock och längtar efter alkohol. Noll fokus. Hur har du fått den vita tanken att vinna över den svarta?

kram

Det dividerandet du beskriver är så otroligt typiskt! Att härda ut de första dagarna är en sak. Att hantera hjärnspöket som sen kommer, DET är utmaningen. Jag skriver i min tråd om en liten svart jävel på ena axeln och en liten vit ängel på den andra. Se till att den lille vite vinner när diskussionen drar igång!
Jag har förstått på andra som har längre tid nyktra än mina 7 veckor att tiden mellan dessa diskussioner ökar och man får efterhand lättare att vinna. En sak till jag lärt mig här är att suget varar bara en kort stund och går över ganska fort.
Helt sjukt att något jag VET är så skadligt för mig och som leder till så mycket problem och elände ändå är det jag så otroligt gärna vill ha!!

I dag för jag en inre monolog med mig själv, anledningen? Jo för att jag fick dille igår på att dricka vin/öl/vad-som-helst-med-A-egentligen.
Känner mig tudelad. Ena sidan "jag vill vara nykter" andra sidan "men du kan gå och ta två glas vin på krogen, mannen behöver inte ens veta".
alltså, seriöst? Är det såhär det ska vara? Känns som om att jag dividerar med en 3åring i huvudet. Nej! Nu är jag nykter.punkt.
"men du har ju ett helt systembolag hemma i din andra bostad. Ingen kommer märka" Men jag kommer ju märka? jag dricker ju verkligen inte för någon annans skull. Jävla dividerande, börjar bli irriterad på mig själv. Känner hur händerna börjar skaka för att jag blir uppstressad av mig själv. Märker hur tankarna blir mer disträ och mer fokuserade på hur jag kan dricka. Jag vill ju inte ens bli berusad? wtf.

Önskar att jag hade en knapp i huvudet som bara stängde av planerandet. Inser att den knappen tidigare var A. Behöver nya strategier.
Nu ska skriva klart en jäkla analys om sociala relationer på arbetsplatsen. Ska verkligen försöka fokusera, försöka bryta tankarna. Ligger efter eftersom jag inte kom någonstans igår.

Mvh Studenten.

Jaa, jag tycker alltid som Ebba, jag. :D

Nä, det gör jag kanske inte men i fråga om detta tycker jag precis som hon tycker. Jag är jag, du är du, Stingo, och Ebba är en fjäril. Vi är olika och lika och det är alldeles utmärkt bra.

God fortsättning, kära S, och jag gläds åt att läsa att det mesta verkar fungera för dig såsom du tänkt.

Kram.

lyssnade jag på Vinter i P1 med Sanna Lundell. Hon beskrev innebörden i både sinnesro och tolvstegsarbete, särskilt fjärde steget, så bra. Tyckte jag.
Det tyckte inte Staffan Heimerson i Aftonbladet. Han tyckte det "blev som högläsning ur en självupptagen tonårsflickas dagbok" att "flosklerna flödade" och sammanfattade det hela som "ännu en omgång navelskådande". Det gjorde lite ont i mig att läsa hans omdömen. Det gör ont i mig när mänskor trampar på andras hjärtan. Det är en anledning till att jag tycker så om den här fristaden som vårt forum är.
Jan Andersson i GP har fångat in andra aspekter av det hon ville förmedla " ... Och är det ens okej att känna genuin lycka medan miljoner människor flyr för livet och när fler än 20 procent av svenskarna säger sig vilja rösta på ett parti sprunget ur vit makt-rörelsen och som idogt arbetar för att normalisera främlingsfientlighet? På den sista frågan svarar Sanna Lundell ja, det är okej, men understryker också att den egna lyckan alltid måste paras med genuin självrannsakan. Annars går lyckokänslan lätt över i självgodhet, bortskämdhet, allmänt latmaskeri och ointresse för andra. Och det är inte okej."

Lyssna gärna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/655971?programid=2071

He he... höll på att glömma.... Heimerson inleder med att konstatera: "Sanna är ett kändisvillebråd (hennes pappa heter Ulf i förnamn, pappan till några av hennes barn heter Mikael Persbrandt)." I slutet av programmet när hon berättar hur relationen till mannen i hennes liv ser ut idag kunde jag lyckligt säga till min lätt grånade Mullegubbe att han är Mikael Pehrsbrant i mitt liv.
Det ni ??? / mt

Du är du och jag är jag.
Jag blir bara glad över att höra att du lever väl och tar hand om dig.
Fortsätt med det.
Saknar att läsa dina funderingar här.
Hoppas du mår bra på riktigt, du känns lite ledsen.
Hoppas du inte är det.

Kram Ebba

Den här tråden firar ett år idag och det är ett år sedan min 5-månadersperiod av absolut nykterhet tog slut. Nu har jag mao tillåtit mig att dricka små mängder alkohol i ett år. Hemmet är i praktiken helt alkoholfritt fortfarande, tex så bjöd vi vinet vi fick av förra årets julgäster till samma gäster på årets annandag och också dagens nyårsmiddag var utan vin, precis som i fjol. På bjudningar, resor eller restaurang har jag däremot kunnat dricka ett glas eller två. Vi har inget aktivt umgänge som skulle bruka mycket, så i praktiken har de tillfällen där jag kunde ha druckit mera varit väldigt få. Jag har inte räknat, men min förbrukning torde ha varit under en flaska vin i månaden.

Åtminstone så här långt har den här modellen fungerat bra för mig. Jag har inte upplevat några nackdelar av mitt bruk och som fördelar räknar jag bland annat att smälta in bättre socialt, men kanske allra mest att knogarna inte behövt vara vita. Det har känts lätt och rätt att avstå från vardagsbruket, då jag kunnat unna mig att smaka ett gott vin vid mera speciella tillfällen. Av alkoholens effekter, så uppskattar jag den lilla avslappning som nu uppstår så fort jag dricker ens litet, men egentlig fylla längtar jag inte alls efter. Jag tror nog att jag hade klarat av att hålla mig helnykter också, men betydligt tyngre hade det här året varit på det viset.

Gott nytt år till alla er som kämpar eller redan är på andra sidan. Jag känner mig alltid osäker att skriva om det här, eftersom jag vet att många här upplever att det är noll-linje som gäller och jag vill absolut inte rubba era beslut.

Som du såg i min tråd drabbas man av detta fullständigt irrationella sug efter alkohol med jämna mellanrum. Jag hade också åkt dit idag om jag hade haft tillgång. Inte heller jag begriper detta eftersom jag betraktar mig som både rationell och någorlunda intelligent! :-) Finns bara ett enda sätt att hantera detta på och det är att målmedvetet härda ut. Har läst att suget varar väldigt kort stund.
Att gå in här, läsa, skriva i min egen tråd och skriva i andras har blivit som terapi för mig. Att se andras glädje i att ha lyckats EN dag till, ger mig själv styrka.
Så härda ut! Läs och skriv. Och framförallt, ta EN dag i taget.

Kram!

/Z

Just nu hade jag druckit om jag hade varit själv. Hjärnan har redan planerat at gå till systemet i morgon. Jag förstår inte riktigt mig själv. Har en gnagande huvudvärk och är aptrött. Fick inte gjort något med studierna idag, trotts att jag satt i 2h och bara stirrade på skärmen.
Orkar inte ta upp detta med mannen heller just nu. Vet att det kommer gå över snart igen. Massor med tankar i huvudet men ändå tomt, får inte fram något konkret. Känner mig mest tom nu.

Mvh studenten

Endast på detta forum har jag sagt sanningen om mej själv. Kanske inte allt men jag skulle kunna göra det. Jag har berättat om black-outs, kvällsdrickande, ångest. Sånt jag aldrig sagt eller skulle avslöja åt en enda människa i min omgivning. Aldrig. Den skammen klarar jag inte och det behöver jag inte heller. Jag är nykter nu sedan 3,5 år och får lämna det bakom mej. Men det har varit en mycket viktig del av tillfrisknandet att bekänna och vara öppen. På samma sätt fungerar säkert AA också men det har alltid känts fel för mej. Detta forum har hjälpt mej oerhört. Dels att få stöd av likasinnade, att få känna att man inte är ensam. Men också att kunna öppna sej och erkänna hur illa det var.
God fortsättning!

Nytt löfte varje morgon och lägga mig nykter på kvällen. Och vakna nykter. Härligt. Göra nyktra val. Alltid tillgänglig för barn och barnbarn. Så vill jag leva.

Härligt att höra nystart! Gott nytt år!

Gott nytt år från en till som klarade det. Grattis till oss!

Och gott nytt till dig med :D